Insatser för att minska akuta vårdövergångar från äldreboende till sjukhus: SBU kommenterar en systematisk översikt

Publikationstyp: SBU Kommenterar Rapport 2024_05Publicerad: 26 augusti 2024

Sammanfattning

Här sammanfattar och kommenterar SBU en systematisk översikt om insatser som syftar till att minska antalet akuta vårdövergångar¹ från äldreboenden² till sjukhus [2]. Översikten sammanställer kunskap om insatser som syftar till att fler personer ska få den vård och omsorg de behöver på sitt äldreboende, och därmed förhindra onödiga vårdövergångar. Insatserna omfattar exempelvis att vård- och omsorgspersonal på äldreboende ska kunna upptäcka försämring i hälsa hos individen, att det finns rutiner och kompetens för att utreda och behandla symtom på plats, samt att det finns möjlighet till konsultation av specialiserad sjukvårdspersonal och samverkan med personal utanför äldreboendet.

SBU bedömer att resultaten är relevanta för verksamheter i Sverige även fast översiktens fokus är brittisk hälso- och sjukvård samt omsorg. Denna SBU Kommenterar riktar sig i första hand till dig som är beslutsfattare eller arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård samt till dig som forskar inom området.

1. I akuta vårdövergångar ingår både oplanerade besök på akutmottagning och inläggning på sjukhus.

2. I Sverige är den formella termen särskilt boende för äldre (SÄBO). Äldreboende är en synonym till SÄBO [1].

Översiktens syfte och frågeställningar

Författarnas övergripande syfte med översikten är att kartlägga insatser inom hälso- och sjukvård samt omsorg som syftar till att minska antalet akuta vårdövergångar från äldreboenden till sjukhus. Översikten utgår från följande fem frågeställningar:

Vilka insatser används inom brittisk hälso- och sjukvård samt omsorg för att minska antalet akuta vårdövergångar för personer på äldreboenden?
Vilka liknande insatser som används i andra höginkomstländer skulle kunna användas i Storbritannien?
Vilken effekt har insatserna på akuta vårdövergångar i forskningsstudier och verksamhetsnära utvärderingar?
Vad påverkar genomförbarheten när insatserna ska implementeras? Hur accepteras de av personer på äldreboenden, deras närstående och personal?
Vad är känt om kostnader och kostnadseffektivitet för insatserna?

Översiktens sammanfattande slutsatser

Författarna till översikten drar bland annat följande slutsatser:

Det finns insatser som kan minska antalet akuta vårdövergångar från äldreboende till sjukhus:
- Insatser för samverkan mellan äldreboenden och vårdgivare utanför äldreboendet.
- Kvalitetshöjande program som ökar vård- och omsorgspersonalens kompetens eller förbättrar arbetssätt.
Det kan dock krävas både tid och resurser, så som pengar eller specialiserad personal, för att implementera insatserna.
Insatser för samverkan och Kvalitetshöjande program kan leda till kostnadsbesparingar, men resultaten bör tolkas med försiktighet på grund av brister i de inkluderade studiernas design och begränsningar i rapporteringen.

SBU:s sammanfattande kommentarer

SBU instämmer i slutsatsen att Insatser för samverkan respektive Kvalitetshöjande program kan minska antalet akuta vårdövergångar från äldreboende till sjukhus och bedömer att resultaten är relevanta i en svensk kontext.
Översiktens författare noterar att geriatrisk uppföljning efter utskrivning från sjukhus kan utgöra en viktig komponent i Insatser för samverkan för att undvika återinläggning från äldreboende om vårdtiden på sjukhus är kort – vilket ofta är fallet i Sverige.

Implementering av insatserna

Översikten redovisar faktorer som kan underlätta eller försvåra implementering och som kan vara relevanta att beakta om man överväger att införa Insatser för samverkan eller Kvalitetshöjande program i Sverige:
- Insatserna bör anpassas utifrån aktuella förhållanden eftersom de omfattar flera kontextberoende komponenter. Anpassningen sker lämpligen i samarbete med och förankring hos samtliga involverade parter.
- Avsaknad av förankring i personalgruppen kan göra det svårare att implementera en insats, liksom ifall personalen har hög arbetsbelastning eller äldreboendet har stor personalomsättning.
- Ett tydligt ledarskap med utsedda personer eller team som aktivt arbetar för, och stödjer övriga medarbetare i, införandet underlättar implementering, liksom att man har säkerställt att nödvändiga resurser i form av tid och pengar finns.

Identifierade kunskapsluckor

Flera av insatserna som översikten rapporterar om är komplexa med många komponenter. I en framtida översikt vore det av värde att undersöka hur enskilda komponenter, eller kombinationer av komponenter, påverkar antalet akuta vårdövergångar.

SBU:s sammanfattande bedömning av översiktens kvalitet

SBU bedömer³ att översikten har låg risk för bias. Det innebär att översikten är systematiskt utförd och att risken för missvisande resultat är liten.

3. Bedömningen av risk för bias är gjord av SBU:s projektledare med stöd av bedömningsverktyget ROBIS. Läs mer om bedömning av systematiska översikter (ROBIS) på SBU:s webbplats.

Bakgrund

Personer på äldreboenden har ofta komplexa vård- och omsorgsbehov, samtidigt som möjligheten att erbjuda mer avancerad sjukvård på boendet kan vara begränsad. Vid försämring är det därför vanligt att individen överförs till akutsjukvården för bedömning och behandling. Att i en akut situation flyttas från sitt hem till en okänd vårdmiljö med ny personal kan för en skör, äldre person medföra negativa konsekvenser för hälsan och välbefinnandet. Till exempel kan en sådan vårdövergång bidra till ytterligare förvirring för personer med kognitiv sjukdom.

