Smärta och nedsatt funktion vid artros är vanligt hos äldre. För att upprätthålla funktion och minska smärta på längre sikt rekommenderas i första hand fysisk aktivitet och anpassad träning. Många personer med artrosbesvär använder även olika typer av växtbaserade kosttillskott och receptfria naturläkemedel för att lindra besvär.

Fråga

Sammanfattning

Artros är ett samlingsbegrepp för ledsjukdomar som innebär att brosk och andra vävnader bryts ned i en eller flera leder och kan även innebära att musklerna försvagas. Smärta och nedsatt funktion är vanligt vid artros, men sambandet mellan grad av ledförändringar och symtom är svagt. Artros är den vanligaste ledsjukdomen och förekomsten ökar med stigande ålder med en markant ökning efter 50 års ålder. Mer än hälften av alla personer över 70 år har artros. Andra riskfaktorer förutom ålder är övervikt, tidigare ledskador på grund av idrott eller arbetsrelaterad ledbelastning. Även ärftlighet spelar en betydande roll.

Den rekommenderade behandlingen vid artros är i första hand patientutbildning, fysisk träning och vid behov viktminskning. Det är patientens upplevda smärta, funktionsnedsättning och livskvalitet som avgör behandling. Om grundbehandlingen är otillräcklig kan tillägg av läkemedel eller hjälpmedel sättas in. I sista hand kan även kirurgi bli aktuellt. Vid läkemedelsbehandling mot artros rekommenderar Socialstyrelsen i första hand NSAID-preparat, sedan paracetamol eller kortisoninjektioner och i sista hand opioider [1]. Alla dessa läkemedel medför biverkningar, framför allt vid långtidsanvändning vilket ofta krävs vid artros.

Många olika kosttillskott och receptfria naturläkemedel avsedda för att lindra symtom vid artros finns att köpa receptfritt på bland annat apotek och i hälsokostaffärer, men ingen av dessa är rekommenderade av Socialstyrelsen vid artros [1]. Livsmedelsverket, ansvarig myndighet för regleringen av kosttillskott, råder konsumenter att inte använda kosttillskott istället för läkemedel och att alltid rådgöra med läkare om kosttillskott och läkemedel används samtidigt [2].

De växtbaserade preparat som marknadsförs för användning vid artros baseras på flera olika typer av växter och växtsubstanser som är vanligt förekommande i matlagning eller inom traditionell medicin. Stora skillnader i dosering, koncentration av aktiv substans och eventuella tilläggssubstanser förekommer, även mellan preparat baserade på samma växtsubstans. Effekten av kommersiellt tillgängliga preparat kan skilja sig från de effekter som här redovisas, och skillnader kan även finnas mellan olika preparat baserade på samma växtsubstans.

Upplysningstjänsten har gjort sökningar (se Bilaga 1) i databaserna MedLine, Embase, CINAHL, Scopus och KSR Evidence. Vi har även sökt publikationer i HTA-organisationen INAHTA:s databas.

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO¹:

• Population: Personer med artros i höft-, hand- eller knäled
• Intervention: Behandling med växtbaserade kosttillskott eller receptfria naturläkemedel
• Control: Ingen behandling, placebo eller behandling med smärtstillande läkemedel såsom antiinflammatoriska preparat (non-steroidal anti-inflammatory drugs, NSAID) eller paracetamol
• Outcome: Smärta, funktion, livskvalitet

Litteratursökningen har begränsats till systematiska översikter publicerade efter år 2011.

För att vi skulle inkludera en artikel i svaret krävde vi att den var publicerad på engelska eller ett av de skandinaviska språken.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention/index test, comparison/control (jämförelseintervention) och outcome (utfallsmått).

I en systematisk översikt finns det risk för bias, det vill säga att resultatet blir snedvridet på grund av brister i avgränsning, litteratursökning och hantering av resultatet. Det är därför viktigt att granska metoden i en systematisk översikt. En utredare bedömde risken för bias i översikterna med stöd av SBU:s granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter (Bilaga 5). Granskningsmallen har sex steg och bygger på frågorna i AMSTAR granskningsmall [3]. Om översikten inte uppfyllde kraven i ett steg bedömdes den inte vidare i efterföljande steg. En systematisk översikt har bedömts ha måttlig till låg risk för bias om den uppfyller alla kraven till och med steg 4 i SBU:s mall (Bilaga 5 och Faktaruta 2).

