Organisation och personalens betydelse för kvalitet på särskilda boenden
Sammanfattning
Vad handlar översikten om?
SBU har valt att kommentera valda delar av en omfattande systematisk översikt genomförd av den brittiska organisationen National Institute for Health and Care Research (NIHR) [1]. Översikten belyser relationen mellan personalen på särskilda boenden för äldre och kvaliteten på omsorgen.
SBU har valt att kommentera två av översiktens delfrågor. De delar som SBU kommenterar har haft olika frågeställningar och tillvägagångssätt för att ta fram vetenskaplig kunskap. Den ena frågeställningen handlar om hur personalen på särskilda boenden upplever sina roller och ansvarsområden. Den andra frågeställningen handlar om hur personalen på särskilda boenden kan bidra till ökad kvalitet i omsorgen som ges.
Vad kommer översiktsförfattarna fram till?
Som svar på den första frågeställningen identifierar översiktsförfattarna centrala teman som rör ansvarsområden och beteenden. Dessa inkluderar bland annat variationen av arbetsuppgifter mellan olika professioner och anställda, samt personalens olika roller och funktioner.
Som svar på den andra frågeställningen identifierar översiktsförfattarna viktiga förutsättningar för personalens arbete på särskilda boenden för äldre. Dessa rör exempelvis aspekter på ledning och styrning samt andra organisatoriska frågor.
Se Tabell 1 och 2 för fullständig beskrivning av de teman som översiktsförfattarna identifierat som betydelsefulla för kvaliteten inom särskilda boenden för äldre.
SBU kommenterar översikten
SBU:s bedömning är att översikten presenterar resultat som kan vara av stort värde för beslutsfattare inom äldreomsorgen. Översikten har främst haft en kvalitativ ansats och ger därför ingen vägledning om effekter av olika insatser. De teman och områden som lyfts fram kan dock ge kunskap om:
- hur arbetsuppgifter kan differentieras mellan arbetsgrupper
- hur personalens kompetens kan bibehållas för att skapa kontinuitet
- hur personal kan rekryteras och fördelas
- hur omsorgsfilosofi och kultur kan påverka kvalitet.
Dessutom kan översikten utgöra underlag för diskussioner om hur organiseringen kan förbättras och förändras för att stärka kvaliteten inom äldreomsorgen.
Bakgrund
I Socialstyrelsens lägesrapport om vård och omsorg för äldre framgår att svensk äldreomsorg står inför ökade framtida utmaningar [2]. Rapporten beskriver att antalet personer över 80 år kommer att växa samt vara i stort behov av vård och omsorg. Vård och omsorgsboende för äldre, även kallat särskilda boenden (säbo), står idag för en stor del av kommunernas kostnader för äldreomsorgen och kostnaderna beräknas öka [3].
Utmaningar för äldreomsorgen, inklusive särskilda boenden, är relaterade till bland annat kompetensförsörjning där många verksamheter har svårt att rekrytera omsorgspersonal samtidigt som antalet anställda med vård- och omsorgsutbildning förväntas minska de kommande åren [2].
Vad handlar översikten om?
Översiktsförfattarna har sammanställt kunskap om personalens betydelse för kvaliteten på omsorgen på särskilda boenden för äldre, genom fem olika delarbeten. SBU har valt att kommentera ett av delarbetena, det som i översikten benämns som Work package 1, dels eftersom den sammanställer vetenskaplig kunskap, dels för att denna del bedöms vara relevant för svensk socialtjänst och äldreomsorg.
Det delarbete som SBU kommenterar syftade till att analysera aspekter hos personalen på särskilda boenden som bidrar till kvalitet i omsorgen om de boende. Mer specifikt har delarbetet haft följande frågeställningar:
- Hur upplever personal som arbetar på särskilda boenden sina roller och ansvarsområden?
- Hur kan personal som arbetar på särskilda boenden bidra till ökad kvalitet för de som bor där?
Hur har översiktens genomförts?
Översiktsförfattarna har i delarbetet gjort två olika systematiska översikter. Delöversikt ett beskrivs av författarna som en mixed method-översikt1 och delöversikt två beskrivs som en realist review2. Utgångspunkten för båda delöversikterna är väl beskrivna och framstår som tydligt förankrade i relevant praktik.
Nedan beskrivs kortfattat metodiken och genomförandet av de två olika delöversikterna. För mer detaljerad information om metodiken hänvisas läsaren till artikeln i sin helhet.
Delöversikt 1: Hur personal som arbetar på särskilda boenden upplever sina roller och ansvarsområden.
Översiktsförfattarna har formulerat en frågeställning med tydliga inklusions- och exklusionskriterier. Litteratursökningen är välgjord och redovisad på ett tydligt sätt. Processen för gallring och dataextraktion är systematisk och tydligt beskriven av översiktsförfattarna.
