Kartläggningen syftar till att identifiera, granska och i en interaktiv digital karta presentera systematiska översikter som utvärderar hur icke-medicinska åtgärder påverkar smittspridningen av vissa infektionssjukdomar på samhällsnivå. Syftet har inte varit att bedöma om en specifik åtgärd är effektiv för att begränsa smittspridningen.

I den interaktiva kartan (evidenskartan) är det är möjligt att sortera de systematiska översikterna utifrån de områden som är av intresse för mottagaren. Den digitala kartan ringar in områden där det finns systematiska översikter och visar samtidigt var sådana saknas, samt visar vilken nivå av tillförlitlighet de systematiska översikterna har. Den digitala kartan utgör ett verktyg med särskild relevans för myndigheter, beslutsfattare, forskare och forskningsfinansiärer inom området.

Kartläggningen omfattar systematiska översikter som undersökt icke-medicinska åtgärders effekter på smittspridning av covid-19, influensa, sars, mers eller ebola. De åtgärder som har ingått i kartläggningen omfattar munskydd, handtvätt och handdesinfektion, distansåtgärder på individnivå, ventilation och rengöring i inomhusmiljö, begränsningar av folksamlingar och andra åtgärder som syftar till distansering i offentliga miljöer, stängning av offentliga verksamheter, distansarbete, stängning av skolor och distansundervisning, masstestning, storskalig smittspårning, olika former av reserestriktioner, covidbevis, begränsning av alkoholservering, utegångsrestriktioner, samt besöksrestriktioner på äldreboenden.

Litteratur söktes i databaserna Medline, Embase, Scopus och INAHTA:s databas upp till slutet av januari 2024. Viss grå litteratur eftersöktes också. Översikternas risk för bias bedömdes med hjälp av en modifierad version av granskningsmallen Amstar (Snabbstar). De systematiska översikterna kategoriserades i den digitala kartan utifrån typ av infektion, typ av smittskyddsåtgärd, nivå av risk för bias, tidpunkt för litteratursökning, samt avsaknad eller förekomst av primärstudier.

I litteratursökningen identifierades 7 153 referenser varav 132 var relevanta systematiska översikter för kartläggningen. Av dessa bedömdes fem ha låg risk för bias, 43 måttlig risk för bias och 84 hög risk för bias. De flesta översikter, 100 till antalet, undersökte effekter av smittskyddsåtgärder på spridning av SARS-CoV-2 (covid-19). Motsvarande antal för övriga infektionssjukdomar var 66 för influensa, 39 för sars, 34 för mers, och fem för ebola. Den vanligaste typen av åtgärder i översikterna var användning av munskydd, vilket undersöktes i 58 översikter. Andra vanligt förekommande åtgärder i översikterna var distansåtgärder på individnivå, handtvätt, reserestriktioner, skolstängningar och begränsning av folksamlingar. Resultatet av litteraturgranskningen presenteras i en evidenskarta.

Kartläggningen visar att en stor mängd systematiska översikter har tagits fram om icke-medicinska smittskyddsåtgärder, särskilt under åren 2020 till 2023, under och efter covid-19 pandemin. Majoriteten av översikterna bedömdes ha hög risk för bias på grund av bristande metodik eller brister gällande tolkning av data. SBU har dock inte granskat risken för bias i de enskilda primärstudierna som ingår i de systematiska översikterna eller bedömt vilken evidens som finns för de olika åtgärdernas effekter.

Icke-medicinska åtgärder och deras effekter vid pandemier och större utbrott av infektionssjukdomar är ett komplext område att studera och utvärdera. Resultaten från enskilda primärstudier påverkas bland annat av vilken typ av smittämne som har studerats, den kontext som åtgärden prövats i, vilken nivå av smittspridning och immuniseringsnivå som har varit gällande, samt vilka andra smittskyddsåtgärder som har förekommit samtidigt. Dessa aspekter är viktiga att beakta när man tolkar översikternas resultat och förklarar delvis varför översiktsförfattare kan ha kommit fram till olika slutsatser kring effekter av icke-medicinska smittskyddsåtgärder.