Systematiska översikter med måttlig till låg risk för bias beskrivs i text och tabell. De översikter som bedöms ha hög risk för bias presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 1 359 artikelsammanfattningar (abstrakt) efter dubblettkontroll. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Bilaga 2. Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att 44 översikter kunde vara relevanta för frågan. Dessa artiklar lästes i fulltext av två utredare och de artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades. Exkluderade artiklar finns listade i Bilaga 3.

Två utredare på Upplysningstjänsten bedömde risken för bias i 31 systematiska översikter som var relevanta för frågan och fem av dessa bedömdes ha medelhög risk för bias. Resultat och slutsatser från dessa översikter redovisas nedan. Tjugosex översikter bedömdes ha hög risk för bias. Upplysningstjänstens bedömning av risk för bias redovisas i Bilaga 4.

SBU:s upplysningstjänst inkluderade fem systematiska översikter med måttlig risk för bias i svaret. Översikterna utvärderade effekten av olika växtextrakt för behandling av artros [4-8]. En av dessa undersökte effekten av ingefära jämfört med placebo med avseende på smärta och funktion hos patienter med artros [4]. Två systematiska översikter sammanställde den aktiva substansen i gurkmeja, curcumin, som behandling mot knäartros jämfört med placebo [6], respektive placebo eller NSAID [7]. En översikt utvärderade preparat baserade på tallbark jämfört med placebo för artrospatienter [8]. Slutligen inkluderade en översikt alla växtbaserade preparat som använts för behandling vid artros [5].

Bartels och medförfattare sammanfattade i en systematisk översikt från år 2015 studier som jämfört ingefäraextrakt med placebo för behandling av artros [4]. Fem artiklar med fem olika ingefärapreparat inkluderades, vilka alla var sponsrade av företag som tillhandahåller kosttillskott, förutom en där artikelförfattarnas potentiella jäv var oklart. I en metaanalys sågs en liten men signifikant förbättring av både smärta och funktion för ingefärsextrakt jämfört med placebo. Behandlingstiden i de olika studierna var mellan tre och tolv veckor. Författarna noterade att det fanns ett stort patientbortfall i flera studier vilket försvårade en korrekt metaanalys enligt ITT (intention-to-treat)-principen. Tre av studierna rapporterade milda biverkningar i form av dålig mage och signifikant fler avbrott i behandlingen för patienter i ingefäragruppen jämfört med placebogruppen, delvis beroende på ingefärans framträdande smak. Författarna kommenterade även svårigheten med att göra en korrekt blindning i dessa studier på grund av ingefärans starka karakteristiska smak. Utöver detta påpekade även författarna svårigheten i att jämföra växtextrakt där preparaten framställts enligt olika och icke-standardiserade metoder. Sammanfattningsvis menade författarna att ingefära skulle kunna användas som en del i artrosbehandling för motiverade patienter, men att fler och oberoende studier av ingefärans effekter samt potentiella interaktioner med annan medicin behövs.

Dai och medförfattare undersökte i en översikt från år 2021 effekten av kapslar med curcuminextrakt på smärta och funktion vid knäartros, jämfört med placebo [6]. Smärta och funktion utvärderades efter behandlingar under 6 till 16 veckor. Författarna fann att behandling med curcumin hade en positiv effekt på smärta och funktion och konstaterade att effekten var tillräckligt stor för att vara kliniskt relevant. Behandling med curcumin orsakade inte någon statistiskt signifikant ökning av förekomst av biverkningar jämfört med placebo. Författarna drog slutsatsen att resultaten pekar mot en positiv effekt av behandling med curcumin jämfört med placebo, men konstaterar även att resultaten ska tolkas försiktigt på grund av metodologiska brister och stor heterogenitet mellan studierna.

Hsiao och medförfattare sammanställde liksom Dai och medförfattare år 2021 effekten av curcuminextrakt på smärta och funktion vid artros i knä, men inkluderade både placebo och NSAID-preparat som kontrollintervention [7]. Curcumin visade på statistiskt signifikanta större positiva effekter för alla utfallsmått när alla kontrollinterventioner var inkluderade i analysen, och ingen statistiskt signifikant skillnad i biverkningar. Subgruppsanalyser med uppdelning efter typ av kontrollintervention visade att curcumin hade en liten men statistiskt signifikant bättre effekt på smärta jämfört med NSAID, och liknande positivt resultat jämfört med placebo som Dai och medförfattare funnit. Översiktsförfattarna konstaterar att curcuminpreparat kan vara relevant som tilläggsbehandling vid knäartros, men lyfter även här fram att resultaten baseras på studier med metodologiska brister, hög heterogenitet och kort behandlingstid.

