Vi bedömer att översikten är välgjord och instämmer med författarnas slutsatser: i jämförelse med avvaktan för att invänta eventuell spontankorrektion är både Quad-helix och expansionsplåt effektiva för att korrigera enkelsidigt posteriort korsbett i växelbettet hos barn i åldrarna sju till elva (hög tillförlitlighet). Quad-helix är mer effektiv än expansionsplåt och behandlingstiden är kortare (måttlig tillförlitlighet). Vid posteriort korsbett hos ungdomar (12 till 16 år) har behandling med så kallad gomsuturvidgare (Hyrax eller Haas-apparatur) god lyckandefrekvens, och de båda metoderna är likvärdiga (måttlig tillförlitlighet).

I första hand riktar sig denna kommentar till tandläkarprofessionen och beslutsfattare.

Posteriort korsbett kan vara enkelsidigt (unilateralt) eller dubbelsidigt (bilateralt) och kan vara av dental eller skelettal natur. Enkelsidigt korsbett är vanligen av dentoalveolärt ursprung och dubbelsidigt har oftast en skelettal orsak. Enkelsidigt posteriort korsbett innebär att överkäkens och underkäkens bredd inte passar ihop i transversalled när man biter samman käkarna. Detta innebär att underkäken glider åt sidan vid sammanbitning och orsakar korsbett på ena sidan samt förskjutning av mittlinjen (Faktaruta 1).

Orsaken till enkelsidigt korsbett är att överkäken är för smal och detta beror på exempelvis sugvana (napp och tumme) eller munandning hos barnet. Bettavvikelsen har en prevalens på drygt tio procent. Obehandlade enkelsidiga korsbett kan eventuellt medföra negativa konsekvenser för käktillväxt med ansiktssymmetri och bettfunktionell och temporomandibulär funktionsstörning som resultat.

I Sverige sker behandling av enkelsidigt korsbett i växelbettet hos barn mellan sju och elva års ålder, vanligen med Quad helix-apparatur eller expansionsplåt. Behandlingen utförs i de flesta fall av allmäntandläkare (Faktaruta 2). Andra typer av apparatur som används är till exempel Hyrax eller Haas (olika typer av ”Rapid Maxillary Expansion” eller gomsuturvidgare), då oftast i det permanenta bettet. Dessa behandlingar sker främst inom specialisttandvården. Behandlingen i samtliga fall innebär att överkäken expanderas med någon av dessa apparaturer.

I översikten ingår 31 RCT varav 4 är gjorda i Sverige. Studiepopulationerna består av 1 410 barn och ungdomar i åldrarna 5 till 17 år. Bettutvecklingsstadie hos barnen rapporterades i hälften av studierna och fördelades som permanenta bettet (3 studier), växelbettet (5 studier) eller både och (7 studier). I en del studier inkluderades barn med enbart enkelsidigt posteriort korsbett (6 studier), i några enbart dubbelsidigt posteriort korsbett (4 studier) och i några (15 studier) både och.

Interventionerna bestod av olika apparaturer, både avtagbara och fasta (Faktaruta 2). I studierna jämförs olika interventioner mot varandra eller mot avvaktan för att invänta eventuell spontankorrektion. Det primära utfallsmåttet var korrigering av korsbett, men även sekundära utfallsmått studerades, såsom avstånd mellan molarer och hörntänder, stabilitet, näsandning och käkledsbesvär.

I tabellen nedan visas resultaten för behandling av enkelsidigt korsbett i växelbettet med expansionsplåt och Quad-helix. För övriga jämförelser se originalöversikten.

Tabell 1 Resultaten för behandling av enkelsidigt korsbett i växelbettet med expansionsplåt och Quad-helix

Sofia Petrén, docent, Ortodonti, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet

• Naama Kenan Modén, projektledare
• Helena Domeij, projektledare och odontologiskt sakkunnig
• Irini Åberg, projektadministratör

Anna Westerlund, docent, Avdelning för Ortodonti, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har be­dömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.