Buma LE, Vluggen S, Zwakhalen S, Kempen G, Metzelthin SF. Effects on clients' daily functioning and common features of reablement interventions: a systematic literature review. Eur J Ageing. 2022;19(4):903-29. Available from: https://doi.org/10.1007/s10433-022-00693-3.

Publicerad: 2022-05-03

Senaste sökning: Juli 2021

1. Vilken effekt har Reablement på funktion i det dagliga livet hos personer i behov av vård och omsorg i hemmet¹, oberoende av ålder, kapacitet, diagnos eller boendemiljö?
2. Vad är gemensamma kännetecken på Reablementinterventioner när de beskrivs i enlighet med de delmoment som ingår i ReAbles definition (det vill säga behovsbedömning, verktyg för måluppställning och utbildning av personal) (Faktaruta 1).
3. Vilka är de mest lovande aspekterna av Reablement?

^1. Benämningen ”hemmet” omfattar både ordinära boenden och särskilda boendeformer för personer med större behov av vård och omsorgsinsatser.

Författarna till översikten kom fram till att:

• Det inte går att dra några slutsatser avseende effekterna av Reablement på funktion i det dagliga livet.
• De gemensamma komponenterna i olika interventioner som identifierades kan ge vägledning när nya Reablement-program utvecklas.

Författarna har i arbetet med översikten konstaterat brister i beskrivningen av de interventioner som utvärderats i primärstudierna. De påpekar därför dessutom att:

• Protokoll över reablementprogram och processutvärderingar behöver publiceras oftare, och i enlighet med riktlinjer för sådan rapportering.
• Insamling av kompletterande data från experter på Reablement skulle kunna bidra till att öppna den ”svarta lådan” i reablementprogrammen².

^2. Det vill säga bidra till bättre information om uppbyggnad, process och innehåll i olika insatser enligt Reablement, SBU:s anmärkning.

SBU:s bedömning av tillförlitlighet

SBU bedömer att översikten är välgjord och instämmer i de slutsatser som redovisas ovan och som visar att det i nuläget saknas tillräcklig kunskap om Reablement, och om effekterna av reablementinterventioner. Vi tror att författarna till översikten dessutom hade kunnat lägga till en uppgift som grund för fortsatt verksamhet: de studier som ingår i analysen visar antingen en positiv eller en osäker effekt av reablementinterventionerna jämfört med sedvanlig vård. Det finns därmed ingenting i materialet som tyder på att Reablement har haft en negativ effekt på funktion i det dagliga livet i de studier som ingår i översikten.

Vi anser att författarna uttalar sig starkare än vad de har grund för när de kopplar specifika komponenter i olika reablementinterventioner till effekt. Detta görs i ett avslutande avsnitt om följderna för praktiken. Det betyder inte att författarna har fel, men att det material och den analys de har presenterat inte räcker för att dra sådana slutsatser.

Vem skriver vi för

Bakgrund

Resultaten i översikten har sammanställts deskriptivt. Resultaten ger en god bild av effekterna av Reablement i de studier som ingår i översikten, men det har inte utförts någon formell värdering av i vilken utsträckning resultaten är representativa även utanför den kontexten. Litteratursökningen avgränsades av praktiska skäl till äldre personer (den dominerande målgruppen för Reablement). För att identifiera studier med yngre vuxna har författarna till översikten använt sig av alternativa sökstrategier, vilket kan påverka i vilken utsträckning sådana studier verkligen har återfunnits.

Översiktens resultat

Nedan redovisar vi översiktens huvudsakliga fynd.

Effekten av de undersökta reablementinterventionerna på funktion

Resultaten är presenterade som antalet studier i vilka det fanns en statistiskt säkerställd skillnad i effekt på ADL mellan jämförelsegrupperna.

• Vid ett första uppföljningstillfälle (från 10 veckor till 6 månader efter baslinjen) visade resultaten i 10 av 20 studier en statistiskt säkerställd skillnad i effekt på ADL, till fördel för Reablement jämfört med sedvanlig vård.
• Vid ett andra uppföljningstillfälle (från 6 till 12 månader efter baslinjen) visade resultaten i 6 av 20 studier en statistiskt säkerställd skillnad i effekt på ADL, till fördel för Reablement jämfört med sedvanlig vård.

