Depression och ångest är två av de vanligaste psykiska hälsotillstånden bland vuxna och kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Transdiagnostisk KBT (tKBT) utgår från det som är gemensamt för olika tillstånd istället för det diagnosspecifika. Unified protocol är en form av tKBT som kan underlätta arbetet för behandlande personal då flera tillstånd kan behandlas med samma metod. Detta kan också möjliggöra gruppbehandling av personer med olika diagnoser tillsammans.

Fråga

Sammanfattning

Depression och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Risken för kvinnor att drabbas av depression är cirka 36 procent och för män är risken 23 procent. Ångestsyndrom drabbar cirka 25 procent av befolkningen och hos vuxna är det två till tre gånger vanligare att kvinnor drabbas av ångestsyndrom än män. Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar att både depression och ångestsyndrom behandlas med olika former av psykologisk behandling, däribland KBT, och antidepressiva läkemedel [1].

Traditionell KBT är en behandlingsmetod som vanligtvis är riktad till ett visst diagnosspecifikt tillstånd. Transdiagnostisk KBT (tKBT) kallas metoder som utgår från KBT-principer, men som riktar sig till en rad olika tillstånd och diagnoser. De utgår från det som är gemensamt för olika tillstånd istället för det diagnosspecifika [2].

Unified protocol (UP) är en form av tKBT, där man utvecklat ett behandlingsprotokoll för att behandla en rad olika depression- och ångestrelaterade tillstånd. UP kan underlätta arbetet för behandlande personal då flera tillstånd kan behandlas med samma metod. UP kan även möjliggöra gruppbehandling av personer med olika diagnoser tillsammans [3].

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO¹.

Population: Vuxna personer med diagnostiserad depression eller ångest
Intervention: Unified protocol eller annan transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi som erbjuds i gruppformat
Control: Ingen behandling eller annan behandling
Outcome: Symtomlindring

Upplysningstjänsten har gjort sökningar (Bilaga 1) i databaserna Medline och Scopus, samt i INAHTA²:s databas för HTA³-rapporter. Vi har även handsökt publikationer på webbsidor för svenska regionala HTA-organisationer och myndigheter.

Svaret har begränsats till systematiska översikter

Upplysningstjänsten inkluderar artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter och rapporter från myndigheter och HTA-organisationer, som är publicerade på engelska eller ett av de skandinaviska språken.

^1.  PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling)/, comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).

^2. International Network of Agencies for Health Technology Assessment (INAHTA)

^3. Utvärdering av hälso- och sjukvårdens (och i SBU:s fall socialtjänstens) metoder (engelska: Health Technology Assessment)

I en systematisk översikt finns det risk för bias, det vill säga att resultatet blir snedvridet på grund av brister i avgränsning, litteratursökning och hantering av resultatet. Det är därför viktigt att granska metoden i en systematisk översikt. Två utredare bedömde risken för bias i översikterna med stöd av SBU:s granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter (Bilaga 5). Granskningsmallen har sex steg och bygger på frågorna i AMSTAR granskningsmall [4]. Om översikten inte uppfyllde kraven listade i de tre första stegen bedömdes den ha hög risk för bias och granskades inte vidare. En systematisk översikt bedöms ha måttlig risk för bias om den uppfyller alla kraven till och med steg 4, och låg om den uppfyller samtliga steg i SBU:s mall (Bilaga 5 och Faktaruta 2).

Systematiska översikter med måttlig eller låg risk för bias beskrivs i text och tabell. De översikter som bedöms ha hög risk för bias presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 762 artiklar efter dubblettkontroll. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Bilaga 2. Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att 20 artiklar kunde vara relevanta för frågan. Dessa artiklar lästes i fulltext av två utredare och de artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades. Exkluderade artiklar finns listade i Bilaga 3.

Två utredare på Upplysningstjänsten bedömde risken för bias i sex systematiska översikter som var relevanta för frågan och av dessa bedömdes en ha måttlig risk för bias [2]. Resultat och slutsatser från dessa översikter redovisas nedan. Av de relevanta översikterna bedömdes fem ha hög risk för bias [3] [5-8]. Upplysningstjänstens bedömning av risk för bias redovisas i Bilaga 4.

SBU:s upplysningstjänst har inte identifierat några systematiska översikter som utvärderat Unified protocol. Vi inkluderade en systematisk översikt med måttlig risk för bias i svaret (Tabell 1) som utvärderat transdiagnostisk KBT.