Det fanns betydande överlapp i inkluderade studier mellan dessa två översikter, dock inkluderade Dai och medförfattare ett antal nyare studier, och Hsiao och medförfattare inkluderade även NSAID som kontrollintervention. Även en översikt om gurkmeja av Paultre och medförfattare från samma år och som genomförde syntes utan metaanalys identifierades [9]. Den bedömdes inte tillföra något då den hade stort överlapp i frågeställning, inkluderade studier samt samstämmiga resultat med Hsiao och medförfattare [7] [9].

Robertson och medförfattare sammanställde i en översikt från år 2020 effekten av tallbarksextrakt (procyanidin) på kroniska sjukdomar [8]. Tre av 27 inkluderade studier behandlade artros. Studierna sammanställdes inte i metaanalys på grund av hög heterogenitet och ofullständiga data för vissa utfall. För smärta och funktion fann en studie ingen statistiskt signifikant skillnad mellan tallbarksextrakt och placebo, medan en studie rapporterade lägre smärta och bättre funktion i interventionsgruppen. För en studie saknades fullständiga data. Översiktsförfattarna konstaterade att det inte var möjligt att dra några slutsatser kring effekten av tallbarksextrakt på artros i knä.

Cameron och medförfattare inkluderade i en översikt från år 2016 alla typer av växtbaserade orala kosttillskott som används mot artros [5]. Totalt inkluderades 33 olika kosttillskott varav 13 var baserade på extrakt från en växt medan 20 var baserade på blandningar av två eller flera olika växtextrakt. Alla kosttillskott som innehöll syntetiskt framställda ingredienser exkluderades. De extrakt som studerades i inkluderade studier var: Boswellia serrata (indiskt rökelseträd), Curcuma domestica (gurkmeja), Derris scandens, Harpagophytum procumbens (harpagoört, djävulsklo), Petiveria alliacea, Pinus pinaster (bark från terpentintall), Ricinus officinale (ricinolja), Rosa canina (nypon), Salix x (vide), Unicaria guianensis, Zingiber officinale (ingefära), Boswellia carteri + Cucuma longa (olibanum/frankincense + gurkmeja), Persea gratissma + Glycine max (avokado + sojaböna, avocado-soybean unsaponifiables (ASUs)), Phellondendron amurense + Citrus sinensis (sibiriskt korkträd + apelsin (NP 06-1)), Unicaria guianensis + Lepidium meyenii (maca), Zingiber officinale + Alpinia galanga (ingefära + galangarot), koreanska örtblandningen 25 SKI306X, barkextraktblandningen Phytodolor, örtblandningen Reumalex, Duhuo Jisheng Wan (traditionell kinesisk medicin), örtextrakt som ska verka blood-nourishing hard-softening (traditionell kinesisk medicin), traditionella japanska örtblandningen Boiogito, samt nio Ayurvediska behandlingar (RA-11,SGC, SGCG, Antarth, samt fem preparatbaserade på Zingiber officinale och Tinospora cordifolia). Av dessa innehöll tre studier jämförelser mot glukosamin eller kondroitin, i övriga studier fick kontrollgruppen placebopreparat eller NSAID. Majoriteten av preparaten undersöktes bara i enstaka studier, och resultaten återges inte här men finns att läsa i översikten. För Boswellia serrata, Harpagophytum, Tallbark, Nypon, Salix, Ingefära, och ASU-preparat rapporterades mer än en studie med relevanta utfallsmått och kontrollgrupper. Enbart studierna på ASU-preparat bedömdes av författarna att innehålla pålitliga data.