Under och efter covid-19 pandemin producerades även en mängd primärstudier som efter hand stärkte det vetenskapliga underlaget för vissa åtgärder. Tidpunkten för när översikterna gjordes är därför viktig att ta hänsyn till eftersom den i hög grad kan påverka översikternas resultat. I den digitala kartan finns möjlighet att filtrera översikterna utifrån tidpunkt för den senaste litteratursökningen.

Kartläggningen syftar till att identifiera, granska och i en interaktiv digital karta presentera systematiska översikter som utvärderar hur icke-medicinska åtgärder påverkar smittspridningen av vissa infektionssjukdomar på samhällsnivå. Däremot syftar kartläggningen inte till att dra slutsatser om åtgärdernas effekter.

Mer specifikt syftar kartläggningen till att:

• visa inom vilka områden som det finns sammanställd vetenskaplig kunskap om hur icke-medicinska åtgärder påverkar smittspridningen av vissa virus i samhället och inom vilka områden sådana sammanställningar saknas
• visa om den vetenskapliga kunskapen är sammanställd på ett tillförlitligt sätt, samt om hänsyn har tagits till risk för bias och överförbarhet i formuleringen av slutsatser
• visa om det finns systematiska översikter som kan användas i sin helhet eller delvis när nya översikter tas fram
• möjliggöra sortering av översikterna i en digital interaktiv karta utifrån de områden som kan vara av intresse för mottagaren.

Viktiga målgrupper för kartläggningen är myndigheter och utredningar inom folkhälsoområdet, beslutsfattare på nationell och regional nivå, smittskyddsläkare och andra professioner inom smittskydd, samt forskare och forskningsfinansiärer. Andra målgrupper är patientföreningar, allmänheten, beslutsfattare och forskare i andra länder, samt internationella organisationer.

Vad finns det för sammanställd kunskap respektive kunskapsluckor om hur icke-medicinska åtgärder påverkar smittspridningen på samhällsnivå vid pandemier eller epidemiska utbrott av infektionssjukdomar med stor effekt på folkhälsan?

I detta avsnitt redovisas urvalskriterierna som använts i litteraturgranskningen. I rapporten formuleras urvalskriterierna så att de fångar upp systematiska översikter med sammanställd kunskap om hur olika åtgärder kan påverka spridningen vid vissa infektionssjukdomar på samhällsnivå. Av särskilt vikt är kunskap som kan överföras till svenska förhållanden. För covid-19 och influensa är kartläggningen därför begränsad till befolkningar i Europa och Nordamerika. Dock har kartläggningen vidgats till att inkludera översikter om smittskyddsåtgärder vid utbrott av mers och sars trots att de genomförts i andra geografiska områden, eftersom det kan finnas vissa lärdomar att dra även från hanteringen av dessa utbrott. Även ebola har tagits med i kartläggningen trots att det är en helt annan sjukdom (blödarfeber) än övriga inkluderade sjukdomar, med en annan typ av smittväg och där utbrotten varit begränsade till Central- och Västafrika. Den avvägningen har gjorts för att få en bredare ansats i kartläggningen. Även om det kan vara svårt att överföra smittskyddsåtgärder kring ebola till svenska förhållanden, kan det finnas lärdomar i utbrottshanteringen som skulle kunna gå att överföra till andra sjukdomar som smittar via exempelvis nära kontakter eller kroppsvätskor och som skulle kunna ha relevans för svenska förhållanden.

Kartläggningen omfattar en bred uppsättning av interventioner på individnivå, i offentlig inomhusmiljö samt på befolkningsnivå enligt den indelning som ECDC använder, som antingen har använts eller skulle kunna användas som smittskyddsåtgärder i Sverige. Vi har valt att inte beakta stringensen av åtgärderna i urvalet. Därmed ingår även åtgärder som tillämpats med större grad av tvång än vad exempelvis Sverige och flera andra öppna samhällen tillämpade under covid-19 pandemin. Däremot har överförbarhet, exempelvis gällande åtgärdernas stringens och den nivå av samhällssmitta och befolkningsimmunitet som var rådande då primärstudierna genomfördes, varit en aspekt som översiktsförfattarna bör ha tagit rimlig hänsyn till i slutsatserna för att översikten ska bedömas ha låg risk för bias.