Metodologiska brister i de ingående studierna har bedömts på ett strukturerat sätt med hjälp av en etablerad granskningsmall3. Det saknas däremot en tydlig beskrivning av om och hur resultatet av kvalitetsgranskningen kan ha påverkat översiktens resultat och slutsatser. Ansatsen för sammanställningen har varit att göra en innehållsanalys samt en narrativ syntes. Hur själva syntesarbetet har gått till är dock endast övergripande beskrivet.
Delöversikt 2: Hur personal som arbetar på särskilda boenden kan bidra till ökad kvalitet i omsorgen.
För detta delarbete beskrivs processen och metodiken noggrant och transparent i en separat publicerad översikt från 2021 [4]. Syftet med delöversikten har varit att finna förklaringar till på vilket sätt organisation och personal kan främja en god omsorgskvalitet. Arbetet har utgått från de boendes perspektiv. Ansatsen till översikten beskrivs som en realistsyntes4 bestående av tre på varandra följande faser:
En inledande fas där en programteori tas fram om organisationen och personalens betydelse för kvalitet på särskilda boenden, samt vad som kan påverka detta samband5. Teorin som har använts bygger på tidigare sakkunskap och inhämtade erfarenheter från beslutsfattare, professioner samt boende och anhöriga.
Fas två där teorin prövas och utvecklas utifrån vetenskaplig kunskap inom området som kan identifieras i forskningslitteraturen.
En sista fas där teorin vidare utvecklas och förfinas i dialog med sakkunniga, beslutsfattare, professioner samt boende och anhöriga.
Studier som undersökte personal i ledande ställning på särskilda boenden exkluderades. Likaså exkluderades studier som utvärderat personalens erfarenheter av och attityder till att vara anställd på särskilda boenden. De ingående studiernas betydelse för översikten har författarna bedömt med utgångspunkt i relevans och vetenskaplig kvalitet. Vissa brister kan noteras vad gäller beskrivningen av tillvägagångssättet för syntesarbetet som lett fram till slutsatserna.
1. Benämns i översikten som Work package 1 i. Med mixed method avses en systematisk översikt som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa studier.
2. Benämns i översikten som Work package 1 ii. Realist review är en typ av systematisk översikt som syftar till att identifiera, skapa och testa hypoteser om underliggande mekanismer för hur en insats verkar i en viss kontext.
3. Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT).
4. En realistsyntes kan användas i en systematisk översikt som syftar till att förstå hur, varför och under vilka omständigheter en viss insats eller åtgärd fungerar eller inte fungerar. Den används ofta för att analysera och förstå komplexa insatser och arbetssätt.
5. I realistsynteser benämns detta som CMO, det vill säga sambandet mellan kontext, mekanism och utfall (engelska. context, mechanism och outcome).
Vilka vetenskapliga studier har inkluderats i översikterna?
Översiktsförfattarna har för frågeställningen om personalens roller och ansvarsområden (delöversikt ett), identifierat 36 unika studier varav 30 var genomförda i västvärlden. Majoriteten av de inkluderade studierna har varit kvalitativa där omsorgspersonal tillfrågats om sina upplevelser och erfarenheter. Översiktsförfattarna har för frågeställningen som rör hur personalen kan bidra till ökad kvalitet (delöversikt 2), identifierat 66 studier. Majoriteten av studierna (n = 64) var genomförda i västvärlden. Inget av de två delarbetena har undersökt kvaliteten av omsorgen på särskilda boenden utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Vad kommer översiktsförfattarna fram till?
Översiktsförfattarna har identifierat ett antal temaområden som gäller för båda delöversikterna:
- Delöversikt 1: roller och ansvarsområden av betydelse för en ökad kvalitet i den omsorg som ges på särskilda boenden.
- Delöversikt 2: kontextuella förutsättningar för att personalen på särskilda boenden ska kunna bidra till ökad upplevs kvalitet hos de boende.
Nedan sammanställer SBU översiktsförfattarnas slutsatser i de två delöversikterna.
