Det finns behov av nya systematiska översikter om beteendeinriktade insatser för ökad fysisk aktivitet hos personer i alla åldrar med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning. För målgruppen under 18 år finns ett särskilt behov av systematiska översikter som undersökt dessa insatser vid psykisk ohälsa samt övervikt eller obesitas.

SBU har kartlagt systematiska översikter om beteendeinriktade insatser som kan användas inom vård, omsorg och socialtjänst för att öka fysisk aktivitet. I kartläggningen identifierades 148 relevanta systematiska översikter publicerade år 2020 eller senare. Av dessa bedömdes 23 ha låg till måttlig risk för bias, och 125 hög risk för bias. Främst saknas välgjorda systematiska översikter om barn och ungdomar, kvinnor under eller efter graviditet samt för populationer med fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar oavsett ålder. De välgjorda systematiska översikter som identifierats fokuserar främst på insatser för vuxna med ohälsa kopplad till de stora folksjukdomarna. Majoriteten av de systematiska översikterna undersökte insatser som förmedlats digitalt eller i kombination med fysiska möten. Knappt hälften av översikterna kodade insatserna enligt en taxonomi för beteendeförändringstekniker, vilket innebär att man använt ett systematiskt och enhetligt sätt att presentera beteendekomponenterna i insatserna på.

Fysisk aktivitet är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för god hälsa och livskvalitet. Trots de välkända fördelarna med fysisk aktivitet är mer än en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning inte tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsovinster. Detta är särskilt uttalat i vissa grupper, till exempel personer med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning.

Syftet med rapporten var att identifiera områden där ny sammanställd forskning behövs vad gäller beteendeinriktade insatser inom vård, omsorg och socialtjänst för att öka fysisk aktivitet. Rapporten har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag och presenterar studierna överskådligt i en interaktiv karta, som innehåller referenser till de identifierade översikterna.

De inkluderade systematiska översikterna har sammanställt primärstudier som utvärderat effekten av beteendeinriktade insatser för ökad fysisk aktivitet för barn, unga och vuxna upp till 65 år som antingen var otillräckligt fysiskt aktiva, hade fastställd ohälsa eller var i en riskpopulation för ohälsa. Litteratursökningen gjordes den 20 maj 2024 i sex internationella databaser. En systematisk översikt bedömdes ha låg till måttlig risk för bias om den som minst uppfyllde alla kraven till och med steg 4 i granskningsmallen SNABBSTAR. De förslag som ges om nya systematiska översikter baseras på kartläggningen av identifierade kunskapsluckor samt diskussioner i projektgruppen.

Under projektet har SBU haft dialog med Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, aktörer inom nationellt system för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård samt sakkunniga inom området.

 

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har fått i uppdrag av regeringen (S2023/03257 (delvis)) att göra en översyn av området metoder för att främja hälsa med särskilt fokus på fysisk aktivitet och identifiera behovet av nya eller uppdaterade kunskapsunderlag. Uppdraget rör metoder som används inom hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst. I uppdraget ingår att SBU inhämtar synpunkter i dialog med Folkhälsomyndigheten för att identifiera relevanta områden.

Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 15 februari 2025.

Projektets huvudsyfte är att föreslå områden där nya kunskapsunderlag (systematiska översikter) behövs vad gäller beteendeinriktade insatser för ökad fysisk aktivitet inom vård, omsorg och socialtjänst. För att göra detta identifierar vi områden där det finns respektive saknas välgjord sammanställd forskning.

Viktiga målgrupper för denna rapport är personer i beslutsfattande position på regeringsnivå, inom hälso-och sjukvård, socialtjänst och omsorg. Andra målgrupper är forskare, forskningsfinansiärer och professioner som arbetar med att främja fysisk aktivitet samt intresserade i civilsamhället.