Andersen och medförfattare utvärderade i en systematisk översikt från år 2016 transdiagnostisk KBT (tKBT) för depression och ångest hos vuxna [2]. Översiktsförfattarna inkluderade åtta randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier), varav fyra utvärderade tKBT i gruppformat. Två studier jämförde grupp-tKBT med väntelista och två jämförde grupp-tKBT med annan behandling. Endast en studie visade på viss positiv effekt av grupp-tKBT jämfört med väntelista, medan de resterande tre studierna inte visade på några signifikanta skillnader i effekt mellan grupperna. Översiktsförfattarna gjorde ingen statistisk sammanvägning av resultaten i studierna eftersom studierna bedömdes ha hög heterogenitet.

Översiktsförfattarna drog slutsatsen att det finns vissa tecken på att metoden kan ha effekt, men att de inkluderade studierna hade flera metodologiska problem som kan leda till en överskattning av de observerade effekterna av tKBT.

SBU har inte gjort någon syntes eller evidensgradering av resultaten. Det är möjligt att översiktsförfattarnas bedömning av de ingående primärstudierna och evidensgradering av resultaten kan avvika från de bedömningar som SBU skulle göra vid framtagandet av en systematisk översikt.

Att underlag saknas eller har mycket låg tillförlitlighet ska inte tolkas som att behandlingen eller insatsen saknar effekt. Det betyder däremot att det behövs forskning för att förbättra kunskapsläget.

SBU:s upplysningstjänst inkluderade fem systematiska översikter med hög risk för bias [3, 5-8]. Resultat och slutsatser presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Enligt SBU:s modell innebär en vetenskaplig kunskapslucka att det saknas evidens för vilken sammanvägd effekt en metod eller insats har, det vill säga kunskap från en systematisk översikt.

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning identifierat en systematisk översikt med måttlig risk för bias, som visar på en kunskapslucka. Ingen litteratursökning efter primärstudier har gjorts så nya primärstudier kan ha tillkommit efter att översikten publicerades. För att besvara Upplysningstjänstens fråga behövs en välgjord och ny systematisk översikt som identifierar alla relevanta primärstudier och väger samman resultaten.

Detta svar är sammanställt av Jessica Dagerhamn (utredare), Sally Saad (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Irene Edebert (produktsamordnare), Per Lytsy (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

1. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. Artikelnummer 2021-4-7339 [accessed Feb 4 2025]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/depression-och-angest/.
2. Andersen P, Toner P, Bland M, McMillan D. Effectiveness of Transdiagnostic Cognitive Behaviour Therapy for Anxiety and Depression in Adults: A Systematic Review and Meta-analysis. Behav Cogn Psychother. 2016;44(6):673-90. Available from: https://doi.org/10.1017/S1352465816000229.
3. Ayuso-Bartol A, Gómez-Martínez MÁ, Riesco-Matías P, Yela-Bernabé JR, Crego A, Buz J. Systematic Review and Meta-analysis of the Efficacy and Effectiveness of the Unified Protocol for Emotional Disorders in Group Format for Adults. Int J Ment Health Addict. 2024. Available from: https://doi.org/10.1007/s11469-024-01330-z.
4. Shea BJ, Hamel C, Wells GA, Bouter LM, Kristjansson E, Grimshaw J, et al. AMSTAR is a reliable and valid measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. J Clin Epidemiol. 2009;62(10):1013-20. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jclinepi.2008.10.009.
5. Cuijpers P, Miguel C, Ciharova M, Ebert D, Harrer M, Karyotaki E. Transdiagnostic treatment of depression and anxiety: a meta-analysis. Psychol Med. 2023;53(14):6535-46. Available from: https://doi.org/10.1017/S0033291722003841.
6. Joaquim SB, Simões de Almeida R, Marques AJ. Transdiagnostic Cognitive Behavioral Group Interventions: A Systematic Review. Cogn Ther Res. 2023;47(3):303-26. Available from: https://doi.org/10.1007/s10608-023-10372-x.
7. Reinholt N, Krogh J. Efficacy of transdiagnostic cognitive behaviour therapy for anxiety disorders: a systematic review and meta-analysis of published outcome studies. Cogn Behav Ther. 2014;43(3):171-84. Available from: https://doi.org/10.1080/16506073.2014.897367.
8. Schaeuffele C, Meine LE, Schulz A, Weber MC, Moser A, Paersch C, et al. A systematic review and meta-analysis of transdiagnostic cognitive behavioural therapies for emotional disorders. Nat Hum Behav. 2024;8(3):493-509. Available from: https://doi.org/10.1038/s41562-023-01787-3.

Medline via OvidSP 25 September 2024

Scopus via scopus.com 25 September 2024

Citation Search

Bilaga 5 SNABBSTAR Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/ systematiska fel hos systematiska översikter (PDF)