Val av kontrollgrupp har stor betydelse för resultaten, men även detta är något som bör återspeglas i översiktens hantering och tolkning av resultaten från primärstudierna. Av denna anledning har även systematiska översikter som beaktar resultat från studier med kontrollgrupper som normalt ger högre risk för bias (såsom enbart intern kontrollgrupp) inkluderats. Utfallet som studeras i kartläggningen, effekter på smittspridning (inklusive påverkan på antal svåra sjukdomsfall och dödsfall) kan mätas på många olika sätt, och vi har även här haft ett brett angreppssätt och inkluderat alla utfall relaterade till smittspridning.

Urvalskriterierna har också till viss del påverkats av önskemål som inkommit från intressenter och målgrupper (Avsnitt 3.2.7), samt utifrån den ursprungliga frågeställningen som inkom till SBU:s Upplysningstjänst.

3.2.1 Population

• Befolkningar i Europa och Nordamerika under pandemi eller samhällsspridning av covid-19 eller influensa
• Befolkningar i länder under utbrott av sars, mers eller ebola (inga geografiska begränsningar).

3.2.2 Åtgärder

Åtgärder på individnivå

• Användning av munskydd i offentliga miljöer
• Handtvätt och handdesinfektion
• Hålla avstånd (distansåtgärder på individnivå).

Åtgärder i offentlig inomhusmiljö

• Ventilationssystem
• Rengöring och desinficering.

Åtgärder på befolkningsnivå

• Begränsningar av folksamlingar och andra åtgärder som syftar till distansering i offentliga miljöer (till exempel deltagarbegränsningar möten, sportevenemang, konserter, teater, bio, firande av högtider)
• Stängning av olika verksamheter i offentliga miljöer i syfte att minska smittspridning
• Distansarbete
• Stängning av skolor, distansundervisning
• Masstestning
• Storskalig kontaktspårning
• Reserestriktioner
  • Lokalt, regionalt och nationellt resande
  • Internationellt resande
  • Karantänsregler vid inresa från andra länder
  • Krav på provtagning eller uppvisande av negativt test vid inresa från andra länder
• Covidbevis, krav på negativt test, vaccination eller genomgången infektion för att få delta i aktiviteter eller för att resa
• Begränsning av alkoholservering på restauranger och barer
• Begränsning av vistelse utanför hemmet (utegångsrestriktioner)
• Besöksförbud och andra besöksrestriktioner på äldreboenden.

Systematiska översikter som innehöll minst en av åtgärderna eller kombinerade åtgärder inkluderades. Såväl tvingande åtgärder som rekommendationer och frivilliga åtgärder inkluderades.

Systematiska översikter som uteslutande fokuserade på effekter på smittspridning inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorgsmiljö exkluderades. Ett undantag gjordes för interventionen besöksförbud och andra besöksrestriktioner på äldreboenden där vård- och omsorgsmiljö accepterades.

3.2.3 Kontroll

Som kontroll (jämförelseintervention) accepterades avsaknad av åtgärd eller mindre omfattande åtgärd. Jämförelsen kan definieras på flera olika sätt som alla bedömdes vara acceptabla för inklusion:

1. Extern + intern kontroll:
   • Samma period före och efter interventionen i jämförbara områden eller jämförbara grupper där interventionen inte genomförts eller genomförts i mindre omfattning
2. Enbart extern kontroll:
   • Mätningar efter interventionen i jämförbara områden eller grupper
   • Jämförbara befolkningsgrupper som inte omfattas av interventionen
3. Enbart intern kontroll:
   • Samma område eller samma grupp före interventionen.

3.2.4 Utfall

Effekt på smittspridning av aktuellt virus mätt som:

• Dokumenterade fall av infektioner
• Reproduktionstal för smittspridning
• Relaterade fall av sjukhusvård och intensivvårdsfall
• Relaterad dödlighet
• Övriga utfall relaterade till smittspridning.

