Virtual reality (VR) innebär att en användare, genom att sätta på sig ett VR-headset, kan röra sig i en simulerad 3D-miljö. Den simulerade verkligheten kan användas för behandling av bland annat ätstörningar.

Fråga

Sammanfattning

Ätstörningar är allvarliga tillstånd som innebär stort lidande för både drabbade och närstående [1]. De vanligaste ätstörningsdiagnoserna är atypisk ätstörning (även kallad ätstörning utan närmare specifikation (UNS) eller eating disorder not otherwise specified (EDNOS)), anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning. Gemensamt för diagnoserna är en negativ kroppsuppfattning och en ångeststyrd relation till mat. Anorexi kännetecknas av ett otillräckligt näringsintag och rädsla för viktuppgång. Bulimi och hetsätningsstörning innebär återkommande perioder av hetsätning, som i bulimi följs av kompensatoriska beteenden, som framkallade kräkningar. Vid atypisk ätstörning, som är den vanligaste diagnosen, finns drag av både anorexi och bulimi, eller så uppfylls inte alla kriterier för anorexi- eller bulimidiagnos.

Det är vanligt med långvariga och svåra sjukdomsförlopp. Särskilt för personer med anorexia nervosa finns en hög suicidrisk och stora risker för allvarliga medicinska komplikationer [2].

Flera olika behandlingsalternativ för ätstörningar är möjliga. Måltidsträning, interpersonell psykoterapi och kognitiv beteendeterapi med eller utan exponeringsterapi är vanligt förekommande behandlingar. För personer under 18 år är det vanligt med familjebaserad behandling [3]. Virtual reality kan användas vid exponeringsterapi och vid behandling för störningar i kroppsuppfattning för personer med ätstörningar.

Vid virtual reality-understödd behandling placeras användaren i en immersiv, simulerad 3D-miljö. Under behandling visas miljöer, behandlingsfilmer eller spel på små bildskärmar placerade nära ögonen i ett VR-headset, ofta med tillhörande ljud, vilket ger en känsla av att vara på plats i den miljö som visas. Patienten interagerar med miljön under handledning av terapeut.

Vid exponeringsterapi för patienter med ätstörningar kan VR ge möjlighet att träna på att närma sig ångestframkallande situationer eller platser på ett kontrollerat sätt, till exempel kök eller måltider. Störd kroppsuppfattning behandlas i VR-verktyg bland annat genom att ge patienten möjlighet att agera i den virtuella världen med en normalviktig avatar.

Vi har gjort sökningar (se avsnittet Litteratursökning) i databaserna MedLine (Ovid), Embase, PsycInfo och Scopus.
Vi har formulerat frågan enligt följande PICO¹:

• Population: Personer med diagnostiserad ätstörning
• Intervention: Terapi med VR-teknik
• Control: Annan behandling eller ingen behandling
• Outcome: Symtom, remission, funktion, viktförändring

För att vi skulle inkludera en artikel i svaret krävde vi att den var publicerad på engelska eller ett av de nordiska språken.

Litteratursökningen/svaret har begränsats till systematiska översikter.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention/index test, comparison/control (jämförelseintervention) och outcome (utfallsmått).

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 22 artikelsammanfattningar (abstrakt) efter dubblettkontroll. En utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att 11 kunde vara relevanta. Dessa artiklar lästes i fulltext av utredaren. De artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades. I Upplysningstjänstsvaret granskades risken för snedvridning  av resultaten i  6 artiklar [4] [5] [6] [7] [8] [9] som var relevanta för frågan. Samtliga artiklar bedömdes ha en hög risk för bias, på grund av brister i inledande metod och metodbeskrivningar, bristande studiebeskrivning eller avsaknad av bedömning av bias för de inkluderade studierna. Vi kommer därför inte att presentera några resultat eller slutsatser.

Under genomförandet av en systematisk översikt finns det risk för att resultatet blir snedvridet på grund av brister i avgränsning, litteraturgenomgång och hantering av resultaten. Det är därför viktigt att granska metoden i en systematisk översikt. Projektledaren och utredaren bedömde risken för bias i översikterna med stöd av de frågor som finns beskrivna i AMSTAR granskningsmall utifrån sex delsteg (detaljerad beskrivning återges i Bilaga Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter). Om översikten inte uppfyllde kraven i ett steg bedömdes den inte vidare för efterföljande steg.
Systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias beskrivs i text och tabell. De översikter som bedöms ha hög risk för bias presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Detta svar är sammanställt av Emma Palmqvist Wojda (utredare), Alexandra Snellman (projektledare), Sara Fundell (projektadministratör), Knut Sundell (sakkunnig), Irene Edebert (produktsamordnare), samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

Det här är ett svar från SBU:s upplysningstjänst

• ✓ Strukturerad litteratursökning
• Strukturerad och uttömmande litteratursökning
• ✓ Granskning av studiernas relevans
• ✓ Bedömning av risk för snedvridning
• Sammanvägning av resultaten
• Tillförlitligheten i de sammanvägda resultaten bedömd av SBU
• Tillförlitligheten i de sammanvägda resultaten bedömd av annan aktör än SBU
• Granskning av andras systematiska översikter*
• Prioritering utförd med hjälp av konsensus
• Medverkan av ämnessakkunniga
• Patient- eller brukarmedverkan
• Etiska och sociala aspekter ingår
• Ekonomiska aspekter ingår
• Granskning utförd av externa ämnessakkunniga
• Granskning utförd av SBU:s kvalitetsgrupp
• Granskning utförd av SBU:s vetenskapliga råd
• Slutsatser godkända av SBU:s nämnd

* Utfördes av en enskild person, det vill säga ej oberoende granskning av två personer.

MedLine via Ovid 2020525

Scopus via scopus.com 20200525

Embase via embase.com 20200525

PsycInfo via ebsco.com 20200525

1. SBU. Ätstörningar. En sammanställning av systematiska översikter av kvalitativ forskning utifrån patientens, närståendes och hälso- och sjukvårdens perspektiv. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2019.
2. Arcelus J, Mitchell AJ, Wales J, Nielsen S. Mortality rates in patients with anorexia nervosa and other eating disorders: a meta-analysis of 36 studies. Archives of general psychiatry 2011;68:724-731.
3. Ulf Wallin A-MaS, Karin Nilsson, Yvonne Linné. Ätstörningar: kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Sundsvall, Svenska psykiatriska föreningen; 2015.
4. Butler RM, Heimberg RG. Exposure therapy for eating disorders: A systematic review. Clinical Psychology Review 2020;78.
5. Clus D, Larsen ME, Lemey C, Berrouiguet S. The Use of Virtual Reality in Patients with Eating Disorders: Systematic Review. Journal of medical Internet research 2018;20:e157.
6. Dascal J, Reid M, Ishak WW, Spiegel B, Recacho J, Rosen B, et al. Virtual reality and medical inpatients: A systematic review of randomized, controlled trials. Innovations in Clinical Neuroscience 2017;14:14-21.
7. de Carvalho MR, Dias TRS, Duchesne M, Nardi AE, Appolinario JC. Virtual Reality as a Promising Strategy in the Assessment and Treatment of Bulimia Nervosa and Binge Eating Disorder: A Systematic Review. Behavioral sciences 2017;7:09.
8. Ferrer-García M, Gutiérrez-Maldonado J. The use of virtual reality in the treatment of eating disorders. Annual Review of CyberTherapy and Telemedicine 2012;10:17-21.
9. Koskina A, Campbell IC, Schmidt U. Exposure therapy in eating disorders revisited. Neuroscience and Biobehavioral Reviews 2013;37:193-208.