Fråga

Sammanfattning

Familjerådslag (engelska: Family Group Conference) är en insats där barnet och dess familj samt andra närstående samlas för att enas om en handlingsplan där barnets behov står i centrum [1].

Familjerådslag utvecklades i Nya Zeeland och används i dag i flera länder vid barnavårdsutredningar, bland annat Sverige, Danmark och Storbritannien [2]. Metoden har även använts för andra målgrupper, till exempel äldre som behöver äldreomsorg, unga lagöverträdare inom rättsväsendet eller vuxna med missbruk.

När en familj har tillfrågats och samtyckt till insatsen utses en utomstående och oberoende samordnare för att organisera familjerådslaget. Under rådslaget närvarar oftast, förutom familjen, andra närstående, samordnaren samt en socialsekreterare. Själva familjerådslaget består av tre faser:

• Fas 1, informationsfasen: Socialsekreteraren presenterar myndighetens utredning och beskriver syftet med familjerådslaget. Sedan får familjen även möjlighet att presentera sin bild av situationen om så önskas.
• Fas 2, rådslagsfasen: Familjen överlägger enskilt för att komma fram till en handlingsplan, detta utan att vare sig samordnare eller socialsekreterare närvarar.
• Fas 3, presentationsfasen. Familjen redovisar sin handlingsplan och om den inte bedöms utsätta barnet för risk godkänns den av myndigheten.

Vi har gjort sökningar (se avsnittet Litteratursökning) i databaserna Socindex, PsycINFO, Pubmed, DARE och Cochrane. Sökning gjordes även på hemsidorna för den danska Socialstyrelsen och det norska Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet.

Vi har formulerat frågan enligt följande PICO¹:

• Population: Familjer med barn (0–18 år) som är aktuella för barnavårdsutredning inom socialtjänsten. Översikter riktade enbart mot rättsväsendet och unga lagöverträdare har exkluderats.
• Intervention: Familjerådslag. Samtliga översikter innehållande studier baserat på familjerådslag har inkluderats, oavsett om översikterna även innehållit andra variationer av insatsen, som Family group decision making, Family Unity Meeting, Family Team Meeting eller liknande².
• Control: Alla typer av kontrollgrupper.
• Outcome: Andelen placerade barn, behov av insatser, förekomst av våld eller försummelse, orosanmälningar, avslutade ärenden samt deltagarnas upplevelser av både utfall och interventionen.

För att vi skulle inkludera en artikel i svaret krävde vi att den var publicerad på engelska eller ett av de nordiska språken.

Litteratursökningen har begränsats till systematiska översikter.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention/index test, comparison/control (jämförelseintervention) och outcome (utfallsmått).

^2. Det finns en stor variation i familjerådslagets utformning och flera lokala adaptioner existerar, de flesta i USA.

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 53 artikelsammanfattningar (abstrakt) efter dubblettkontroll. En utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att tio kunde vara relevanta. Dessa artiklar lästes i fulltext av utredaren. De artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades.

I Upplysningstjänstsvaret kvalitetsgranskade två artiklar som var relevanta för frågan och en av dessa klarade kvalitetskraven. I svaret ingår en artikel.

Under genomförandet av en systematisk översikt finns det risk för att resultatet blir snedvridet på grund av brister i avgränsning, litteraturgenomgång och hantering av resultaten. Det är därför viktigt att granska metoden i en systematisk översikt. Projektledaren/utredaren bedömde risken för bias i översikterna med stöd av de frågor som finns beskrivna i AMSTAR granskningsmall [3] utifrån sex delsteg (detaljerad beskrivning återges i Bilaga Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter). Dessa delsteg är: 1) Frågeställning och litteratursökning, 2) Relevansbedömning, 3) Kvalitetsbedömning och datapresentation av ingående studier, 4) Sammanvägning och analys, 5) Evidensgradering och slutsatser samt 6) Transparent dokumentering. Om översikten inte uppfyllde kraven i ett steg bedömdes den inte vidare för efterföljande steg.

Systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias beskrivs i text och tabell. De översikter som bedöms ha hög risk för bias presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

SBU:s upplysningstjänst inkluderade en systematisk översikt med låg risk för bias [4] i svaret (Tabell 1).

Nurmatov och medarbetare publicerade år 2020 en systematisk översikt där de undersökt effekten av familjerådslag eller liknande metoder (som till exempel Family Group Decision Making, Familiy Unity Meetings eller Team Decision Making) för barn och unga inom socialtjänsten [4]. Översikten innehöll 33 studier, varav åtta randomiserade kontrollstudier (RCT) och 25 kvasi-experimentella studier, som presenterades narrativt. Kontrollgruppen varierade mellan studierna, men definierades enligt översiktsförfattarna främst som sedvanliga insatser. Det framgick inte i översikten vad sedvanliga insatser kan innebära. Sju av dessa artiklar innehöll data om kostnadseffektivitet vilket sammanställdes i en egen syntes.

Översikten undersökte utfallen andelen placerade barn, andelen familjer som återförenas, förekomsten av försummelse samt familjens upplevelser av nöjdhet och empowerment. Ingen av de identifierade randomiserade kontrollerade studierna fann att familjerådslag skulle vara effektivare än kontrollgruppen för något av utfallen. Av 33 primärstudier fann 17 att familjerådslag var effektivare än kontrollgruppen för minst ett av utfallen, alla förutom en av dessa 17 studier bedömdes dock av översiktsförfattarna ha hög risk för bias. Fyra primärstudier fann att kontrollgruppen var effektivare än familjerådslag på att minska andelen placerade barn, återförenade familjer samt förekomsten av försummelse.