Totalt fem studier (sju publikationer) innehållande olika typer av Boswellia serrata-extraktidentifierades av översiktsförfattarna. Tre av de fem studierna var finansierade av de inkluderade preparatens producenter, och de övriga två saknade beskrivning av finansiering och jäv. Mätningar av effekt gjordes vid tidpunkter mellan åtta och tolv veckor. Fyra studier jämförde Boswellia-preparat mot placebo, och alla fann minskad smärta och förbättrad funktion samt likvärdig frekvens av biverkningar. En studie jämförde Boswellia mot NSAID-preparatet valdecoxib, och översiktsförfattarna fann efter en ny analys av studiens resultat endast en liten förbättring i smärta jämfört med kontrollgrupp, i övrigt visade kontrollinterventionen på mer gynnsamma resultat för patienten.

Fyra studier som utvärderade Harpagophytum procumbens (djävulsklo)identifierades. Tre av studierna jämförde Harpagophytum mot placebo. Översiktsförfattarna konstaterar att det i två av studierna inte gick att se någon skillnad i smärta, medan man i en studie med otillräckligt rapporterade data såg en förbättring. En studie jämförde Harpagophytum med NSAID-preparatet diacerein över 16 veckor och fann inga statistiskt signifikanta skillnader i smärta mellan de olika behandlingarna.

Tre studier jämförde nyponpulver (Rosa canina) mot placebo. Två av studierna kunde inte visa på någon statistiskt signifikant förbättring av smärta för patienter i interventionsgruppen, och en studie hade otillräckligt rapporterade data.

Två studier jämförde preparat av videbark (Salix) mot placebo respektive placebo samt NSAID-preparatet diklofenak. Den verksamma substansen i videbark är salicylsyra, och preparat innehållande Salix-beredningar klassas vanligtvis som läkemedel i Sverige [10]. Efter korttidsanvändning (2–6 veckor) konstaterades att Salix-extraktet gav bättre effekt på smärta än placebo, men mindre effekt på smärta än diklofenak. Inga signifikanta skillnader i biverkningar identifierades mellan Salix och placebo, men jämfört med diklofenak var risken för biverkningar signifikant lägre.

I fem studier jämfördes ett preparat av oförtvålbara fetter från avokado och sojaböna, så kallade ASU-preparat, med placebo. Två studier med uppföljningstid på tre månader visade att resultaten på smärta inte nådde upp till statistisk signifikans. En studie på sex månader visade bättre effekt på smärta jämfört med placebo, men en annan studie med uppföljning vid tolv månader noterade ingen statistiskt signifikant skillnad på smärta mellan ASU-preparat och placebo. För funktion presterade ASU-preparat bättre än placebo vid uppföljning efter tre respektive sex månaders behandling, men inga statistiskt signifikanta skillnader kunde identifieras vid 12 respektive 36 månader. Översiktsförfattarna gjorde även en syntes av resultaten på smärta och funktion från studier med uppföljningstider på mellan 3 och 12 månader, som då gav signifikanta positiva förbättringar av smärta och funktion. Författarna rapporterade att det inte rådde någon statistiskt signifikant skillnad gällande biverkningar.

För resultaten för ingefära och tallbarksextrakt, se översikterna av Bartels och medförfattare respektive Robertson och medförfattare [4, 8].

Översiktsförfattarna konstaterar att det trots den stora mängden interventioner och studier i många fall saknas tillförlitliga data, samt att studierna har hög risk för bias. Sammanslagning av studier var ofta inte meningsfullt på grund av stora skillnader i interventioner, utfallsmått och uppföljningstider. Författarna efterlyser studier med längre uppföljningstid för att kunna följa upp långtidseffekter av artrosbehandling.

Tabell 1. Systematiska översikter med låg/måttlig risk för bias/Table 1. Systematic reviews with low/medium risk of bias

