Dialektisk beteendeterapi (DBT) och Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Populärvetenskaplig sammanfattning

Se avsnittet Ordförklaringar och förkortningar för beskrivningar av de olika behandlingarna och tillstånden.

Huvudbudskap

Rapporten ger stöd för att såväl Dialektisk beteendeterapi (DBT) som Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) har en positiv effekt på symtom av Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) hos vuxna. Studierna på DBT och MBT vid EIPS ingår i rapporten som en utgångspunkt och jämförelse vid frågeställningarna om hur väl DBT och MBT fungerar vid kortare gruppbehandlingsupplägg och vid andra tillstånd.

Av rapportens resultat framkommer att även ett kortare gruppformat, DBT- Skills Training (DBT-ST), kan vara till stöd för vuxna med EIPS.

Likaså visas DBT-Adolescents (DBT-A), en annan kortvariant av DBT, hjälpa ungdomar med självskadebeteenden, även om de inte uppfyller kriterier för EIPS. Däremot saknas studier som uppfyller våra urvalskriterier och som utvärderar kortvarianter av MBT.

DBT-ST har också effekt på viktiga symtom hos vuxna med ätstörningsproblematik som hetsätningsstörning eller bulimi. Däremot saknas studier på MBT för att dra slutsatser om effekten på ätstörningsrelaterade tillstånd.

Slutsatser

Efter att ha granskat den vetenskapliga litteraturen har SBU dragit följande slutsatser:

Effekter vid EIPS

Både DBT och MBT har en bättre effekt än såväl annan strukturerad behandling (a) som sedvanlig vård (b) på flera viktiga symtom och självdestruktiva beteenden (c) vid EIPS hos vuxna.

Effekter vid andra diagnoser än EIPS

DBT har en bättre effekt än sedvanlig vård på flera viktiga symtom och självdestruktiva beteenden hos barn och ungdomar som inte har diagnosen EIPS men som uppvisar självskadebeteende, och en bättre effekt på flera viktiga symtom än såväl väntelista som annan strukturerad behandling hos vuxna med hetsätningsstörning eller bulimi.

Effekter av behandling med enbart gruppterapi

DBT-ST har en bättre effekt än såväl väntelista som annan strukturerad behandling på flera viktiga symtom och självdestruktiva beteenden hos vuxna med EIPS och hos vuxna med hetsätningsstörning eller bulimi.

Viktiga kunskapsluckor

På grund av att studier som uppfyller våra urvalskriterier saknas kan vi varken uttala oss om effekten av MBT hos personer med andra diagnoser än EIPS eller effekten av MBT-Group (MBT-G, som enbart ges i form av gruppterapi). Det behövs även fler studier på pojkar och män med dessa svårigheter.

1. Med annan strukturerad behandling avses en behandling som ges på ett strukturerat sätt till hela kontrollgruppen.
2. Med sedvanlig vård avses flera olika behandlingar som ges på ett ostrukturerat sätt till kontrollgruppen, även om de olika behandlingarna i sig är strukturerade.
3. Med ”viktiga symtom och självdestruktiva beteenden” avses i första hand så kallade primära utfallsmått. Dessa bedöms vara av särskild vikt för individidens liv och hälsa. Se Tabell 1 för de utfallsmått som har undersökts i denna rapport.

Vad handlar rapporten om?

MBT och DBT utvecklades från början till personer med EIPS, men har senare utprövats och använts till individer med andra diagnoser än EIPS som uppvisar till exempel självskadebeteende, suicidalt beteende, eller har ätstörningar. Vidare är behandlingarna initialt utformade med dels individuell terapi, dels gruppterapi. Senare har olika former av behandlingarna utvecklats där enbart gruppterapi ingår, och dessa former används i viss utsträckning i klinisk praxis idag.

Rapporten syftar till att besvara följande frågor:

1. Har DBT respektive MBT effekt vid behandling av personer med andra diagnoser än EIPS? Verkar den effekten i så fall skilja sig från effekten vid behandling av personer som har EIPS?
2. Har DBT respektive MBT effekt även om behandlingen enbart ges i form av gruppterapi? Verkar den effekten i så fall skilja sig från effekten av behandling som innehåller både individuell- och gruppterapi?

För information om vilka populationer, interventioner och utfallsmått som har undersökts, se Tabell 1. För en sammanställning av rapportens resultat, se Avsnitt 5.1.

Hur kan de viktigaste resultaten förstås?

DBT är en omfattande och kostsam behandling. Dock verkar kortversioner med enbart gruppterapi lovande, och dessa alternativ kan övervägas om tillgången till behandling behöver ökas, till exempel om DBT i sin helhet inte finns tillgänglig.

Resultaten pekar på att DBT har effekt i åtminstone två populationer där majoriteten av individerna inte har EIPS.

Det är dock svårt att uttala sig om effekten av behandling skiljer sig åt mellan personer med EIPS respektive de med andra diagnoser än EIPS, samt om effekten av behandling med enbart gruppterapi skiljer sig åt från effekten av behandling med både individuell- och gruppterapi.

Fler studier behövs för att bättre förstå vilka patientgrupper som svarar på olika former av dessa behandlingar. Detta gäller framför allt för MBT-G, och för MBT generellt till personer med andra diagnoser än EIPS.

I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för ätstörningar har det vetenskapliga underlaget för DBT vid hetsätningsstörning eller bulimi inte lett till några rekommendationer. Frågorna som det underlaget ämnade besvara var ganska olika de frågor som denna rapport undersöker. Som följd har avsevärt bredare urvalskriterier använts i denna rapport.

Vilka studier ligger till grund för resultaten?

En systematisk litteratursökning gjordes i februari 2024 och underlaget i rapporten bygger på 53 publikationer från 42 randomiserade och kontrollerade studier på området. De inkluderade studierna utvärderar effekten av MBT till barn och vuxna med EIPS, DBT till vuxna med EIPS, DBT till barn med självskadebeteende med andra diagnoser än EIPS och DBT till vuxna med hetsätningstörning eller bulimi. Majoriteten av deltagarna i studierna var kvinnor. Resultaten i befintliga studier på män motsäger dock inte resultaten i denna rapport.

I inkluderade studier på barn med självskadebeteende och med andra diagnoser än EIPS hade deltagarna även inslag av suicidalt beteende.