Innehållet i de olika interventionerna

Författarna till översikten har räknat antalet studier i vilka en specifik komponent ingick i reablementprogrammen. Här redovisar vi enbart de komponenter som författarna till översikten själva lyft och som var de som förekom i flest studier.

• Individuell behovsbedömning och måluppställning för insatsen ingick i samtliga program, men utförandet skiljde sig mellan olika program.
• ADL-träning samt fysisk träning/funktionsträning ingick i samtliga program
• Hälsobefrämjande utbildningsinsatser till deltagarna beskrevs i 15 av 20 program. I några av dem fick även närståendevårdare tillgång till utbildning.
• Hjälpmedel och anpassning av hemmet beskrevs i 10 av 20 program.
• Hantering av funktionella tillstånd som smärta, inkontinens, nutrition, hudproblem, blod- och urintester och läkemedelshantering beskrevs i 6 av 20 studier.

Reablement i kontexten svensk hemsjukvård

Den pågående omställningen till en God och nära vård [5] och en ökande andel äldre i befolkningen medför att allt fler personer kommer att behöva hjälp i hemmet. Insatser som syftar till att stödja funktion och att minska beroende av vård och omsorgsinsatser i den miljön har därför hög relevans, inte bara för de personer som behöver dem, utan även för de verksamheter som ansvarar för att erbjuda dem. Insatser som benämns Reablement används redan idag brett i Danmark, Norge, Storbritannien och Australien och har också prövats i Sverige [6].

I Sverige har en annan insats med fokus på vårdövergången till hemmet efter en sjukhusvistelse fått större genomslag: I ”Trygg hemgång” [7] [8] ansvarar ett särskilt hemtagningsteam i en kommun för att samordna vården och för att under en begränsad tid ge en förstärkt insats i syfte att bidra till trygghet och till att rehabilitera individen tillbaka till tidigare funktionsnivå. Trygg hemgång och Reablement bör inte ses som konkurrerande metoder, tvärtom kan de komplettera varandra: Trygg hemgång innehåller vårdadministrativa inslag som inte omfattas av Reablement, medan Reablement kan bidra med en modell för den rehabiliteringsinsats som ingår i Trygg hemgång. Det är värt att notera att Reablement dessutom kan fylla en annan viktig funktion då den riktar sig till alla personer i behov av långvarig hjälp i hemmet som med rätt stöd skulle kunna bibehålla eller förbättra funktion och självständighet. Detta gäller förstås enbart under förutsättning att Reablement är en effektiv insats – vilket man inte har kunnat fastslå i den här översikten.

I tidigare översikter har en enhetlig definition av Reablement saknats

En viktig utgångspunkt för översikten har varit att utvärdera Reablement i enlighet med den definition som utvecklats och publicerats av Metzelthin år 2020 (Faktaruta 1). Tidigare översikter [9–16] har visat motstridiga resultat, och en anledning kan vara oklarheter om vilka insatser som bör räknas till Reablement.

Hur ska vi kunna få bättre kunskap om effekter av Reablement?

Översiktens huvudbudskap är att vi fortfarande inte vet om Reablement bidrar till bättre funktion. Det betyder inte att Reablement skulle sakna effekt, men att underlaget inte räcker för att besvara den frågan. Översiktförfattarna pekar på brister i beskrivningen av interventionerna och av hur de följts upp – något som gör det svårt att identifiera skillnader som annars hade kunnat förklara varför resultaten i olika studier skiljer sig från varandra. Själva påpekar vi att inte heller jämförelsebetingelserna beskrivs mer än som sedvanlig vård, men att innehållet i den vården kan skilja sig väsentligt mellan studier.

Vi vill också betona de kända skillnaderna mellan studierna. I några har man undersökt Reablement för personer i eget ordinärt boende, men i andra för personer på särskilda boenden. Det finns även skillnader i kognitiv förmåga hos deltagarna: i några studier har man valt bort personer med nedsatt kognition, men i andra tvärtom riktat insatsen till den gruppen. Eftersom kraven på eget omhändertagande skiljer sig mellan att bo i eget boende respektive på ett särskilt boende, och kognitionsförmågan kan ha betydelse för möjligheten att tillgodogöra sig och dra nytta av insatsen kan det finnas skäl att fundera över hur jämförbara studierna är.

Därför behövs i framtiden studier som bättre redogör för den undersökta interventionen, med vad den jämförts och hur den följts upp. Och när resultat från flera studier vägs samman krävs större hänsyn till, och mer diskussion om, kontextuella skillnader dem emellan.