Delöversikt 1: Roller och ansvarsområden av betydelse för omsorgens kvalitet
Översiktsförfattarna har utifrån den identifierade litteraturen kommit fram till fem centrala teman av betydelse för hur personalen på särskilda boenden kan bidra till ökad kvalitet för de boende. Vilka de fem temana är, samt en förklaring av dessa, finns i Tabell 1.
| 6. Detta kan enligt översiktsförfattarna handla om att hälsa på en person med namn, ge en komplimang, delta i samtal om ämnen som intresserar den äldre, bekräfta hur den äldre känner sig, använda humor eller dela information om egna fritidsintressen och familj när det är lämpligt. Det kan också röra icke-verbala kommunikationsstrategier såsom mjuk beröring eller kramar, leende samt andra små gester som visar på närvaro och att den anställde tar sig tid. | |
| Tema | Förklaring |
|---|---|
| Ett personcentrerat och mellanmänskligt förhållningssätt | Personcentrering som utgår från de äldres specifika behov, önskemål och preferenser. Anställda på särskilda boenden bygger nära relationer till de boende för att planera och ge individuell omsorg. Detta kan handla om verbal och icke-verbal kommunikation6 för att skapa tillit, trygghet och förståelse. |
| Kontinuitet och samverkan i bedömning och övervakning av hälsa och välbefinnande | Genom att känna brukarna väl kan personalen identifiera subtila hälsomässiga förändringar och snabbt planera för adekvata åtgärder. Regelbunden observation och bedömning är viktigt, särskilt för boende med kognitiv nedsättning. Anställda arbetar tillsammans under ledning av sjuksköterskan för att skapa kontinuitet och rapportera och hantera hälsotillstånd. |
| Sjuksköterskans roll för att främja säkerhet | Sjuksköterskan har en nyckelroll i att främja säkerhet genom att leda och övervaka arbetsgruppen, dokumentera insatser och säkerställa följsamhet till policyer och protokoll. Sjuksköterskan anpassar sig till övrig personals kompetens och färdigheter och kan dessutom hantera organisatoriska utmaningar såsom personalbrist. |
| Sjuksköterskans roll i att leda och samordna arbetet | Sjuksköterskan arbetar tillsammans med övrig personal, anhöriga och vårdgivare för att förbättra de boendes hälsa och livskvalitet. Sjuksköterskan ansvarar för planering, delegering och uppföljning av arbetsuppgifter samt att upprätthålla engagemang och förtroende i personalgruppen. |
| Övrig omsorgspersonals betydelse för att stödja ett meningsfullt liv och tillvaro för de boende |
Omsorgspersonal hjälper de boende att känna sig trygga, skapar meningsfulla relationer och upprätthåller deras förmågor. Personalen skapar en hemlik miljö och främjar de boendes självbestämmande. Trots arbetsbelastning och personalbrist, strävar personalen efter att balansera fysisk och psykosocial omsorg för att främja boendes välbefinnande och livskvalitet. |
Delöversikt 2: Kontextuella förutsättningar för personalen på särskilda boenden
Översiktsförfattarna kommer fram till sex centrala kontextuella förutsättningar/teman för att personalen på särskilda boenden ska kunna bidra till ökad kvalitet i den omsorgs som ges. En sammanställning av dessa ges i Tabell 2.
|
7. Med filosofier menar översiktsförfattarna en tydlig vårdfokuserad avsiktsförklaring som formuleras och genomförs tillsammans med arbetsgivaren. Filosofierna bör enligt översiktsförfattarna gå utöver att erbjuda fysiskt stöd, och även ta itu med deras sociala och emotionella behov genom relationer. 8. Kulturell kompetens är enligt översiktsförfattarna förmågan att förstå, kommunicera och effektivt interagera med människor från olika kulturer. Denna kompetens hjälper personal att möta de boendes behov och främja vårdens och livets kvalitet. |
|
| Tema | Förklaring |
|---|---|
| Omsorgsfilosofi som främjar relationer mellan personal och boende | En tydlig filosofi7 och ett uppdrag som betonar vikten av att bygga personliga relationer mellan personal och boende. Filosofin ska utöver de fysiska uppgifterna även inkludera de boendes sociala och känslomässiga behov. Personalen bör rekryteras för att passa denna filosofi och kontinuitet bland personal bidrar till att kunna förstå och möta de boendes behov och preferenser bättre. |
| Använda anhöriga som experter | Anhöriga ses som en värdefull part i omsorgen eftersom de tillsammans med den boende, bäst kan uttrycka behov och preferenser. Genom att inkludera och engagera anhöriga kan personalen få viktig information och råd som förbättrar omsorgen. Anhörigas delaktighet kan ske genom formella strukturer såsom planeringsmöten och stödgrupper, vilket också bidrar till bättre relationer och samarbete mellan personal och anhöriga. |