3.2.5 Studiedesign

Systematiska översikter med kvantitativ metodik inkluderades, med undantag för systematiska översikter som uteslutande fokuserade på matematisk modellering av effekter. För att en artikel skulle betraktas som en systematisk översikt krävdes att det tydligt framgick att en litteratursökning i databaser hade gjorts för den definierade frågeställningen, samt att det fanns en ansats att redovisa litteraturen systematiskt. Även översikter som benämndes exempelvis scoping review eller rapid review beaktades. HTA-rapporter och rapporter från WHO och ECDC som omfattade systematiska översikter inkluderades också.

Kartläggningar och översikter över systematiska översikter (s.k. umbrella reviews) inkluderades inte.

3.2.6 Övriga avgränsningar

Systematiska översikter publicerade från år 2000 och framåt skrivna på engelska eller ett av de skandinaviska språken inkluderades. Pre-prints som inte genomgått peer review samt konferensabstrakt exkluderades. Översikter som ersatts av senare uppdaterade översikter med samma urvalskriterier exkluderades. Om den nya versionen hade ändrat urvalskriterierna inkluderades dock även den tidigare versionen av översikten.

3.2.7 Hantering av inkomna synpunkter

Följande målgrupper och intressenter tillfrågades om att lämna synpunkter på projektplanen, inklusive val av population, interventioner och miljöer av relevans för svenska förhållanden samt utfall:

• Folkhälsomyndigheten
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
• Vetenskapsrådet
• Smittskyddsläkarföreningen
• Svenska Covidföreningen
• Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S 2023:08)

Projektgruppen hade också dialogmöten angående kartläggningens inriktning med Folkhälsomyndigheten och Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S 2023:08). Samtliga tillfrågade inkom med svar. MSB och Smittskyddsläkarföreningen valde att inte lämna specifika synpunkter.

3.3.1 Litteratursökning

Litteratursökningen gjordes primärt i databaserna Medline (Ovid), Embase (Elsevier), Scopus (Elsevier).

Sökningarna gjordes i flera steg, varav det första gjordes till underlaget från SBU:s upplysningstjänst (dnr SBU 2022/632) som kartläggningen tog avstamp ifrån. De sökningarna uppdaterades i slutet av januari 2024 (Bilaga 1, Non-pharmaceutical interventions part 1).

Ytterligare en sökning för den aktuella kartläggningen utfördes i februari 2024. Den innehöll termer för de interventioner som inte sökts i publikationen från SBU:s upplysningstjänst (Bilaga 1, Non-pharmaceutical interventions part 2).

För grå litteratur (som inte publicerats i vetenskapliga tidskrifter) söktes INAHTA:s databas för HTA-rapporter och WHO:s covid-19 databas. Dessutom gjordes manuella sökningar på webbsidorna för ECDC och European Health Observatory on Health Systems and Policies fram till och med juli 2024.

Fullständig sökdokumentation för samtliga sökningar finns i Bilaga 1. Sökstrategin har granskats av en annan informationsspecialist än den som arbetade i projektet. Dubbletter mellan databaser har rensats i Deduklick (Risklick).

3.3.2 Bedömning av relevans

Två personer granskade, oberoende av varandra, samtliga artikelsammanfattningar (abstrakt) som identifierats i databaserna utifrån PICO. När åtminstone en av granskarna bedömde att en översikt uppfyllde inklusionskriterierna beställdes denna i fulltext. Därefter granskades översikterna i fulltext av två personer oberoende av varandra och irrelevanta översikter sorterades bort. Vid oenighet gällande relevans för en artikel som lästs i fulltext fördes först en diskussion inom granskningsparet och vid behov involverades hela projektgruppen i diskussionen. Beslut togs i konsensus. Urvalet från de manuella sökningarna på webbsidor gjordes endast av en person i det första steget, men bedömningen av relevans på fulltextnivå gjordes av två personer. De översikter som inte bedömdes relevanta sammanställdes i en separat exklusionslista där orsaken till exklusion framgår (Bilaga 2). Det digitala verktyget Covidence (www.covidence.org) användes i samtliga steg.