Det är inte enbart effekten på funktion som är viktig

Författarna till översikten har valt att begränsa sig till att undersöka effekterna av Reablement på funktion mätt som aktiviteter i det dagliga livet. Vi poängterar att detta endast är ett av flera relevanta utfall. Exempel på andra utfall av intresse är:

För den som får insatsen

• Andra mått på funktion/förmåga – både fysisk och social förmåga – samt tilltro den egna förmågan (eng. self-efficacy) och kompetens (eng. self management).
• Livskvalitet – bidrar Reablement i slutändan till en bättre livskvalitet?
• Eventuella biverkningar och negativa effekter.

För närstående till den som får insatsen

• Vårdbörda – bidrar Reablement till minskad belastning för närstående?
• Livskvalitet – bidrar Reablement till en bättre livskvalitet för närstående?

För hälso- och sjukvården och för samhället

• Vårdkonsumtion – minskar Reablement behovet av vård och omsorgsinsatser?
• Arbetsmiljö och vårdorganisation i hemsjukvården – hur påverkar Reablement arbetsplatsen och berörd personal?
• Kostnadseffektivitet – det vill säga balansen mellan de resurser insatsen tar i anspråk och de positiva effekterna av den för den som får insatsen, för närstående och för vården.

Finns det andra översikter som kan bidra till kunskap om Reablement?

I den här översikten var det huvudsakliga målet att undersöka effekter av Reablement. Av det skälet har författarna begränsat sig till att ta med studier med en experimentell design som jämfört grupper av personer som fått Reablement med grupper som inte fått den insatsen – och som är de studier som bäst kan bidra till kunskap om effekt.

Ett annat mål var att beskriva innehållet i olika reablementinsatser och för det ändamålet hade andra typer av studier kunnat bidra och kanske också ge mer information.

Det är totalt 20 studier publicerade mellan år 2002 och 2021 som ingår i översikten: 13 av dem hade en randomiserad och kontrollerad design (RCT-studier) medan 7 saknade en randomiserad fördelning till behandlingsgrupperna. Interventionerna har genomförts i Australien, Nya Zeeland, USA eller i ett västeuropeiskt land (tre av dem i en skandinavisk kontext). I 13 av studierna har interventionen givits till personer i eget boende, men i 7 av studierna har interventionen givits till personer på vårdboende. Antalet deltagare varierade från 61 i den minsta studien till 1 328 i den största.

Studiedeltagarna har varit personer i behov av vård och omsorgsinsatser i hemmiljön. I vissa studier ställdes krav på tillräcklig kognitiv förmåga, men i några var insatsen tvärtom riktad till personer med kognitiv svikt eller demens. Den genomsnittliga åldern hos deltagarna var från 76 till 88 år och könsfördelningen skev med fler kvinnor (från 59 % till 88 %) än män. En studie som undersökt insatsen för personer med traumatisk hjärnskada avviker, i den var snittåldern endast 35 år och majoriteten av deltagare var män.

I de 15 studier som angivit uppgiften varierade insatsernas utsträckning i tiden kraftigt, från 5 till 60 veckor. Detsamma gäller behandlingsfrekvensen: från 6 tillfällen totalt till 30 minuter/per dag under ett års tid. Även behandlingsteamens sammansättning varierade men har företrädesvis innehållit en eller flera av följande yrkeskategorier: arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterska samt undersköterska och hemtjänstpersonal. I samtliga studier har behandlingsåtgärderna utgått från individuellt uppställda behandlingsplaner och mål, men i några saknas uppgift om hur den behovsbedömning som planerna grundar sig på utförts. I majoriteten av studierna har man följt upp behandlingsmålen vid två eller fler tillfällen. I översikten har författarna valt sammanställa uppgifter om resultaten för effekter på ADL från det första (från 10 veckor till 6 månader efter baslinjen), och det andra uppföljningstillfället (från 6 till 12 månader efter baslinjen) i de olika studierna.

• Rostgaard T, Parsons J, Tuntland H. Reablement in Long-Term Care for Older People. International Perspectives and Future Directions. 1 ed: Bristol University Press; 2023.
• Hälso- och sjukvård i hemmet – personcentrerad vård och rehabilitering. Stockholm: Socialstyrelsen. [accessed Sep 26 2023]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/god-och-nara-vard/halso--och-sjukvard-i-hemmet/.