Hälsa ett mångfacetterat begrepp som sträcker sig bortom frånvaron av sjukdom [1]. Synen på hälsa har utvecklats från ett traditionellt medicinskt perspektiv till ett mer holistiskt och individcentrerat perspektiv som handlar om hur vi mår både fysiskt och psykiskt, och hur vi fungerar i vårt dagliga liv och i relation till andra.

Den bio-psyko-sociala modellen är en förklaringsmodell hur dessa aspekter dynamiskt samverkar [2]. Modellen visar hur biologiska faktorer (som kroppsliga funktioner och genetiska förutsättningar), psykologiska faktorer (som tankar, känslor, beteenden) och sociala faktorer (som relationer och livsvillkor) samspelar och påverkar en persons hälsa (Figur 2.1).

Denna helhetssyn på hälsa är central för att utveckla effektiva metoder inom både förebyggande hälsoarbete och behandling av ohälsa. Den bidrar till förståelse av att framgångsrika hälsoinsatser behöver ta hänsyn till alla dessa dimensioner av en människas liv.

Hälsofrämjande insatser handlar om insatser som görs för att stärka människors möjlighet till en god hälsa. För varje person ser behoven olika ut, och därför behöver stödet anpassas efter individens situation.

Vissa personer kan behöva extra stöd för att kunna ta hand om sin hälsa. När det gäller barn är det viktigt att familjen är involverad i arbetet. Personer med kognitiva svårigheter eller psykisk sjukdom kan behöva stöd från vård- respektive omsorgspersonal eller anhöriga.

Att arbeta för bättre hälsa är en viktig uppgift som styrs av flera lagar. I hälso- och sjukvårdslagen står det att vården ska arbeta för att förebygga ohälsa (3 kap. 2 § HSL) [3]. Sedan år 2019 har primärvården ett särskilt ansvar för detta arbete (13 a kap. HSL) [3]. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har också kommit överens om att satsa på hälsofrämjande arbete inom överenskommelsen om God och nära vård som slöts år 2024 [4]. Även den nya socialtjänstlagen som planeras träda i kraft i juli 2025 har ett tydligt fokus på förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Hälsofrämjande insatser kan kategoriseras som universella, selektiva eller indikerade. Denna klassificering bygger på målgruppernas specifika karakteristika och riskprofiler.

Universella insatser omfattar hela befolkningen, oberoende av individuella riskfaktorer eller aktuellt hälsotillstånd. Selektiva insatser riktas specifikt mot subpopulationer som uppvisar förhöjd risk för hälsoproblematik jämfört med genomsnittsbefolkningen. Detta inkluderar personer med funktionsnedsättningar, individer som erhåller stöd via socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt personer i socioekonomiskt utsatta miljöer. Indikerade insatser fokuserar på enskilda individer där man identifierat särskilt förhöjd risk för negativa hälsoutfall [5].

Detta projekt avgränsas till att undersöka selektiva och indikerade insatser inom ramen för hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst. Universella preventionsinsatser ingår alltså inte.

Fysisk aktivitet är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för god hälsa och livskvalitet. Regelbunden fysisk aktivitet är förenad med minskad risk att insjukna i de flesta av våra stora folksjukdomar, likväl som minskad risk att dö i förtid. Dessutom kan fysisk aktivitet användas som behandling och förbättra prognosen vid många olika sjukdomstillstånd [6] [7]. Fysisk aktivitet är viktigt för alla genom hela livet. WHO [8] och Folkhälsomyndigheten [9] rekommenderar vuxna att utföra 150–300 minuter av pulshöjande fysisk aktivitet per vecka för att uppnå dessa hälsofördelar. Barn över 6 år rekommenderas pulshöjande fysiskt aktivitet minst 60 minuter varje dag. I rekommendationerna från både WHO och Folkhälsomyndigheten framhävs att gravida, äldre och personer med funktionsnedsättning omfattas av samma rekommendationer med vissa tillägg.