Included studies	Population/Intervention	Outcome and Results
Bartels et al, 2015, [4] Efficacy and safety of ginger in osteoarthritis patients: a meta-analysis of randomized placebo-controlled trials
5 RCTs (593 participants)	Population: Adult patients with osteoarthritis (OA) in any joint Intervention: Oral ginger preparation (consisting only of extracts of ginger species) Control: Placebo	Ginger vs placebo, 3–12 weeks Pain (n=5): SMD –0.30 Disability (n=5): SMD –0.22 (95% CI, –0.39 to –0.04)
Authors’ conclusion: “As a conclusion, ginger may be considered as part of the treatment of OA, where the patient is motivated for trying this nutraceutical. As with other complementary and alternative therapies, further studies from independent researchers would be able to show if the effects suggested by the present data will stand in the future. Also, as in all treatment of patients which may take other medication, known possible interaction between medicine and nutraceuticals must be considered.”
Dai et al, 2021, [6] Effectiveness of Curcuma longa extract versus placebo for the treatment of knee osteoarthritis: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials
10 RCTs	Population: Patients with diagnosed knee osteoarthritis (n=783) Intervention: Oral administration of Curcuma Longa-extract. Dose: 80–1 080 mg/day. Treatment duration: 6–16 weeks Control: Orally administrated placebo	Curcurmin vs placebo Pain (n=8): MD –2.21 (95% CI, –3.15 to –1.28) Function (n=5): MD –11.93 (95% CI, –16.63 to –7.23) Adverse events (n=7): No statistically significant difference
Authors' conclusion: “Current evidence indicates that, compared with placebo, Curcuma longa extract has more benefit in pain relief and functional improvement in patients with symptomatic knee OA. However, considering the potential heterogeneity in the included RCTs, these results need to be interpreted with caution. More future high-quality RCTs with large sample sizes are necessary to confirm the benefits of Curcuma longa extract on knee OA.”
Hsiao et al, 2021, [7] The efficacy of high- and low-dose curcumin in knee osteoarthritis: A systematic review and meta-analysis
11 RCTs - 5 studies manufacturer-funded - 2 studies unclear funding	Population: Intervention: Orally administered curcuminoid formulations. Dose: 180 mg–1500 mg/day. Treatment duration: 4–16 weeks   Control: Placebo (n=8) or NSAID (n=3)	Curcumin vs placebo or NSAID Pain (n=9): SMD –1.66 (95% CI –2.56 to –0.76) Function (n=6): SMD –1.50 (95% CI –2.69 to –0.31) Adverse events (n=9) No statistically significant difference   Curcumin vs placebo Pain (n=7): SMD –2.07 (95% CI –3.29 to –0.86)   Curcumin vs NSAID Pain (n=2): SMD –0.33 (95% CI –0.59 to 0.07)
Authors' conclusion: “The results of our meta-analysis suggest that curcuminoids are effective in pain relief in knee OA and that low- and high-dose curcuminoids have similar effects in improving pain and AEs Curcuminoids are also more effective in achieving pain relief than NSAIDs; therefore, using curcuminoids as an adjunctive treatment in knee OA is recommended. However, current evidence is heterogeneous and mostly refers to short-term use. Thus, further high-quality RCTs of different curcuminoid doses with longer follow-up durations are needed. “
Robertson et al, 2020, [8] Pine bark (Pinus spp.) extract for treating chronic disorders
27 RCTs 3 RCTs on osteoarthritis, all manufacturer-sponsored	Population: Patients with chronic disorders (n=1 641), n=294 diagnosed with osteoarthritis Intervention: Pine bark extract containing procyanidin. Treatment duration 12–14 weeks   Control: Placebo	Pine bark extract vs placebo Pain (n=2): 1 of 2 studies found statistically significant decrease in pain Function (n=2): 1 of 2 studies found statistically significant increase in function
Authors’ conclusion: “In adults with osteoarthritis, it is not clear if pine bark supplements improve pain, swelling or stiffness in the knee, or whether it decreases the use of anti‐inflammatory drugs.”
Cameron et al, 2016, [5] Oral herbal therapies for treating osteoarthritis
49 RCTs (33 interventions)	Population: Persons diagnosed with osteoarthritis (n=5980)   Intervention: Orally consumed herbal therapies Control: Placebo or active control. Placebo (n=40), NSAID (n=12), other control (n=5) (n=9 multiple controls)	Results from meta-analysis reported where applicable Boswellia serrata vs placebo 8–12 weeks Pain (n=4): Larger reductions in pain for intervention group (4 studies) Function (n=4): Larger increase in function for intervention group (4 studies) Harpagophytum vs placebo 17–20 weeks Pain (n=2): No difference in improvement in pain (2 studies) Rosa canina vs placebo 12 weeks Pain (n=2): No statistically significant effect on pain (2 studies)   Salix vs placebo 2–6 weeks Pain (n=2): Larger reductions in pain for intervention group (2 studies)   ASU vs placebo 3 months Pain (n=2): SMD –11.90 (95% CI, –23.95 to –0.15) No statistically significant effect 3–12 months Pain (n=4): SMD –8.47 (95% CI, –15.90 to –1.04) Function (n=4): SMD –0.42 (95% CI, –0.73 to –0.11)
Authors’ conclusion: “There is moderate-quality evidence that in people with OA, Boswellia serrata slightly improved pain and function. The evidence was downgraded to moderate as there is a potential for imprecision due to the small number of participants contributing to these outcomes. There is moderate-quality evidence that avocado-soybean unsaponifiables (ASU) probably improced pain and function slightly but may not preserve joint space. Evidence was downgraded due to inconsistency across results, or imprecision. […] We are uncertain whether other oral herbal products improve OA pain or function, or slow progression of joint structure damage because the evidence available is limited to single studies only, or studies providing data that cannot be pooled. Some of these studies are of low to very low quality [.]” “High tolerance of the medicinal plant products was demonstrated in all studies. Caution is warranted in interpreting safety. Although no serious drug-related adverse events occurred in the studies so far, comprehensice safety data are still required for all medicinal plant products except for the mixture Phytodolor.”
ASU = Avocado-Soybean Unsaponifiables; CI = Confidence Interval; MD = Mean difference; NSAID = Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs; OA = Osteoarthritis; RCT = Randomised Controlled Trial; RoB = Risk of Bias; SMD = Standardised Mean Difference

