Det finns idag cirka 60 000 internationellt adopterade barn i Sverige och antalet adoptioner minskar [1]. Majoriteten av adoptivbarn har en positiv kognitiv, social och emotionell utveckling [1]. Adopterade barn har dock överrisker inom vissa områden som psykisk ohälsa, suicid och institutionsplaceringar [1] [2].

Fråga

Sammanfattning

Det finns idag cirka 60 000 internationellt adopterade barn i Sverige och antalet adoptioner minskar [1]. Majoriteten av adoptivbarn har en positiv kognitiv, social och emotionell utveckling [1]. Adopterade barn har dock överrisker inom vissa områden som psykisk ohälsa, suicid och institutionsplaceringar [1] [2]. Det är enligt MFOF ovanligt att det i Sverige ges adoptionsspecifika insatser till föräldrar och barn [1].

Upplysningstjänsten har gjort sökningar (se avsnittet Litteratursökning) i databaserna Medline (Ebsco), SocINDEX (Ebsco) och PsycINFO (Ebsco).

Vi har formulerat frågan enligt följande PICO¹:

• Population: barn (0–18 år) som är adopterade samt deras föräldrar/vårdnadshavare
• Intervention: alla insatser med syfte att stödja adopterade barns psykiska och fysiska hälsa
• Control: ingen insats, annan insats
• Outcome: primära utfallsmått:
• psykisk hälsa (t.ex. internaliserande symtom, externaliserade symtom, anpassningsförmåga, återhämtning efter trauma)
• anknytning
• fysisk hälsa (inklusive tandhälsa)
• kriminalitet
• missbruk
• placering
• utbildning/sysselsättning
• kognition
• språk
• relationer/nätverk
• livskvalitet
• upplevelser av insatsen
• våldsutsatthet
• psykisk misshandel
• identitet
• kulturell tillhörighet
• Sekundära utfallsmått:
• adoptivföräldrarnas föräldraförmåga
• adoptivföräldrarnas psykiska hälsa (exempelvis stress)

För att vi skulle inkludera en artikel i svaret krävde vi att den var publicerad på engelska eller ett av de nordiska språken samt publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Litteratursökningen på primärstudier (RCT-studier) har begränsats till åren 2017–2020 då den systematiska översiktens sökning är fram till år 2016. Sökningarna avseende systematiska översikter hade inga begränsningar avseende årtal.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention/index test, comparison/control (jämförelseintervention) och outcome (utfallsmått).

Under genomförandet av en systematisk översikt finns det risk för att resultatet blir snedvridet på grund av brister i avgränsning, litteraturgenomgång och hantering av resultaten. Det är därför viktigt att granska metoden i en systematisk översikt. Projektledarna bedömde risken för bias i översikterna med stöd av de frågor som finns beskrivna i AMSTAR granskningsmall [3] utifrån sex delsteg (detaljerad beskrivning återges i Bilaga Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter). Dessa delsteg är: 1) Frågeställning och litteratursökning, 2) Relevansbedömning, 3) Kvalitetsbedömning och datapresentation av ingående studier, 4) Sammanvägning och analys, 5) Evidensgradering och slutsatser samt 6) Transparent dokumentering. Om översikten inte uppfyllde kraven i ett steg bedömdes den inte vidare för efterföljande steg.

Systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias beskrivs i text och tabell. De översikter som bedöms ha hög risk för bias presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Primärstudier bedöms inte för risk för bias av SBU:s upplysningstjänst. Det är därför möjligt att flera av studierna kan ha högre risk för bias än vad SBU inkluderar i sina andra rapporttyper.

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 367 artikelsammanfattningar (abstrakt) avseende systematiska översikter samt 84 avseende RCT-studier. Två projektledare på SBU läste oberoende av varandra alla artikelsammanfattningar och bedömde att 38 kunde vara relevanta. Dessa artiklar lästes i fulltext. De artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades. I Upplysningstjänstens svar granskades fem artiklar som var relevanta för frågan utifrån risk för bias och en av dessa klarade kraven. I svaret ingår även fyra primärstudier (RCT-studier) men dessa redovisas enbart som referenser.

SBU:s upplysningstjänst inkluderade en systematisk översikt med måttlig risk för bias [4] i svaret (Tabell 1).

Den systematiska översikten har fokuserat på insatser för adoptivföräldrar. Totalt ingick tio studier. Ingen metaanalys genomfördes på grund av för stor heterogenitet avseende insatser, studiedesign och resultat. Åtta av studierna utvärderade effekter av interventioner avseende interpersonell funktion (relation mellan förälder och barn eller mellan adoptivföräldrarna), tre av studierna visade på positiva effekter på relationen avseende den studerade insatsen i jämförelse med kontrollalternativet. Tre av studierna undersöker insatsernas effekt på föräldraförmåga samt stress hos föräldrarna, en av studierna påvisar positiv effekt på föräldraförmåga men ingen av dem på föräldrarnas stressnivå. Författarna betonade dock att studierna har hög risk för bias inom flera områden. De betonar att det behövs bättre studiedesign i framtida studier samt att interventionerna som studeras behöver vara mer likartade.