Trots de välkända fördelarna med fysisk aktivitet är otillräcklig fysisk aktivitet ett globalt problem [10]. Mer än en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning är otillräckligt fysiskt aktiva [11]. Detta är särskilt uttalat i vissa grupper, till exempel personer med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning [12] [13]. Otillräcklig fysisk aktivitet bidrar till en ökad börda av kroniska sjukdomar och är en betydande folkhälsoutmaning. I Folkhälsomyndighetens rapport om samhällsekonomiska kostnader kopplat till stillasittande och otillräcklig fysisk aktivitet [14] skattas samhällskostnaderna för de fyra sjukdomsgrupperna cancer, kardiovaskulär sjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2-diabetes till 16,5 miljarder kronor för år 2023.

Hur fysiskt aktiv en individ är har samband med påverkbara och inte påverkbara faktorer [15]. Dessa inkluderar exempelvis:

• Individuella faktorer såsom ålder, kön, hälsotillstånd, kognitiv förmåga och motivation
• Sociala faktorer såsom stöd från familj och vänner, möjliggörande från personal/chefer/politiker för individer som lever med stöd i sin vardag, samt kulturella normer och attityder gentemot fysisk aktivitet
• Miljöfaktorer såsom tillgång till säkra och tillgängliga platser för fysisk aktivitet, till exempel parker och idrottsanläggningar.

Insatser för ökad fysisk aktivitet riktas mot en kombination av påverkbara individuella, sociala och omgivande faktorer som kan se olika ut beroende på personens förutsättningar och behov. För en varaktigt förändrad fysisk aktivitet är också kunskap om, motivation för och beredskap till förändring viktiga faktorer.

Beteendeförändring styrs av specifika processer och drivkrafter som beskrivs i etablerade teorier. Dessa teorier ligger till grund för utvecklingen av riktade metoder som kan bidra till att människor förändrar sitt beteende i sin vardag. Genom att förstå de bakomliggande mekanismerna kan man skapa mer verkningsfulla insatser för att stödja önskad beteendeförändring baserad på individens förutsättningar och behov.

Några av de mest etablerade teorierna och modellerna om beteendeförändring kopplat till levnadsvanor är social kognitiv teori [16], transteoretiska modellen [17], teorin om planerat beteende [18] och självbestämmandeteorin [19]. Även instrumentell och klassisk betingning är grundläggande begrepp inom vetenskapen om beteendeförändring [20] [21].

För att göra det enklare att analysera, diskutera och jämföra metoder för beteendeförändring finns det olika taxonomier för att kategorisera tekniker, strategier eller komponenter som ingår i insatser. Behaviour Change Technique Taxonomy version 1 (BCTTv1) [22] och CALO-RE-taxonomy (Coventry, Aberdeen, and London – Refined Taxonomy) [23] är två exempel på taxonomier för att kategorisera och beskriva beteendeförändringstekniker (engelska: Behaviour Change Techniques (BCTs) och insatser för främjande av hälsa, se Faktaruta 2.1.

Exempel på komponenter som används för att stödja beteendeförändring är utbildning, självmonitorering, målsättning, förebilder, socialt stöd och möjliggörande faktorer i social och fysisk miljö. Oftast används flera av komponenterna tillsammans. Den komponent som enskilt visat störst effekt för att öka fysisk aktivitet hos friska personer är självmonitorering [24]. För att stödja fysisk aktivitet för personer som får insatser enligt LSS eller SoL måste stödstrukturen fungera. Baspersonal och chefer bör se fysisk aktivitet som en del av sitt uppdrag och ha kunskap om vilket stöd som varje individ behöver. Även dialog med den berörda personen är viktig [25] [26].

Inom hälso- och sjukvård används idag till exempel rådgivande samtal¹ [27], fysisk aktivitet på recept² [28], gruppaktiviteter och samverkan med det omgivande samhället för att stödja ökad fysisk aktivitet. Inom LSS-verksamhet används även programmet Hälsan Spelar Roll [29], som syftar till ökad förmåga att få tag på, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa (hälsolitteracitet) och egenmakt (empowerment) hos brukarna. Insatsen är tänkt att bland annat stödja ökad fysisk aktivitet.