SBU:s upplysningstjänst inkluderade 24 systematiska översikter med hög risk för bias [11-36]. Resultat och slutsatser presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Detta svar är sammanställt av Emma Palmqvist Wojda (utredare), Idha Kurtsdotter (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Laura Lintamo (produktsamordnare), Per Lytsy (intern sakkunnig) samt Irene Edebert (tillförordnad avdelningschef) vid SBU. 

1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. Nationella riktlinjer. [accessed Dec 17 2021]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/rorelseorganens-sjukdomar/.
2. Kristersson M, Halldin Ankarberg E, Rosengren Å, Lantz C. Risker med kosttillskott. Riskhanteringsrapport. Uppsala: Livsmedelsverket; 2017. Livsmedelsverkets rapportserie nr 16 del 1/2017. [accessed Mar 24 2022]. Available from: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2017/2017-nr-16-del-1-risker-med-kosttillskott_riskhanteringsrapport.pdf.
3. Shea BJ, Grimshaw JM, Wells GA, Boers M, Andersson N, Hamel C, et al. Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol. 2007;7:10. Available from: https://doi.org/10.1186/1471-2288-7-10.
4. Bartels EM, Folmer VN, Bliddal H, Altman RD, Juhl C, Tarp S, et al. Efficacy and safety of ginger in osteoarthritis patients: a meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. Osteoarthritis Cartilage. 2015;23(1):13-21. Available from: https://doi.org/10.1016/j.joca.2014.09.024.
5. Cameron M, Chrubasik S. Oral herbal therapies for treating osteoarthritis. Cochrane Database Syst Rev. 2014(5):CD002947. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD002947.pub2.
6. Dai W, Yan W, Leng X, Chen J, Hu X, Ao Y. Effectiveness of Curcuma longa extract versus placebo for the treatment of knee osteoarthritis: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Phytother Res. 2021;35(11):5921-35. Available from: https://doi.org/10.1002/ptr.7204.
7. Hsiao AF, Lien YC, Tzeng IS, Liu CT, Chou SH, Horng YS. The efficacy of high- and low-dose curcumin in knee osteoarthritis: A systematic review and meta-analysis. Complement Ther Med. 2021;63:102775. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ctim.2021.102775.
8. Robertson NU, Schoonees A, Brand A, Visser J. Pine bark (Pinus spp.) extract for treating chronic disorders. Cochrane Database Syst Rev. 2020.
9. Paultre K, Cade W, Hernandez D, Reynolds J, Greif D, Best TM. Therapeutic effects of turmeric or curcumin extract on pain and function for individuals with knee osteoarthritis: a systematic review. BMJ Open Sport Exerc Med. 2021;7(1):e000935. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjsem-2020-000935.
10. Ämnesguiden. Uppsala: Läkemedelsverket. [updated Sep 16 2020; accessed Mar 24 2022]. Available from: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/kopa-anvanda-och-hantera/vad-ar-ett-lakemedel/amnesguiden#hmainbody1.
11. Aghamohammadi D, Dolatkhah N, Bakhtiari F, Eslamian F, Hashemian M. Nutraceutical supplements in management of pain and disability in osteoarthritis: a systematic review and meta-analysis of randomized clinical trials. Sci Rep. 2020;10(1):20892. Available from: https://doi.org/10.1038/s41598-020-78075-x.
12. Araya-Quintanilla F, Gutierrez-Espinoza H, Munoz-Yanez MJ, Sanchez-Montoya U, Lopez-Jeldes J. Effectiveness of Ginger on Pain and Function in Knee Osteoarthritis: A PRISMA Systematic Review and Meta-Analysis. Pain Physician. 2020;23(2):E151-E61.