3.3.3 Kategorisering av de systematiska översikterna

De inkluderade översikterna kategoriserades i den digitala kartan utifrån följande kategorier:

• Infektion/smittämne
• Intervention/åtgärd
• Nivå av risk för bias (hög, måttlig eller låg risk)
• Tidpunkt (årtal) för översiktens senast gjorda litteratursökning (för åren 2020–2024 angavs även kvartal)
• Information om översikten innehöll eller saknade eller primärstudier som ingår i kartläggningens inklusionskriterier.

Kategoriseringen följde samma indelning specificerade urvalskriterierna, dock sammanfördes olika typer av reserestriktioner till en gemensam kategori. Kategoriseringen gjordes av två personer oberoende av varandra. Oenigheter diskuterades och beslut togs i konsensus. En översikt kunde kategoriseras till fler än en intervention och infektion, om den hade inkluderat flera sådana.

Kategoriseringen utgick i första hand från de inklusionskriterier som översiktsförfattarna angivit. Om detta var otydligt så utgick kategoriseringen istället från de primärstudier som översiktsförfattarna hade inkluderat. Om tidpunkten för litteratursökning inte var angiven i översikten extraherades i stället publiceringsdatumet för den senaste inkluderade primärstudien.

3.3.4 Bedömning av risk för bias

De systematiska översikter som bedömdes vara relevanta granskades för att bedöma risken för bias samt för att indikera om delar av eller hela översikten kan användas. Granskningen gjordes i Covidence av två projektmedlemmar oberoende av varandra och med stöd av de frågor som finns i SBU:s granskningsmall Snabbstar (Bilaga 3) som bygger på den internationella granskningsmallen Amstar [10]. Granskningen sker i sex delsteg som omfattar följande delar av översikten:

1. frågeställning och litteratursökning
2. relevansbedömning
3. bedömning av risk för snedvridning och datapresentation av inkluderade primärstudier
4. sammanvägning och analys
5. evidensgradering och slutsatser
6. transparent dokumentation.

Utifrån bedömningen kategoriserades översikterna som att ha låg, måttlig eller hög risk för bias.

Nivåer av risk för bias och vad dessa innebär beskrivs i Faktaruta 3.1. De kriterier som användes för när en systematisk översikt bedömdes ha nivån måttlig respektive låg risk för bias redovisas i Faktaruta 3.2. Om något av stegen som krävdes för ”måttlig risk för bias” saknades eller var otillräckligt, bedömdes översikten ha hög risk för bias.

Om de båda granskarna bedömde nivån olika så gjordes en konsensusbedömning i diskussion där ytterligare en eller flera personer i projektgruppen involverades vid behov. Kartläggningen inkluderar inte någon bedömning av risken för bias för de primärstudier som ingår i de systematiska översikterna.

3.3.5 Extraktion av data

För systematiska översikter med låg och måttlig risk för bias extraherades förutom den information som anges under avsnitt 3.3.3 även följande information i Covidence som underlag till en tabell (Bilaga 4): primärstudiernas studiedesign, totala antalet primärstudier i översikten, undersökta utfall samt kontext. Informationen extraherades av två personer oberoende av varandra och oenigheter löstes i konsensusdiskussioner. Om studiedesign, utfall och kontext inte framgick tydligt från översiktsförfattarnas inklusionskriterier gjordes en tolkning utifrån den beskrivna frågeställningen och de primärstudier som inkluderats i översikten.

Resultatet visas i en interaktiv digital karta evidenskarta, där det framgår vilka översikter som identifierats och deras bedömda risk för bias. Kartan är uppdelad efter typ av åtgärd och typ av infektion. I evidenskartan presenteras därmed samtliga relevanta systematiska översikter som uppfyller våra angivna urvalskriterier och det framgår också för vilka områden som det saknas systematiska översikter. När man klickar på ett område i kartan visas en lista över identifierade översikter för området med länk till referensen i fulltext. Ett flertal av översikterna omfattar flera olika åtgärder och ibland även flera olika infektioner, och dessa översikter återfinns därför på flera ställen i kartan.

