Arbetsmiljöns betydelse för kroniskt obstruktiv lungsjukdom

En systematisk översikt

SBU har systematiskt utvärderat samband mellan faktorer i arbetsmiljön och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). I utvärderingen undersöks sambanden mellan förekomst av KOL och olika kategorier av exponeringar, exempelvis olika typer av damm, gaser och ångor, samt bekämpningsmedel.

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Publicerad: Rapportnr: 388 Diarienr: SBU 2022/675 ISBN: 978-91-989733-6-5 https://www.sbu.se/388

Huvudbudskap

Forskning visar att det finns ett samband mellan exponering för luftburna ämnen i arbetsmiljön och förekomst av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Slutsatser

Efter att ha granskat den vetenskapliga litteraturen har SBU dragit följande slutsatser:

  • Det finns ett samband mellan exponering för oorganiskt, organiskt eller ospecificerat damm samt gaser och ångor i arbetsmiljön och ökad förekomst av KOL.
  • Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att avgöra om det finns ett samband mellan exponering för bekämpningsmedel i arbetsmiljön och förekomst av KOL. Ytterligare forskning behövs.

Hur kan de viktigaste resultaten förstås?

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) förekommer hos sju till tio procent av den vuxna befolkningen i världen. Det är en bestående sjukdom i andningsorganen, som kan vara fortskridande. KOL beräknas vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Den vanligaste kända orsaken till KOL är tobaksrökning, men även personer som aldrig har rökt kan utveckla sjukdomen. Faktorer i arbetsmiljön, såsom ämnen som andas in under längre tid, har samband med ökad förekomst av KOL. Det är viktigt att undersöka eventuell exponering för skadliga ämnen i arbetsmiljön för de personer som utreds för KOL. I rapporten presenteras resultat på gruppnivå, sådana resultat kan inte ersätta en bedömning som görs utifrån individens situation.

Vad handlar rapporten om?

Syftet med den här systematiska översikten är att utvärdera sambandet mellan olika luftburna exponeringar i arbetsmiljön och KOL. Rapporten utgår ifrån fem övergripande kategorier: oorganiskt damm (exempelvis stendamm), organiskt damm (exempelvis trädamm), ospecificerat damm (som inte kan kategoriseras som vare sig organiskt eller oorganiskt), gaser och ångor (exempelvis lösningsmedel), samt bekämpningsmedel.
Vi undersökte förekomst av samband med hänsyn tagen till kön, ålder och tobaksrökning. Resultaten sammanfattas i Avsnitt 5 och presenteras i detalj i Bilaga 8.

Vilka studier ligger till grund för resultaten?

Resultaten bygger på 54 studier publicerade från år 2001 och framåt. Den senaste litteratursökningen gjordes i augusti 2024. I översikten ingår studier från hög- och medelinkomstländer, främst från Nordamerika, Europa och Asien. Sambandet mellan exponering i arbetsmiljön och sjukdomen KOL undersöktes med olika typer av observationsstudier (longitudinella, fall-kontroll, tvärsnitt). I studierna ingår personer med olika grad av exponering som jämfördes med personer med lägre eller ingen exponering i arbetsmiljön. 

Citera denna rapport:
SBU. Arbetsmiljöns betydelse för kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU Utvärderar 388. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/388.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Lena Andersson, yrkeshygieniker, docent, Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro och Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet
  • Jonas Brisman, överläkare, docent, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Göteborgs universitet
  • Anne Lindberg, överläkare, professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet och Lung- och allergisektionen, Sunderby sjukhus, Luleå
  • Pernilla Wiebert, yrkeshygieniker, medicine doktor, Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm och Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

Kansli

  • Martin Norman, projektledare
  • Leif Strömwall, biträdande projektledare (från och med 2024-04-19)
  • Johan Wallin, biträdande projektledare (från och med 2023-09-01)
  • Lotta Ryk, biträdande projektledare (till och med 2024-03-29)
  • Jenny Ågren, utredare
  • Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
  • Irini Åberg, projektadministratör (till och med 2025-02-28)
  • Sara Fundell, projektadministratör (från och med 2025-03-01)
  • Jenny Odeberg, projektansvarig chef
Sidan publicerad