^1. Ett rådgivande samtal är ett strukturerat samtal mellan vårdgivare och patient som syftar till att stödja en beteendeförändring för bättre hälsa genom ett personcentrerat förhållningssätt, metoder som motiverande samtal (MI), fokus på att stärka patientens egen motivation till förändring, gemensam planering av mål och strategier och uppföljning av överenskomna förändringar. Samtalen används ofta inom hälso- och sjukvården för att stödja livsstilsförändringar kring kost, motion, rökning och alkohol.

^2. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod för att främja fysisk aktivitet. FaR får förskrivas av hälso- och sjukvårdspersonal. I FaR ingår fem grundkomponenter: personcentrerat samtal, individuell skriftlig ordination, uppföljning, handboken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) och samverkan med aktivitetsarrangörer.

I uppdraget ingår att SBU inhämtar synpunkter i dialog med Folkhälsomyndigheten för att identifiera relevanta områden. Forskningsläget visar tydligt att fysisk aktivitet ger många positiva effekter. Det finns dock ett behov av ökad kunskap om evidensbaserade beteendestrategier inom vård, omsorg och socialtjänst för att stödja olika grupper till ökad fysisk aktivitet [8] [10] [30] [31]. Baserat på genomförda dialoger har området beteendeinriktade insatser för ökad fysisk aktivitet identifierats som mest angeläget att rikta fokus på, eftersom dessa metoder efterfrågas oavsett målgrupp.

Inom ramen för projektet har SBU initierat dialoger med statliga myndigheter, aktörer inom nationellt system för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård samt sakkunniga inom området för att få en överblick av pågående arbeten utifrån olika perspektiv. Syftet har varit att 1) identifiera pågående eller nyligen avslutade uppdrag som angränsar till projektet och 2) inhämta synpunkter på projektets inriktning och avgränsning, det vill säga inom vilka områden det skulle vara av värde att få information om sammanställd forskning. De identifierade uppdragen som angränsar till projektet redovisas i Bilaga 1.

Under projektet har SBU även haft kontinuerlig kontakt med Folkhälsomyndigheten samt Socialstyrelsen inom området fysisk aktivitet och levnadsvanor.

• Vilka beteendeinriktade insatser har utvärderats vetenskapligt i sammanställd forskning avseende effekter primärt på fysisk aktivitet och sekundärt på andra hälsobeteenden och hälsoutfall?
• För vilka populationer finns det aktuell sammanställd forskning?
• För vilka insatser, populationer eller båda finns det behov av ny sammanställd forskning?

3.3.1 Population

Populationen var barn, unga och vuxna 0–64 år. För översikter där både deltagare under och över 65 år ingick krävde vi att genomsnittsåldern var under 65 år i 70 procent av de inkluderade primärstudierna. Deltagarna i studierna skulle vid baslinjen antingen vara otillräckligt fysiskt aktiva enligt WHO:s riktlinjer [32], ha fastställd ohälsa eller vara i en riskpopulation för ohälsa. Gällande riskpopulationer för ohälsa utgick vi från de grupper som Socialstyrelsen lyfter fram som prioriterade i arbetet med levnadsvanor [33], med tillägget att barn och unga under 18 år även skulle ha fastställd ohälsa eller vara i en riskpopulation för ohälsa. Äldre ingick inte då de hanteras i ett pågående SBU projekt som kartlägger översikter om insatser för beteendeförändring med syfte att förebygga ohälsa hos äldre (Dnr SBU 2023/1256).