13. Bannuru RR, Osani MC, Al-Eid F, Wang C. Efficacy of curcumin and Boswellia for knee osteoarthritis: Systematic review and meta-analysis. Semin Arthritis Rheum. 2018;48(3):416-29. Available from: https://doi.org/10.1016/j.semarthrit.2018.03.001.
14. Chen B, Zhan H, Marszalek J, Chung M, Lin X, Zhang M, et al. Traditional Chinese Medications for Knee Osteoarthritis Pain: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Am J Chin Med. 2016;44(4):677-703. Available from: https://doi.org/10.1142/S0192415X16500373.
15. Daily JW, Yang M, Park S. Efficacy of Turmeric Extracts and Curcumin for Alleviating the Symptoms of Joint Arthritis: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Clinical Trials. J Med Food. 2016;19(8):717-29. Available from: https://doi.org/10.1089/jmf.2016.3705.
16. De Silva V, El-Metwally A, Ernst E, Lewith G, Macfarlane GJ, Arthritis Research UKWGoC, et al. Evidence for the efficacy of complementary and alternative medicines in the management of osteoarthritis: a systematic review. Rheumatology (Oxford). 2011;50(5):911-20. Available from: https://doi.org/10.1093/rheumatology/keq379.
17. Del Grossi Moura M, Lopes LC, Biavatti MW, Kennedy SA, de Oliveira ESMC, Silva MT, et al. Oral herbal medicines marketed in Brazil for the treatment of osteoarthritis: A systematic review and meta-analysis. Phytother Res. 2017;31(11):1676-85. Available from: https://doi.org/10.1002/ptr.5910.
18. Fahira A, Soraya A, Achmadsyah A, Hakim RW. Efficacy and safety of curcuma longa extract in the treatment of osteoarthritis: A systematic review. International Journal of Applied Pharmaceutics. 2019;11:140-5. Available from: https://doi.org/10.22159/ijap.2019.v11s6.33578.
19. Huang H, Pan J, Yang W, Han Y, Luo M, Liang H, et al. Are Kidney-Tonifying and Blood-Activating Medicinal Herbs Better than NSAIDs for Knee Osteoarthritis? A Systematic Review and Meta-Analysis. Evid Based Complement Alternat Med. 2019;2019. Available from: https://doi.org/10.1155/2019/9094515.
20. Kessler CS, Pinders L, Michalsen A, Cramer H. Ayurvedic interventions for osteoarthritis: a systematic review and meta-analysis. Rheumatol Int. 2015;35(2):211-32. Available from: https://doi.org/10.1007/s00296-014-3095-y.
21. Lakhan SE, Ford CT, Tepper D. Zingiberaceae extracts for pain: a systematic review and meta-analysis. Nutr J. 2015;14(1):50. Available from: https://doi.org/10.1186/s12937-015-0038-8.
22. Liu X, Machado GC, Eyles JP, Ravi V, Hunter DJ. Dietary supplements for treating osteoarthritis: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med. 2018;52(3):167-75. Available from: https://doi.org/10.1136/bjsports-2016-097333.
23. Marton LT, Barbalho SM, Sloan KP, Sloan LA, Goulart RA, Araujo AC, et al. Curcumin, autoimmune and inflammatory diseases: going beyond conventional therapy - a systematic review. Crit Rev Food Sci Nutr. 2020:1-19. Available from: https://doi.org/10.1080/10408398.2020.1850417.
24. Onakpoya IJ, Spencer EA, Perera R, Heneghan CJ. Effectiveness of curcuminoids in the treatment of knee osteoarthritis: a systematic review and meta-analysis of randomized clinical trials. Int J Rheum Dis. 2017;20(4):420-33. Available from: https://doi.org/10.1111/1756-185X.13069.
25. Perkins K, Sahy W, Beckett RD. Efficacy of Curcuma for Treatment of Osteoarthritis. J Evid Based Complementary Altern Med. 2017;22(1):156-65. Available from: https://doi.org/10.1177/2156587216636747.