Författarna ansåg att även fast det fanns flera genomförda studier så var det nuvarande forskningsunderlaget av låg kvalitet och resultaten varierade kraftigt mellan studierna. Författarna bedömde att 24 av 33 studier hade hög risk för bias och att samtliga sammanvägda resultat hade låg eller mycket låg tillförlitlighet enligt GRADE. Författarnas sammanfattning var att resultatet var motstridigt och att översikten inte kunnat visa på om familjerådslag var en effektiv metod eller ej. Översiktsförfattarna framhävde dock att de inte önskar att familjerådslag förkastas som metod utan efterfrågade istället ett mer robust forskningsunderlag.

I den systematiska översikten av Nurmatov och medarbetare fanns även sju inkluderade primärstudier som undersökt familjerådslagets kostnader och kostnadseffektivitet (tre kostnadsanalyser, två kostnads-nyttoanalyser och två kostnadseffektivitetsanalyser) [4].

Tabell 1. Systematiska översikter med låg/måttlig risk för bias/Table 1. Systematic reviews with low/medium risk of bias

SBU:s upplysningstjänst identifierade en systematisk översikt med hög risk för bias och av det skälet finns inte resultat eller slutsatser beskrivna i text eller tabell för denna översikt [5].

Ett norskt projekt som finansierats av det norska Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet (Bufdir) och förväntas vara färdigställt år 2021 har publicerat en delrapport med kvalitativa intervjuer från familjer som genomgått akuta familjerådslag i samband med placering inom den Norska Barneverntjenesten [6]. Delrapporten innehåller intervjuer med 13 barn och 25 föräldrar och målet var att fånga barnens och familjens upplevelser av familjerådslagen.

Bufdir publicerade en litteratursammanställning år 2014 om familjerådslag och dess effekter på samhället, deltagarnas upplevelser av interventionen samt erfarenhet av implementering och utformning av interventionen [7]. Bufdir publicerade år 2015 även en samhällsekonomiskanalys av åtgärder inom socialtjänsten riktade mot barn och unga, där bland annat familjerådslag ingår [8]. Sökningen resulterade även i två äldre narrativa litteratursammanställningar från år 2006 och 2007 om användandet och effekten av familjerådslag som publicerats av myndigheter utanför Skandinavien, en från Skottland [9] och en från Australien [10].

Detta svar är sammanställt av André Sjöberg (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Irene Edebert (produktsamordnare) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

Det här är ett svar från SBU:s upplysningstjänst

• ✓ Strukturerad litteratursökning*
• Strukturerad och uttömmande litteratursökning
• ✓ Granskning av studiernas relevans*
• ✓ Bedömning av risk för snedvridning*
• Sammanvägning av resultaten
• Tillförlitligheten i de sammanvägda resultaten bedömd av SBU
• Tillförlitligheten i de sammanvägda resultaten bedömd av annan aktör än SBU
• ✓ Granskning av andras systematiska översikter*
• Prioritering utförd med hjälp av konsensus
• Medverkan av ämnessakkunniga
• Patient- eller brukarmedverkan
• Etiska och sociala aspekter ingår
• Ekonomiska aspekter ingår
• Granskning utförd av externa ämnessakkunniga
• Granskning utförd av SBU:s kvalitetsgrupp
• Granskning utförd av SBU:s vetenskapliga råd
• Slutsatser godkända av SBU:s nämnd

* Utfördes av en enskild person, det vill säga ej oberoende granskning av två personer.

1. Socialstyrelsen. Metodguiden: Familjerådslag. [cited 2020 May 19]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/familjeradslag/.
2. Mirsky L. Family group conferencing World wide: Part one in a series. International Institute for restorative practices (IIRP), 2016. [cited 2020 May 19]. Available from: https://www.iirp.edu/news/family-group-conferencing-worldwide-part-one-in-a-series.
3. Shea BJ, Grimshaw JM, Wells GA, Boers M, Andersson N, Hamel C, et al. Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol 2007;7:10.
4. Nurmatov UF, C. Mann, M. Scourfield, J. Impact of shared decision-making family meetings on children's out-of-home care, family empowerment and satisfaction. What works for children's social care, Cardiff University. [cited 2020 May 19]. Available from: https://whatworks-csc.org.uk/wp-content/uploads/WWCSC_Family_Group_Conferencing_Report.pdf.
5. Dijkstra S, Creemers HE, Asscher JJ, Deković M, Stams GJJM. The effectiveness of family group conferencing in youth care: A meta-analysis. Child Abuse Negl 2016;62:100-10.
6. Slettebø TP, V. Christoffersen, H. Aadnanes, M. Familieråd i barneverntjenestens arbeid med akuttsaker. Delrapport fra prosjektet ‘Familieråd når det haster med å finne en løsning’. Oslo: VID Vitenskapelige høgskole og NTNU Samfunnsforskning; 2020. VID Rapport 2020/4. ISBN: 978-82-93490-51-7.
7. Havnen K, Christiansen Ø. Knowledge Review on Family Group Conferencing, Experiences and Outcomes. Norwegian Directorate for Children, Youth and Family Affairs (Bufdir); 2014. Regional Centre for Child and Youth Mental Health and Child Welfare (RKBU West), Uni Research Health. ISBN 978-82-92970-77-5.
8. Oslo Economics. Samfunnsøkonomisk analyse av hjelpetiltak fra barnevernet. Utført på oppdrag for Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet. Oslo: Oslo Economics 2017. OE-rapport 2017-1.
9. Barnsdale L, Walker M. Examining the use and impact of family group conferencing. Information and Analytical Services Division, Scottish Executive Education Department: Social Work Research Centre, University of Stirling; 2007. ISBN 978 0 7559 6540 3.
10. Huntsman L. Family group conferencing in a child welfare context - litterature review. Ashfield: New South Wales Department of family and community services: Centre for Parenting & Research; 2006. ISBN 1 74190 0107.