3.3.2 Insatser

Vi inkluderade beteendeinriktade insatser som syftade till att åstadkomma en beteendeförändring i form av ökad fysisk aktivitet. Förutom fysisk aktivitet kunde insatserna även vara riktade mot förändring av andra hälsobeteenden och hälsoutfall. Ett krav var att fysisk aktivitet eller beteendeförändring skulle nämnas i översiktens titel eller abstrakt. Insatserna skulle vara relevanta för svensk hälso- och sjukvård, socialtjänst eller omsorg och vara på selekterad eller indikerad nivå.

3.3.3 Kontroll

Kontrollgruppen skulle ha fått en annan insats, sedvanlig vård eller ingen insats.

3.3.4 Utfall

För att inkludera en översikt krävde vi att vårt primära utfall fysisk aktivitet angivet i dos skulle finnas med. Dos kunde till exempel vara angivet i duration (hur länge), frekvens (hur ofta), intensitet (relativ eller absolut). Om något av följande sekundära utfall fanns med redovisades detta, men det krävdes inte för inklusion: fysisk funktion och hälsa, aktivitet eller delaktighet, hälsorelaterad livskvalitet, psykisk funktion och hälsa samt utfall kopplat till andra hälsobeteenden.

3.3.5 Studiedesign

Kvantitativa systematiska översikter och översikter av översikter som utvärderat effekt inkluderades.

3.3.6 Avgränsningar

Systematiska översikter skrivna på engelska eller skandinaviska språk och publicerade i sakkunniggranskade tidskrifter inkluderades.

Vi planerade att, som mest, inkludera systematiska översikter publicerade år 2014 och senare. I ett första steg gallrade vi översikter publicerade från och med år 2020. Vi bedömde att det bland dessa fanns tillräckligt med relevanta översikter för att besvara uppdragets frågor. Identifierade översikter som publicerades före år 2020 gallrades därför inte.

3.4.1 Litteratursökning

Projektets informationsspecialist planerade och genomförde systematiska litteratursökningar i samråd med projektets sakkunniga och projektledaren. Den slutgiltiga litteratursökningen gjordes den 20 maj 2024 i följande internationella databaser:

• APA PsycInfo (EBSCO)
• CINAHL (EBSCO)
• Epistemonikos
• International HTA Database
• Ovid MEDLINE(R) ALL
• Scopus (Elsevier)

Sökstrategin bestod av tre sökblock: beteendeförändring, fysisk aktivitet och studiedesignen systematiska översikter. Eftersom målet var att identifiera systematiska översikter där författarna uttryckligen skulle ha angett att insatserna erbjuds för att åstadkomma en beteendeförändring valde vi att i sökblocket för beteendeförändring främst använda oss av sökterminologi som är starkt kopplad till detta. Eftersom aspekten beteendeförändring inte alltid redovisas i titel, abstrakt eller indexering finns det en risk att relevanta systematiska översikter har missats. Detta kan exempelvis bero på förekomsten av interventioner som implicit riktar sig mot ett specifikt beteende utan att detta uttrycks i text, eller att det finns utfall relaterade till beteendeförändring som endast förekommer i fulltext.

Sökningen kompletterades med en citeringssökning av två metodartiklar i Scopus inom området insatser för beteendeförändring [22] [34].

Sökningen avgränsades till publikationer från år 2014 och framåt samt språken engelska, svenska, danska och norska. Före relevansgranskningen rensades dubbletter mellan databaser bort, både i det digitala verktyget Deduklick [35] och i Covidence [36].

I december 2024 genomfördes en uppföljning avseende forskningsintegritet för de systematiska översikter som var relevanta för inklusion med följande kontrollsteg:

• Kontroll av återkallade publikationer med hjälp av EndNote.
• Kontroll av publikationstyperna Comments, Errata, Expression of Concern i PubMed och eventuella kommentarer i databasen PubPeer.
• Bedömning av tidskrift i Norwegian Register for Scientific Journals, Series and Publishers utifrån SBU:s interna checklista.

Denna uppföljning genererade inte någon information som påverkade granskningen av de systematiska översikter som bedömts ha låg till måttlig risk för bias.