| Samspelande personal | En arbetsmiljö där kollegor stöttar och respekterar varandra samt arbetar i team. Detta kan uttryckas genom att hjälpa varandra, dela ansvar och lita på varandras kompetens. Ledare spelar en viktig roll i att främja denna ömsesidighet genom att tydligt kommunicera förväntningar, stödja personalen praktiskt i deras arbete och skapa en kultur av samarbete och gemensamma mål. |
| Självständighet i det dagliga arbetet | Personal som har större frihet och självständighet i sitt arbete är mer engagerade och kan bättre anpassa omsorgen till varje boendes individuella behov. Självständighet innebär att personalen har möjlighet att fatta beslut, vara flexibla och innovativa i sitt arbete, samt känna sig värdefulla och delaktiga i omsorgsplaneringen. Detta leder till högre kvalitet på omsorgen och större tillfredsställelse för både boende och personal. |
| Belöning och erkännande | Erkännande och belöning av personalens insatser är viktigt för deras arbetsmotivation och attityd. Detta kan ske både formellt, genom karriärmöjligheter, utbildning och löneförhöjningar, och informellt, genom att chefer visar uppskattning, stöttar personalen i deras dagliga arbete och ger små belöningar eller sociala tillställningar. När personalen känner sig uppskattad och erkänd, bidrar det till en bättre arbetsmiljö och högre kvalitet på omsorgen. |
| Stärkt kulturell kompetens | För att kunna erbjuda en bra äldreomsorg är det viktigt att personalen förstår och respekterar olika kulturella bakgrunder, religiösa övertygelser och livsstilar. Detta innebär att anställa en mångsidig personalstyrka och att utbilda dem i att ge omsorg som tar hänsyn till kulturella skillnader. Kulturell kompetens8 förbättrar relationerna mellan personal och boende och bidrar till att alla känner sig respekterade och väl omhändertagna. |
Hur kan man förstå och använda översiktens slutsatser?
Översikten presenterar vetenskaplig kunskap som kan bidra till en bättre omsorg på särskilda boenden och kan ses som ett steg mot att stödja kunskapsbaserade arbetssätt inom äldreomsorgen. Översikten ger dock ingen konkret vägledning om vilka insatser som bör användas.
Översiktens slutsatser ger en relevant och aktuell lägesbild om kunskapsläget för vilket innehåll eller riktning kompetensförsörjning kan ta i Sverige [2]. Översikten visar exempelvis att differentiering av arbetsuppgifter kan vara en viktig strategi för att lösa kompetensförsörjningssvårigheter, och att personcentrerade arbetssätt, kontinuitet och tillgång till personal kan vara viktiga förutsättningar för en omsorg av god kvalitet.
Översikten ger även en ökad insikt om kunskapsbaserade organisatoriska förutsättningar för äldreomsorgen, något som tidigare efterfrågats [5].
Översiktsförfattarna lyfter till exempel fram betydelsen av arbetsmiljöfaktorer som kan påverkas av ledning och styrning såsom samarbete, tillit och respekt mellan roller och funktioner, självständigt arbete samt betydelsen av att visa och känna uppskattning för det arbete som görs.
Projektgrupp
SBU
- Maral Jolstedt, projektledare
- Göran Bertilsson, projektledare
- Mikael Nilsson, projektledare
- Johan Wallin, projektledare
- Irini Åberg, projektadministratör
- Sofia Tranaeus, projektansvarig chef
Intern granskare
- Leif Strömwall, projektledare, vetenskaplig sekreterare, SBU
Externa granskare
- Åsa Hedberg Rundgren, direktör och vetenskaplig ledare, Äldrecentrum
- Lena Marmstål Hammar, professor i vårdvetenskap, Mälardalens högskola
Bindningar och jäv
Externa granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.
Referenser
- Spilsbury K, Charlwood A, Thompson C, Haunch K, Valizade D, Devi R, et al. Relationship between staff and quality of care in care homes: StaRQ mixed methods study. Health Soc Care Deliv Res. 2024;12(8):1-139. Available from: https://doi.org/10.3310/gwtt8143.
- Socialstyrelsen. Vård och omsorg för äldre, Lägesrapport 2024. Stockholm: Socialstyrelsen; 2024. [accessed Aug 26 2024]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2024-3-8991.pdf.
- Vård- och omsorgsanalys. Redo för framtiden? Analys av hur det offentliga åtagandet i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen kan utvecklas till år 2040. Stockholm: Vård- och omsorgsanalys; 2024 2024:1. [accessed Aug 26 2024]. Available from: https://www.vardanalys.se/digital-publikation/redo-for-framtiden/.
- Haunch K, Thompson C, Arthur A, Edwards P, Goodman C, Hanratty B, et al. Understanding the staff behaviours that promote quality for older people living in long term care facilities: A realist review. Int J Nurs Stud. 2021;117:103905. Available from: https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2021.103905
- Socialstyrelsen. Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg - Redovisning av arbetet från september 2022 till augusti 2023. Stockholm: Socialstyrelsen; 2023. [accessed Aug 26 2024]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2023-9-8789.pdf.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