Tabell 1. Systematiska översikter med måttlig risk för bias/Table 1. Systematic reviews with medium risk of bias.

SBU:s upplysningstjänst identifierade fyra systematiska översikter med hög risk för bias (på grund av frånvaro av oberoende granskning av abstrakt eller svårigheter med att kunna replikera sökning av litteratur) och av det skälet finns inte resultat eller slutsatser beskrivna i text eller tabell för dessa översikter men de återfinns i referenslistan [5] [6] [7] [8].

SBU:s upplysningstjänst identifierade fyra primärstudier (RCT-studier) [9] [10] [11] [12]. För dessa har inte risken för bias bedömts och av det skälet finns inte resultat eller slutsatser beskrivna i text eller tabell. De fyra olika RCT-studierna avsåg fyra olika interventioner riktade till den adopterade eller dennes föräldrar; Attachment and Biobehavioral Catch-up (ABC), Child Parent Relationship Therapy (CPRT), en intervention som bestod av videofeedback (VIPP-FC-A) samt en beteendeinriktad online-träning (denna studie innehöll en blandad grupp av deltagare med både familjehemsföräldrar och adoptivföräldrar).

Detta svar är sammanställt av Therese Åström (projektledare), Marit Eskel (biträdande projektledare), Ann Kristine Jonsson (informationsspecialist), Sara Fundell och Maria Alberg (projektadministratörer), Irene Edebert (produktsamordnare) och Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

Det här är ett svar från SBU:s upplysningstjänst

• ✓ Strukturerad litteratursökning*
• Strukturerad och uttömmande litteratursökning
• ✓ Granskning av studiernas relevans*
• ✓ Bedömning av risk för snedvridning*
• Sammanvägning av resultaten
• Tillförlitligheten i de sammanvägda resultaten bedömd av SBU
• Tillförlitligheten i de sammanvägda resultaten bedömd av annan aktör än SBU
• Granskning av andras systematiska översikter*
• Prioritering utförd med hjälp av konsensus
• Medverkan av ämnessakkunniga
• Patient- eller brukarmedverkan
• Etiska och sociala aspekter ingår
• Ekonomiska aspekter ingår
• Granskning utförd av externa ämnessakkunniga
• Granskning utförd av SBU:s kvalitetsgrupp
• Granskning utförd av SBU:s vetenskapliga råd
• Slutsatser godkända av SBU:s nämnd

* Utfördes av en enskild person, det vill säga ej oberoende granskning av två personer.

Interventions for adoptive children and adoptive parents (systematic reviews)

PsycINFO, SocINDEX and Medline via EBSCO 2020

1. MFoF. Stöd före, under och efter adoption. dnr 1.2.1:1343/18. Skellefteå, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF); 2019.
2. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS). Internationellt adopterade i Sverige: Vad säger forskningen? Stockholm, Gothia Förlag; 2007.
3. Shea BJ, Grimshaw JM, Wells GA, Boers M, Andersson N, Hamel C, et al. Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Medical Research Methodology 2007;7:10.
4. Drozd F, Bergsund HB, Hammerstrøm KT, Hansen MB, Jacobsen H. A systematic review of courses, training, and interventions for adoptive parents. J Child Fam Stud 2018;27:339-54.
5. Harris-Waller J, Granger C, Hussain M. Psychological interventions for adoptive parents: a systematic review. Adopt Foster 2018;42:6-21.
6. Kerr L, Cossar J. Attachment interventions with foster and adoptive parents: A systematic review. Child Abuse Rev 2014;23:426-39.
7. Ní Chobhthaigh S, Duffy F. The effectiveness of psychological interventions with adoptive parents on adopted children and adolescents' outcomes: A systematic review. Clin Child Psychol Psychiatry 2019;24:69-94.
8. Rose J, O'Reilly B. A systematic review of attachment-based psychotherapeutic interventions for adopted children. Early Child Dev Care 2017;187:1844-62.
9. Barone L, Ozturk Y, Lionetti F. The key role of positive parenting and children's temperament in post‐institutionalized children's socio‐emotional adjustment after adoption placement. A RCT study. Soc Dev 2019;28:136-51.
10. Opiola KK, Bratton SC. The Efficacy of Child Parent Relationship Therapy for Adoptive Families: A Replication Study. J Couns Dev 2018;96:155-66.
11. White L, Delaney R, Pacifici C, Nelson C, Dickinson SL, Golzarri-Arroyo L. Understanding and parenting children's noncompliant behavior: The efficacy of an online training workshop for resource parents. Child Youth Serv Rev 2019;99:246-56.
12. Yarger HA, Bernard K, Caron EB, Wallin A, Dozier M. Enhancing Parenting Quality for Young Children Adopted Internationally: Results of a Randomized Controlled Trial. J Clin Child Adolesc Psychol 2020;49:378-90.