Det går att filtrera vilka systematiska översikter som visas genom att göra val i menyn ovanför evidenskartan. Förutom typ av infektion och åtgärd är det möjligt att filtrera på översikternas nivå av risk för bias, översikternas senaste datum för litteratursökning samt om översikterna har identifierat eller helt saknar primärstudier som är relevanta för kartan.

Totalt inkluderades 132 översikter. Av dessa bedömdes fem ha låg risk för bias, 43 måttlig och resterande 84, hög risk för bias. Av de 132 identifierade översikterna hade 100 undersökt effekter av icke-medicinska åtgärder vid covid-19. Motsvarande antal för övriga typer av infektioner var 67 för influensa, 40 för sars, 35 för mers, och fem för ebola. Många av översikterna undersökte effekter av åtgärder för flera olika infektionssjukdomar, exempelvis infektioner orsakade av olika luftvägsvirus.

De icke-medicinska åtgärder som studerats i de olika systematiska översikterna framgår av Tabell 5.1. Bland åtgärder på individnivå var munskydd den vanligaste åtgärden vilket undersöktes i 58 översikter. Även handtvätt och distansåtgärder på individnivå var vanligt förekommande åtgärder som studerades i 35 respektive 30 översikter. För åtgärder i offentlig inomhusmiljö fanns 13 översikter som undersökte ventilationssystem och 13 som undersökte inomhusdesinfektion. Bland åtgärder på befolkningsnivå var de vanligast förekommande åtgärderna reserestriktioner (35), begränsning av folksamlingar (28) och skolstängningar (29). Ett flertal översikter hade dock ett brett fokus på icke-medicinska åtgärder och 51 översikter inkluderade fler än en av de åtgärder som ingår i kartläggningen. Även åtgärder eller kontexter som ligger utanför kartläggningens fokus fanns med i flera översikter, exempelvis åtgärder som syftar till att minska smittspridningen i sjukhusmiljö.

 

I Figur 5.1 illustreras när översikterna har publicerats. Ett stort antal översikter producerades under och efter covid-19-pandemin vilket återspeglas i figuren. År 2024 innehåller inte fullständiga data eftersom litteratursökningen endast sträckte sig till januari 2024.

Bland de fem översikter som bedömdes ha låg risk för bias (Faktaruta 3.1) fokuserade tre uteslutande på covid-19 [11] [12] [13]. Två av dessa fokuserade på åtgärder i skolmiljöer, en med brett fokus på åtgärder som kan göra att en skola kan hållas öppen eller återöppnas efter stängning [11] och en annan översikt med specifikt fokus på effekter av stängning och öppning av skolor [13]. Den tredje översikten undersökte ett stort antal åtgärder på äldreboenden [12].

De övriga två översikterna med låg risk för bias inkluderade även andra infektionssjukdomar än covid-19 [14] [15]. En av dessa utvärderade effekter av munskydd och fysisk distansering, dels inom hälso- och sjukvården (som inte ingår i denna kartläggning), dels i andra miljöer [14]. Litteratursökningen sträckte sig dock endast till april år 2020 och missade därför till stor del att fånga upp primärstudier av covid-19. Den andra översikten studerade en bred uppsättning av åtgärder såsom provtagning vid inresa, karantän, fysiskt avstånd, handhygien och munskydd [15]. Man redovisade en uppdaterad sökning till och med oktober år 2022 och kunde därmed inkludera primärstudier av covid-19 i större omfattning, men begränsade å andra sidan underlaget till randomiserade studier. De primärstudier som tillkom under covid-19 pandemin undersökte effekter av handhygien och munskydd. I Bilaga 4 finns en utförligare beskrivning av studierna.

Bland de 43 systematiska översikter som bedömdes ha måttlig risk för bias fanns 17 som undersökte munskydd och 14 som undersökte handtvätt eller handdesinfektion (Faktaruta 3.1). För de övriga åtgärderna varierade antalet översikter med måttlig risk för bias mellan 0 och 9 per åtgärd (Tabell 5.1). Den vanligaste infektionstypen var Covid-19 som inkluderades i 29 översikter, följt av influensa som inkluderades i 26 översikter. I Bilaga 4 finns en utförligare beskrivning av studierna.

