Rahja M, Laver K, Whitehead C, Pietsch A, Oliver E, Crotty M. A systematic review and meta-analysis of reablement interventions for people in permanent residential aged care homes. Age and Ageing. 2022;51(10):afac208. Available from: https://doi.org/10.1093/ageing/afac208.

Publicerad: 2022-10-10

Senaste sökning: 2021-11-30

1. Vilken effekt har Reablement (Faktaruta 1) på funktionsnivå, mätt som personliga eller instrumentella Aktiviteter i det dagliga livet (ADL) (Faktaruta 2) och livskvalitet för individer som bor på särskilt boende för äldre¹.
2. Vilka komponenter i Reablementinsatserna verkar vara mest effektiva för ADL och livskvalitet?
3. Har man inkluderat personer med demens och utfall som kan kopplas till dem?

^1. Författarna till översikten har använt termen Permanent Residential Aged Care homes (PRAC). I Sverige motsvaras PRAC bäst av insatsen särskilt boende för äldre (se Socialstyrelsens termbank: https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=750&SrcLang=sv).

Översiktens slutsatser och SBU:s bedömning av tillförlitlighet

Vem skriver vi för

Bakgrund

Nedan redovisar vi översiktens huvudfynd. För de resultat som vägs samman med metaanalys har författarna till översikten bedömt tillförlitligheten med GRADE (Faktaruta 4). Resultaten från de narrativa synteserna är rapporterade som antalet studier i vilka man fann en statistiskt säkerställd skillnad mellan jämförelsegrupperna.

Effekter av Reablement på ADL

• Av de tio studierna som utvärderade ADL så kunde fem vägas samman med metaanalys. Den standardiserade medelvärdeskillnaden var SMD 0,17 (95 % KI, –0,25 till 0,59). Skillnaden mellan grupperna var därför inte statistiskt säkerställd. Författarna till översikten har bedömt tillförlitligheten för en effekt på ADL som mycket låg .
• Fem studier ingick i en narrativ syntes. Tre av dem visade en statistiskt säkerställd skillnad till fördel för Reablement jämfört med sedvanlig vård men i övriga studier saknades en säkerställd effekt. Författarna till översikten har inte värderat tillförlitligheten av resultatet.

Effekter av Reablement på livskvalitet

• Av de sju studierna som utvärderade livskvalitet så kunde fyra vägas samman med metaanalys. Den standardiserade medelvärdeskillnaden var SMD 0,73 (95 % KI, –0,07 till 1,52). Skillnaden mellan grupperna var därför inte statistiskt säkerställd. Författarna till översikten har bedömt tillförlitligheten för en effekt på livskvalitet som mycket låg .
• Tre studier ingick i en narrativ syntes. En av dem visade en statistisk säkerställd effekt till fördel för Reablement jämfört med sedvanlig vård I de övriga studierna saknades en säkerställd effekt. Författarna till översikten har inte värderat tillförlitligheten av resultatet.

Har personer med demens och utfall som kan kopplas till dem inkluderats?

• Personer med demens ingick i sex av de tolv studierna.
• I fem av de sex studierna mättes utfallen med mått särskilt utvecklade för den gruppen.

Vilka var de mest effektiva komponenterna i Reablement?

Författarna till översikten har inte analyserat effekten av de enskilda komponenterna i reablementinsatserna, men de har redovisat de vanligast förekommande.

• Träning, stöd och utbildning för personal kring Reablement (tio av tolv studier)
• Fokus på att optimera och/eller öka fysisk aktivitet kopplat till dagliga aktiviteter (nio av tolv studier)
• Involvering av närstående i insatsen (sex av tolv studier)
• Fokus på deltagande i aktiviteter i det dagliga livet (fyra av tolv studier)
• Genomgång av organisationella faktorer kopplade till vårdformen särskilt boende, som stöd för reablementinsatser i den miljön (tre av tolv studier)

• Reablement är en metod som stödjer ett personcentrerat arbetssätt, där en förflyttning av fokus från att "göra för" till att "göra med" den äldre personen i rehabilitering och vardagliga aktiviteter är central. Äldre på särskilda boenden har ofta omfattande fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar med hög risk för fall och fallskador. Då Reablement inriktas på att stärka fysisk funktion utifrån individens förutsättningar kan potentiellt fallrisken minska och bättre förutsättningar för att delta i vardagliga aktiviteter skapas. Detta gäller dock enbart om Reablement är en effektiv insats på särskilda boenden för äldre, vilket inte har kunnat bekräftas i denna översikt.
• I översikten har man valt att studera utfall kopplade till individen, ADL och livskvalitet. Att mäta förmågan i vardagliga aktiviteter är relevant men författarna konstaterar att de etablerade utfallsmåtten för ADL-förmåga ofta är framtagna för andra populationer och i ett annat (tidigare) skede av en rehabiliteringsfas än för äldre personer på särskilda boenden. Måtten skulle därför kunna vara mindre känsliga för små förändringar på en lägre funktionsnivå, där många i denna population befinner sig. Det betyder att insatsen kan ha gett positiva effekter för individen men att det inte fångas av utfallsmåttet. Om utfallsmått för ADL ska användas för att utvärdera reablementinsatser på särskilda boenden för äldre behöver de vara anpassade för just den populationen, för att ge säkra och relevanta resultat.
• Även andra utfall skulle vara värdefulla att studera för att öka kunskapen om Reablement för äldre på särskilda boenden. Exempel på dessa är:

• Mål och individspecifika utfall: som syftar till att mäta social delaktighet, mobilitet i och utanför hemmet, samt säkerhet och tilltro till att klara av dagliga aktiviteter och att upptäcka förändringar i en persons självrapporterade aktivitetsutförande över tid. Dessa utfall ligger också i linje med det personcentrerade upplägget av Reablement.
• Kvalitativa utfall: som syftar att undersöka upplevelser och perspektiv hos äldre, personal och verksamhetsledning på särskilda boenden som använt Reablement som metod, till exempel hindrande och underlättande faktorer för införande. Sådana faktorer kan inkludera vårdpersonalens kompetens, boendets fysiska miljö och organisation.
• Utfall som mäter vårdkonsumtion: för att undersöka om Reablement påverkar behovet av vård och omsorgsinsatser.

Tolv studier publicerade mellan 2008 och 2021 ingår i översikten. Elva studier var kontrollerade (varav 10 RCT-studier) och jämförde Reablement med sedvanlig vård. Studierna har utförts i USA, Australien, Nya Zeeland, Kina, Sydkorea eller i ett västeuropeiskt land (två av dem i en skandinavisk kontext). Deltagarantalet varierade mellan 66 och 682.

Alla studiedeltagarna hade behov av hjälp i någon grad för att klara sina dagliga aktiviteter. Studiedeltagarnas kognitiva förmåga varierade mellan studierna: vissa studier har haft fokus på att undersöka Reablement för personer med demens medan andra exkluderat personer med kognitiva besvär. I de studier där personer med demens exkluderades kunde deltagarna istället ha en större fysisk nedsättning. Den genomsnittliga åldern hos samtliga studiers deltagare var 84 år och andelen kvinnor 74 procent.

Insatsernas längd varierade från 8 till 52 veckor i de olika studierna. Även insatsens frekvens varierade: från flera gånger per dag till en gång i veckan. Även val av utfallsmått och tiden för uppföljning varierade. Författarna till översikten har sammanställt resultaten för effekt från den första baslinjemätningen till och det sista uppföljningstillfället efter insatsens slut (mätt från nio veckor till tolv månader efter baslinjemätningen) i de olika studierna.

• Rostgaard T, Parsons J, Tuntland H. Reablement in Long-Term Care for Older People. International Perspectives and Future Directions. 1 ed: Bristol University Press; 2023.
• Hälso- och sjukvård i hemmet – personcentrerad vård och rehabilitering. Stockholm: Socialstyrelsen. [accessed Sep 26 2023]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/god-och-nara-vard/halso--och-sjukvard-i-hemmet/.

SBU

• Annika Bring, projektledare
• Anna Christensson, biträdande projektledare
• Irini Åberg, projektadministratör

Granskare

• Maya Kylén, forskare, leg. arbetsterapeut, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet
• Marie Elf, professor, leg. sjuksköterska, Institutionen för hälsa och välfärd, Högskolan Dalarna

Bindningar och jäv

Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har be­dömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.

Baslinjemätning

Egenskaper hos deltagare i studie, fastställda vid studiens början.

Systematisk översikt

En översikt av primärlitteratur som utförs för att identifiera, bedöma och sammanställa alla tillgängliga forskningresultat för en specifik frågeställning. En systematisk översikt utförs enligt en arbetsmetod som syftar till att ge en så rättvisande bild av det aktuella kunskapsläget som möjligt.

1. Reablement Restorative home support, a new approach. Auckland: The University of Auckland. [accessed Sep 26 2023]. Available from: https://reable.auckland.ac.nz/.
2. Metzelthin SF, Rostgaard T, Parsons M, Burton E. Development of an internationally accepted definition of reablement: a Delphi study. Ageing and Society. 2020;42(3):703-18. Available from: https://doi.org/10.1017/s0144686x20000999.
3. Vårdgivarguiden - Aktiviteter i dagliga livet. Stockholm: Region Stockholm. [accessed Sep 26 2023]. Available from: https://vardgivarguiden.se/kunskapsstod/hjalpmedelsguiden/behovstrappor/adl/.
4. Sonn U, Asberg KH. Assessment of activities of daily living in the elderly. A study of a population of 76-year-olds in Gothenburg, Sweden. Scand J Rehabil Med. 1991;23(4):193-202.
5. Vård och omsorg för äldre - Lägesrapport 2021. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. [accessed Aug 08 2023]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-3-7249.pdf.