26. Phimarn W, Taengthonglang C, Saramunee K, Sungthong B. Efficacy and safety of sahastara remedy for pain relief: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Journal of HerbMed Pharmacology. 2021;10(4):375-82. Available from: https://doi.org/10.34172/jhp.2021.44.
27. Simental-Mendia M, Sanchez-Garcia A, Acosta-Olivo CA, Vilchez-Cavazos F, Osuna-Garate J, Pena-Martinez VM, et al. Efficacy and safety of avocado-soybean unsaponifiables for the treatment of hip and knee osteoarthritis: A systematic review and meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. Int J Rheum Dis. 2019;22(9):1607-15. Available from: https://doi.org/10.1111/1756-185X.13658.
28. Tavakoli-Far F, Amiri-Ardekani E, Tehrany A. Allium sativum l. (garlic) role in osteoarthritis: A systematic review of clinical trials. Biointerface Res Appl Chem. 2021;11(4):12104-19. Available from: https://doi.org/10.33263/BRIAC114.1210412119.
29. Terry R, Posadzki P, Watson LK, Ernst E. The Use of Ginger (Zingiber officinale) for the Treatment of Pain: A Systematic Review of Clinical Trials. Pain Medicine. 2011;12(12):1808-18. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1526-4637.2011.01261.x.
30. Teymouri S, Rakhshandeh H, Baghdar HN, Yousefi M, Salari R. Analgesic Herbal Medicines in the Treatment of Knee Osteoarthritis: A Systematic Review. Curr Rheumatol Rev. 2019;15(4):290-303. Available from: https://doi.org/10.2174/1573397115666190328150203.
31. Uehleke B, Brignoli R, Rostock M, Saller R, Melzer J. Phytodolor® in musculoskeletal disorders: Re-analysis and meta-analysis. Forsch Komplementmed. 2011;18(5):249-56. Available from: https://doi.org/10.1159/000332820.
32. Wang L, Zhang XF, Zhang X, Guo DY, Duan YW, Wang ZC, et al. Evaluation of the Therapeutic Effect of Traditional Chinese Medicine on Osteoarthritis: A Systematic Review and Meta-Analysis. Pain Res Manag. 2020;2020:5712187. Available from: https://doi.org/10.1155/2020/5712187.
33. Wang Z, Singh A, Jones G, Winzenberg T, Ding C, Chopra A, et al. Efficacy and Safety of Turmeric Extracts for the Treatment of Knee Osteoarthritis: a Systematic Review and Meta-analysis of Randomised Controlled Trials. Curr Rheumatol Rep. 2021;23(2):11. Available from: https://doi.org/10.1007/s11926-020-00975-8.
34. Yan Z, Li J, He X, Wang Z, Fan Y, Xiao J, et al. Jintiange Capsule May Have a Positive Effect on Pain Relief and Functional Activity in Patients with Knee Osteoarthritis: A Meta-Analysis of Randomized Trials. Evid Based Complement Alternat Med. 2021:1-11.
35. Yu G, Xiang W, Zhang T, Zeng L, Yang K, Li J. Effectiveness of Boswellia and Boswellia extract for osteoarthritis patients: a systematic review and meta-analysis. BMC Complement Med Ther. 2020;20(1):225. Available from: https://doi.org/10.1186/s12906-020-02985-6.
36. Zeng L, Yu G, Hao W, Yang K, Chen H. The efficacy and safety of Curcuma longa extract and curcumin supplements on osteoarthritis: a systematic review and meta-analysis. Biosci Rep. 2021;41(6). Available from: https://doi.org/10.1042/BSR20210817.

Detta är en kombinerad sökstrategi för detta svar samt Upplysningstjänstens svar nr ut202207 Glukosamin eller kondroitin vid artros (sbu.se).

CINAHL via EBSCO 14 February 2022

KSR Evidence 10 February 2022

Embase via Elsevier 10 February 2022

Medline via OvidSP 10 February 2022

Scopus via Elsevier 10 February 2022

Bilaga 5 Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/ systematiska fel hos systematiska översikter (PDF)