För de kombinationer av åtgärder och infektioner som inte studerats i någon av de systematiska översikterna med låg eller måttlig risk för bias kan det sägas föreligga en vetenskaplig kunskapslucka av typ 1, ”En välgjord systematisk översikt behövs”, enligt Faktaruta 2.2. Dessa tydliggörs i den digitala kartan. Behovet av en systematisk översikt kan dock vara mer eller mindre betydande beroende på kombinationen av åtgärder och infektionsgrupper. För åtgärderna vaccinationspass och förbud mot alkoholservering identifierades ingen systematisk översikt med låg eller måttlig risk för bias för någon av infektionstyperna.

Om det finns en systematisk översikt med måttlig eller låg risk för bias och en nygjord litteratursökning som inte har identifierat någon relevant primärstudie så föreligger det en kunskapslucka av typ 2, ”Fler primärstudier behövs”, enligt Faktaruta 2.2. Det går dock inte att utesluta att primärstudier kan ha publicerats efter översiktens sista sökdatum, eller att översikten kan ha missat någon primärstudie trots att vi har bedömt översikten som godtagbar.

Sex översikter hade inte identifierat någon primärstudie som stämde in på våra urvalskriterier trots att de hade eftersökts av författarna. Dessa går att sortera fram i den digitala kartan.

8.1.1 Sakkunniga

• Jonas Björk, professor i epidemiologi, Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet
• Gunlög Rasmussen, med dr, smittskyddsläkare, Region Örebro län, Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet

8.1.2 Kansli

Medarbetare från SBU:s kansli.

• Karin Wilbe Ramsay, projektledare
• Susanne Johansson, biträdande projektledare
• Jessica Dagerhamn, projektmedarbetare
• Jenny Stenman, projektadministratör
• Hanna Olofsson, informationsspecialist
• Pernilla Östlund, projektansvarig chef

SBU anlitar externa granskare av sina rapporter. De har kommit med värdefulla kommentarer som förbättrat rapporten. SBU har dock inte alltid möjlighet att tillgodose alla ändringsförslag och de externa granskarna står därför inte med nödvändighet bakom samtliga texter i rapporten.

• Leif Dotevall, med dr, regionläkare, tidigare bitr. smittskyddsläkare, Region Västra Götaland
• Johan Hallqvist, professor emeritus, Uppsala universitet

Sakkunniga och externa granskare har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklarationer om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.

SBU:s vetenskapliga råd har granskat rapporten.

Anna Ehrenberg, Högskolan Dalarna, ordförande (omvårdnad)
Katarina Steen Carlsson, Lunds universitet, vice ordförande (hälsoekonomi)
Aron Naimi-Akbar, Malmö universitet (tandvård)
Ata Ghaderi, Karolinska institutet (psykologi)
Britt-Marie Stålnacke, Umeå universitet (medicin)
Carina Berterö, Linköpings universitet (omvårdnad)
Christina Nehlin Gordh, Uppsala universitet (psykiatri)
Eva Uustal, Linköpings universitet (medicin)
Jahangir Khan, Göteborgs universitet (hälsoekonomi)
Lena Dahlberg, Högskolan Dalarna (socialt arbete)
Magnus Svartengren, Uppsala universitet (arbetsmiljö)
Martin Bergström, Lunds universitet (socialt arbete)
Mussie Msghina, Örebro universitet (medicin)
Petter Gustavsson, Karolinska institutet (psykologi)
Susanne Guidetti, Karolinska institutet (arbetsterapi)
Sverker Svensjö, Falun och Uppsala universitet (medicin)
Titti Mattsson, Lunds universitet (etik, juridik)
Ulrik Kihlbom, Karolinska institutet (etik)
Urban Markström, Umeå universitet (socialt arbete, funktionstillstånd- och funktionshinder)
Ylva Nilsagård, Örebro universitet (fysioterapi)