Psykologiska och psykosociala behandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsatts för sexuellt våld
En systematisk översikt och etiska aspekter
SBU har utvärderat forskning om psykologiska eller psykosociala behandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten visar att det finns för få välgjorda studier för att kunna dra några slutsatser om effekten respektive upplevelser och erfarenheter av dessa insatser då endast en studie ingår. Det finns dock risker med att låta bli att ge stöd och adekvata insatser. Att bli utsatt för sexuellt våld kan medföra en betydande negativ påverkan på framtida livskvalitet, psykisk och fysisk ohälsa och skada personens möjligheter till att leva ett tryggt, rikt och självständigt liv. Detta innebär att etiska värden som hälsa och välbefinnande, autonomi och integritet, men även professions- och forskningsetiska aspekter är viktiga att beakta.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Huvudbudskap
Det behövs mer forskning om effekter, upplevelser och erfarenheter av psykologiska och psykosociala insatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsatts för sexuellt våld.
Slutsatser
Efter att ha granskat den vetenskapliga litteraturen har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, dragit följande slutsatser:
- Det finns för få välgjorda studier för att kunna dra några slutsatser om effekten respektive upplevelser och erfarenheter av psykologiska och psykosociala behandlingar eller insatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsatts för sexuellt våld.
- Personer med intellektuell funktionsnedsättning befinner sig ofta i starka beroenderelationer och kan ha svårt att rapportera övergrepp på grund av rädsla för omgivningens reaktioner eller brist på kunskap. Att bli utsatt för sexuellt våld innebär kränkningar av personens integritet, självbestämmande och värdighet. Det kan medföra en betydande negativ påverkan på framtida livskvalitet, psykisk och fysisk ohälsa och skada personens möjligheter till att leva ett tryggt, rikt och självständigt liv. Detta innebär att etiska värden som hälsa och välbefinnande, autonomi och integritet, men även professions- och forskningsetiska aspekter är viktiga att beakta.
Hur kan de viktigaste resultaten förstås?
Det har inte gått att dra några slutsatser om effekten av psykologiska eller psykosociala insatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsatts eller exponerats för sexuellt våld då endast en tillräckligt välgjord studie kunde identifieras. Det betyder inte att det är klarlagt att sådana insatser inte har någon effekt, utan att det behövs fler välgjorda studier som undersöker effekter på relevanta utfall liksom upplevelser och erfarenheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det behövs även fler insatser som kan granskas vetenskapligt.
Det är viktigt att genomföra forskning som kan utgöra en grund för stöd och insatser till personer med intellektuell funktionsnedsättning som har erfarenhet av att vara utsatta för sexuellt våld. Därutöver är det centralt att gruppen inkluderas i forskningen. Anpassade samtyckesprocesser, anpassad kommunikation och relevanta stödresurser (till exempel kontaktperson, personlig assistent) kan göra det möjligt att inkludera denna heterogena grupp som består av personer i alla åldrar och med olika grad av intellektuell funktionsnedsättning.
Vad handlar rapporten om?
Sexuellt våld ger upphov till hälsomässiga och sociala konsekvenser på både kort och lång sikt. Syftet med denna rapport är att uppmärksamma det vetenskapliga kunskapsläget för psykologiska eller psykosociala behandlingsinsatser som kan ges inom hälso- och sjukvården för personer i alla åldrar som har en intellektuell funktionsnedsättning och som har utsatts för sexuellt våld.
Vilka studier ligger till grund för resultaten?
En systematisk och bred litteratursökning gjordes i april år 2023 och gav 2 294 träffar. Efter granskning och bedömning av nationella och internationella studier hittades endast en relevant och välgjord studie som använde en kvalitativ metod och som genomfördes i Storbritannien. Insatsen var gruppsamtal som sträckte sig över en 20-veckorsperiod riktad till 7 vuxna kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning med erfarenhet av att vara utsatta för sexuellt våld. Syftet med gruppsamtalen var att öka gruppdeltagarnas kunskaper om sexualitet och ge stöd till att bearbeta erfarenheter av sexuella övergrepp. Gruppsamtalen bidrog enligt författarna till att deltagarnas kunskap om sexualitet och sexuella övergrepp förbättrades samt att symtom som depression minskade, även om det tog lång tid.
Citera denna rapport
SBU. Psykologiska och psykosociala behandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsatts för sexuellt våld – en systematisk översikt och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. SBU Bereder 382. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/382
Projektgrupp
Sakkunniga
- Charlotta Löfgren, professor, Malmö Universitet
- Mikaela Starke, professor, Göteborgs universitet
- Ulrik Kihlbom, professor, Karolinska institutet
Kansli
- Gunilla Fahlström, projektledare (från och med april 2024)
- Maria Ahlberg, projektadministratör
- Jessica Dagerhamn, projektdeltagare
- Helena Domeij, projektledare (från september 2023 till och med mars 2024)
- Margareta Hedner, projektledare (till och med september 2023)
- Lina Leander, biträdande projektledare (till och med september 2023, från mars 2024)
- Klas Moberg, informationsspecialist
- Jonas Bergström, projektansvarig chef