Sökstrategin redovisas i sin helhet i Bilaga 2.

3.4.2 Bedömning av relevans

Två projektmedarbetare granskade oberoende av varandra titel och sammanfattning (abstrakt) för de studier som identifierades i litteratursökningarna. Granskningen genomfördes med hjälp av verktyget Covidence [36]. De sammanfattningar som uppfyllde urvalskriterierna, eller där det fanns en osäkerhet om de uppfyllde kriterierna, beställdes i fulltext och granskades av två projektmedarbetare oberoende av varandra. Eventuella oenigheter vid fulltextgranskning löstes genom diskussion för att nå konsensus. Studier som granskades i fulltext och som inte uppfyllde kriterierna sorterades bort och orsak till exklusion noterades.

3.4.3 Bedömning av risk för bias

Två projektmedarbetare bedömde oberoende av varandra hur stor de systematiska översikternas risk för bias var med stöd av de frågor som finns beskrivna i granskningsmallen SNABBSTAR [37]. En systematisk översikt bedömdes ha låg till måttlig risk för bias om den som minst uppfyllde alla kraven till och med steg 4 i SNABBSTAR. Delstegen är:

1. Frågeställning och litteratursökning
2. Relevansbedömning
3. Risk för biasbedömning och datapresentation av de inkluderade studierna
4. Sammanvägning och analys
5. Evidensgradering och slutsatser
6. Transparant dokumentering

En systematisk översikt granskades upp till det steg där båda granskarna ansåg att den hade genomförts på ett otillräckligt sätt. Vi har inte granskat risken för bias i de enskilda studierna som ingår i de systematiska översikterna eller tagit ställning till resultatens överförbarhet till svenska förhållanden.

3.4.4 Kategorisering av de systematiska översikterna

En kombination av initiala diskussioner i projektgruppen och vad som rapporterades i de identifierade översikterna ledde fram till en kategorisering av de systematiska översikterna. Kategoriindelningen stämdes även av med SBU:s vetenskapliga råd, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsens experter inom området fysisk aktivitet och levnadsvanor för att uppnå en så god förståelse och relevans som möjligt. Kategoriindelningen ligger till grund för resultatpresentationen i den interaktiva kartan.

Samtliga inkluderade systematiska översikter kategoriserades utifrån:

• Kontext: översikter med relevans för slutenvård, öppenvård samt socialtjänst eller funktionshinderområdet.
• Insatsernas leveransformat: exempelvis digitala interaktiva lösningar, digitala spel, fysiska möten.
• Utfall: exempelvis fysisk aktivitet, fysisk hälsa eller funktion, hälsorelaterad livskvalitet.
• Populationer med olika tillstånd relaterat till exempelvis andningsorganen, cirkulationsorganen, endokrina systemet samt fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar.
• Åldersgrupper.
• Om översikten presenterat analys av uppföljningsdata.
• Om översikten kodat insatserna enligt någon beteendeförändringstaxonomi.
• Risk för bias: låg till måttlig eller hög.

För mer detaljerad beskrivning av kategorierna, se Bilaga 3.

Kategoriseringen gjordes av en medlem i projektgruppen och kontrollerades av en annan. En översikt kunde märkas med mer än ett leveransformat och fler än en kontext, om den hade inkluderat en eller flera leveransformat respektive var relevant för fler än en kontext. Detsamma gällde uppmärkning av utfall, populationer och åldersgrupper.

3.4.5 Hur vi identifierar vetenskapliga kunskapsluckor och formulerar förslag på nya kunskapsunderlag

I en kartläggning av sammanställd forskning framkommer inom vilka områden forskning saknas, det vill säga var det finns vetenskapliga kunskapsluckor, se Faktaruta 3.2. Det gäller för de områden där det helt saknas systematiska översikter och där de systematiska översikterna som finns har bedömts ha hög risk för bias. I dessa fall behöver det göras nya systematiska översikter. I denna rapport har de identifierade kunskapsluckorna diskuterats i projektgruppen som därefter har formulerat förslag på särskilt angelägna kunskapsunderlag att göra framöver för SBU.