SBU

Granskare

Bindningar och jäv

Baslinjemätning

Egenskaper hos deltagare i studie, fastställda vid studiens början

Primärstudie

De enskilda forskningsstudier och resultat (primärlitteraturen) som sammanställts i en systematisk översikt.

Systematisk översikt

En översikt av primärlitteratur som utförs för att identifiera, bedöma och sammanställa alla tillgängliga forskningresultat för en specifik frågeställning. En systematisk översikt utförs enligt en arbetsmetod som syftar till att ge en så rättvisande bild av det aktuella kunskapsläget som möjligt.

1. Reablement Restorative home support, a new approach. Auckland: The University of Auckland. [accessed Sep 26 2023]. Available from: https://reable.auckland.ac.nz/.
2. Metzelthin SF, Rostgaard T, Parsons M, Burton E. Development of an internationally accepted definition of reablement: a Delphi study. Ageing and Society. 2020;42(3):703-18. Available from: https://doi.org/10.1017/s0144686x20000999.
3. Vårdgivarguiden - Aktiviteter i dagliga livet. Stockholm: Region Stockholm. [accessed Sep 26 2023]. Available from: https://vardgivarguiden.se/kunskapsstod/hjalpmedelsguiden/behovstrappor/adl/.
4. Sonn U, Asberg KH. Assessment of activities of daily living in the elderly. A study of a population of 76-year-olds in Gothenburg, Sweden. Scand J Rehabil Med. 1991;23(4):193-202.
5. God och nära vård. Stockholm: Socialstyrelsen. [Available from: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/god-och-nara-vard/.
6. Zingmark M, Kylén M. Feasibility of a reablement-program in a Swedish municipality. Scand J Occup Ther. 2023;30(1):53-64. Available from: https://doi.org/10.1080/11038128.2022.2089229.
7. SBU. Trygg hemgång – intensiva hemtjänstinsatser vid utskrivning från slutenvård. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021 ut202124. [accessed Sep 28 2023]. Available from: https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/trygg-hemgang--intensiva-hemtjanstinsatser-vid-utskrivning-fran-slutenvard/.
8. SKR. Trygg hemgång - för effektivare och säkrare utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR); 2017. [accessed Sep 28 2023]. Available from: https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/trygghemgang.65654.html.
9. Cochrane A, Furlong M, McGilloway S, Molloy DW, Stevenson M, Donnelly M. Time-limited home-care reablement services for maintaining and improving the functional independence of older adults. Cochrane Database Syst Rev. 2016;10(10):Cd010825. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD010825.pub2.
10. Legg L, Gladman J, Drummond A, Davidson A. A systematic review of the evidence on home care reablement services. Clin Rehabil. 2016;30(8):741-9. Available from: https://doi.org/10.1177/0269215515603220.
11. Mjøsund HL, Moe CF, Burton E, Uhrenfeldt L. Integration of Physical Activity in Reablement for Community Dwelling Older Adults: A Systematic Scoping Review. J Multidiscip Healthc. 2020;13:1291-315. Available from: https://doi.org/10.2147/jmdh.S270247.
12. Resnick B, Galik E, Boltz M. Function focused care approaches: literature review of progress and future possibilities. J Am Med Dir Assoc. 2013;14(5):313-8. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jamda.2012.10.019.
13. Ryburn B, Wells Y, Foreman P. Enabling independence: restorative approaches to home care provision for frail older adults. Health Soc Care Community. 2009;17(3):225-34. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1365-2524.2008.00809.x.
14. Sims-Gould J, Tong CE, Wallis-Mayer L, Ashe MC. Reablement, Reactivation, Rehabilitation and Restorative Interventions With Older Adults in Receipt of Home Care: A Systematic Review. J Am Med Dir Assoc. 2017;18(8):653-63. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jamda.2016.12.070.
15. Tessier A, Beaulieu MD, McGinn CA, Latulippe R. Effectiveness of Reablement: A Systematic Review. Healthc Policy. 2016;11(4):49-59.
16. Whitehead PJ, Worthington EJ, Parry RH, Walker MF, Drummond AE. Interventions to reduce dependency in personal activities of daily living in community dwelling adults who use homecare services: a systematic review. Clin Rehabil. 2015;29(11):1064-76. Available from: https://doi.org/10.1177/0269215514564894.