Eftersom SBU inte har gjort en heltäckande risk för biasbedömning kan vi i denna rapport inte uttala oss om vetenskapliga kunskapsluckor på nivån fler primärstudier behövs eller på nivån fler uppdaterade systematiska översikter behövs, se Faktaruta 3.2.

I den interaktiva kartan redovisas vilka översikter som identifierats och deras risk för bias. Av kartan framgår för vilka områden som det finns sammanställd vetenskaplig kunskap och för vilka sådan kunskap saknas. I Bilaga 3 finns en lista över kartans kategoriindelning med förklaringstexter.

Totalt inkluderades 148 systematiska översikter. Av dessa bedömdes 23 ha låg till måttlig risk för bias och 125 ha hög risk för bias. Fem översikter av översikter med hög risk för bias redovisas separat i Bilaga 5. Antalet översikter med låg eller måttlig risk för bias som kategoriserats i de två huvudkategorierna – insatsens leveranssätt respektive vilken kontext översikten är relevant för – visas i Tabell 5.1 samt i den interaktiva kartan.

Drygt 70 procent av översikterna med hög risk för bias brast i dokumentation av sökstrategier. Vissa översikter saknade oberoende relevansgranskningar av de inkluderade studierna och några översikter hade inte tagit hänsyn till primärstudiernas risk för bias i sammanvägningen. I Bilaga 5 presenteras översikterna med hög risk för bias och bedömningen enligt SNABBSTAR.

Nedan sammanfattas vissa resultat baserat på de 23 systematiska översikterna med låg till måttlig risk för bias.

5.1.1 Beteendeinriktade insatser som utvärderas

En stor variation av beteendeförändringstekniker utvärderades och det var därför inte möjligt att redovisa enskilda tekniker i den interaktiva kartan. Indelningen baseras istället på insatsernas leveranssätt: fysiska möten, digitala interaktiva lösningar, digitala spel, en kombination av fysiskt och digitalt leveranssätt samt insatser som involverar deltagarens sociala nätverk. Av de 23 systematiska översikterna har tolv inkluderat insatser som levererades via en kombination av fysiska möten och digitala lösningar [38-49]. Fem av översikterna inkluderade insatser levererade via digitala interaktiva lösningar [49] [50] [51] [52] [53]. Insatser som levererades via fysiska möten utvärderas i tre översikter [45] [54] [55], se Tabell 5.1.

I kartan redovisas också om översiktsförfattarna har kodat insatserna enligt någon BCT-taxonomi, vilket var fallet i nio översikter [40] [43] [46] [47] [51] [52] [54] [56] [57]. Dessa visade en spridning mellan insatser med olika leveranssätt och en spridning mellan populationer.

5.1.2 Populationer som studeras

Samtliga 23 översikter inkluderade studier med populationer inom en hälso-och sjukvårdskontext och i åldern 18 år eller äldre. Majoriteten av dessa studerar populationer med, eller i risk för, någon av de stora folksjukdomarna så som, hjärt-och kärlsjukdom, andningsrelaterade sjukdomar, cancer, typ-2 diabetes, psykisk ohälsa samt övervikt eller obesitas. Ingen av de 23 översikterna inkluderade populationer med fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar, kvinnor under eller efter graviditet eller barn och ungdomar, se den interaktiva kartan.

SBU:s förslag till nya kunskapsunderlag baseras på vår kartläggning av identifierade kunskapsluckor samt diskussioner i projektgruppen.

1. Det finns behov av nya systematiska översikter som fokuserar på beteendeinriktade insatser för att öka fysisk aktivitet hos barn, unga och vuxna med fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Här behöver den roll som närstående eller personal spelar särskilt beaktas. Det bör troligen göras flera systematiska översikter eftersom populationerna skiljer sig åt i flera avseenden, men de bör alla omfatta både behandlingseffekter och kvalitativa aspekter. Till exempel är även upplevelser och erfarenheter av insatserna utifrån brukares och närståendes perspektiv viktiga att undersöka.
   
   
2. Vi föreslår även nya systematiska översikter som undersöker insatser för att öka fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med psykisk ohälsa [58]; övervikt eller obesitas. Centrala aspekter som bör studeras är behandlingseffekter och kvalitativa aspekter så som barnens, ungdomarnas och familjernas upplevelser och erfarenheter av insatserna.

Gemensamt för förslagen ovan är att även kontextuella-, etiska-, hälsoekonomiska- och implementeringsaspekter bör inkluderas i de systematiska översikterna, om möjligt.

3. Dessutom kan det vara av värde att göra en eller flera SBU kommenterar av någon eller några av de välgjorda systematiska översikter som har identifierats i denna kartläggning. Det innebär att SBU gör en sammanfattning av översikterna och bedömer resultatens värde för en svensk kontext. Till exempel kan det vara aktuellt att kommentera översikter som rör digitala leveranssätt eller översikter som studerat populationer inom de stora folksjukdomarna, exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, cancer eller typ 2-diabetes.

7.1.1 Sakkunniga

• Maria Hagströmer, professor, avdelningen för fysioterapi, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
• Eva Flygare Wallén, PhD, avdelningen för arbetsterapi, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Forskare vid sektor funktionshinder, vård- och omsorgsförvaltningen Östersunds kommun

7.1.2 Kansli

• Annika Bring, projektledare
• Annicka Hedman, biträdande projektledare
• Sara Fundell, projektadministratör
• Klas Moberg, informationsspecialist
• Göran Bertilsson, projektstöd
• Irene Edebert, projektstöd
• Maral Jolstedt, projektstöd
• Marie Nilsson, projektstöd
• Emma Palmqvist Wojda, projektstöd
• Maria Ahlberg, samordnare SBU Kartlägger
• Pernilla Östlund, projektansvarig chef

7.1.3 Bindningar och jäv

Sakkunniga har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklarationer om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.

SBU:s vetenskapliga råd har informerats om innehållet i den interaktiva kartan.

• Anna Ehrenberg, Högskolan Dalarna, ordförande (omvårdnad)
• Katarina Steen Carlsson, Lunds universitet, vice ordförande (hälsoekonomi)
• Aron Naimi-Akbar, Malmö universitet (tandvård)
• Ata Ghaderi, Karolinska institutet (psykologi)
• Britt-Marie Stålnacke, Umeå universitet (medicin)
• Carina Berterö, Linköpings universitet (omvårdnad)
• Christina Nehlin Gordh, Uppsala universitet (psykiatri)
• Eva Uustal, Linköpings universitet (medicin)
• Jahangir Khan, Göteborgs universitet (hälsoekonomi)
• Lena Dahlberg, Högskolan Dalarna (socialt arbete)
• Magnus Svartengren, Uppsala universitet (arbetsmiljö)
• Martin Bergström, Lunds universitet (socialt arbete)
• Mussie Msghina, Örebro universitet (medicin)
• Petter Gustavsson, Karolinska institutet (psykologi)
• Susanne Guidetti, Karolinska institutet (arbetsterapi)
• Sverker Svensjö, Falun och Uppsala universitet (medicin)
• Titti Mattsson, Lunds universitet (etik, juridik)
• Ulrik Kihlbom, Karolinska institutet (etik)
• Urban Markström, Umeå universitet (socialt arbete, funktionstillstånd- och funktionshinder)
• Ylva Nilsagård, Örebro universitet (fysioterapi)

7.2.1 Specialgranskare

Ylva Nilsagård, docent, Leg fysioterapeut, Örebro universitet