I översikten kartlägger författarna insatser som syftar till att personer slipper byta miljö vid försämring av hälsan och istället erbjuds sjukvård i sitt boende – när så är patientsäkert och lämpligt. Vilken slags vård och omsorg som äldreboenden vanligtvis omfattar kan skilja sig inom och mellan länder. Hur vården och omsorgen är organiserad kan i sin tur påverka vilka insatser för att minska akuta vårdövergångar som är effektiva eller acceptabla. En sammanfattning av organisationen av äldreboenden som redovisas i översikten samt Sverige återfinns i Faktaruta 1.

Faktaruta 1 SBU kommenterar likheter och skillnader mellan äldreboenden som ingår i den systematiska översikten samt äldreboenden i Sverige

I Sverige är kommunerna skyldiga att tillhandahålla äldreboende till äldre personer med behov av särskilt stöd. Äldreboendena omfattar både vård- och omsorgsinsatser.

I Storbritannien finns äldreboenden för personer med eller utan kontinuerliga medicinska vårdbehov (”residential care homes” och ”nursing homes”). Båda formerna omfattar tillgång till vård och omsorg, men de senare har tätare bemanning av sjuksköterskor och kan erbjuda vård och omsorg till personer som har mer omfattande eller komplexa medicinska vårdbehov. I Australien finns en liknande uppdelning utifrån vårdbehov: ”low-level care nursing homes” och ”high-level care nursing homes”.

I Storbritannien liksom i Sverige är äldreboenden vanligen offentligt finansierade men kan drivas i offentlig eller privat regi. Det finns möjlighet att ta ut vissa bestämda avgifter. I Australien är ungefär två tredjedelar av platserna i äldreboenden offentligt finansierade. Det amerikanska hälso- och sjukvårdssystemet är i grunden privat finansierat. De flesta deltagare i de inkluderade äldreboendena från USA omfattas dock antingen av Medicare eller Medicaid, det vill säga vård och omsorg som beviljas till äldre respektive mindre bemedlade personer. Personerna betalar därmed inte för vården och omsorgen på äldreboendet ur egen plånbok. De ekonomiska förutsättningarna blir därmed mer lika de allmänt finansierade sjukvårdssystem som finns i exempelvis Storbritannien och Sverige, vilket författarna menar underlättar när de undersöker överförbarheten av de amerikanska insatserna som ingår i översikten.

Författarna konstaterar vidare att populationerna är snarlika oavsett vilket land som studien kommer ifrån. Äldreboendena erbjuder främst platser till äldre personer som har långvariga behov av vård eller omsorg.

Inkluderade studier i översikten

Översikten inkluderar 124 studier från höginkomstländer (enligt OECD:s definition [3]), främst från Storbritannien, Australien och USA, men även bland annat Danmark. Författarna sorterar in insatserna i någon av de på förhand bestämda kategorierna utifrån deras innehåll, se Tabell 1. Studierna omfattar tillsammans ett stort antal deltagare och äldreboenden.

Tabell 1 Översiktens indelning av studier i kategorier, definition av kategorierna, antalet inkluderade studier, översiktens sammanställda resultat och författarnas bedömning av tillförlitlighet till dessa.
Kategori	Författarnas definition	Antal studier	Sammanställt resultat och författarnas bedömning av tillförlitlighet till resultaten*
* Tillförlitligheten till resultaten graderas av författarna enligt en egen modell, se Tabell 2. ** ACP används i flera länder. Det är ett strukturerat samtal där personen får stöd att tänka kring, och uttrycka önskemål, inför livets slut. Ofta dokumenteras önskemålen om framtida vård vid försämrad hälsa i ett Advanced care directive.
Insatser för samverkan	Komplexa interventioner med fokus på samarbetet mellan äldreboenden och externa vårdgivare	37	Se Tabell 3
Kvalitetshöjande program	Komplexa interventioner med fokus på att öka personalens kompetens eller förbättra vårdprocesser på äldreboende	28	Se Tabell 4
Palliativ vård	Tillgång till palliativ specialistvård	18	Effekten är oklar med svagare tillförlitlighet: Kan med fördel ingå i Kvalitetshöjande program.
Advance care planning (ACP)**	Insatser för att främja ACP (förhandsplanering av vård), riktade till personer på äldreboende eller deras närstående	16	Resultaten är motstridiga. ACP kan ha bättre effekt när det ingår som en del i Kvalitetshöjande program.
Hantering av specifika problem	Insatser för att förebygga vanliga orsaker till akuta sjukvårdsbesök (till exempel genomgång av läkemedel, vaccination, nutrition)	14	Resultaten är motstridiga. Endast för vaccinationsstudier är effekten på antalet akuta vårdövergångar genomgående positivt.
Fortbildning för medarbetare	Fortbildning inriktad på ett specifikt område, till exempel demens eller delirium (mindre omfattande än Kvalitetshöjande program)	7	Motstridig tillförlitlighet
Insatser på akutmottagning	Specialistvård under och kort efter ankomst till sjukhus	2	Motstridig tillförlitlighet
Ambulanssjukvård	Bedömning och om möjligt behandling på plats av ambulanssjukvårdare	1	Mycket begränsad tillförlitlighet
Övriga	Insatser som inte passar in i någon av ovanstående kategorier	4	Mycket begränsad tillförlitlighet

Översiktens metod

Översikten inkluderar studier med kvantitativ och kvalitativ metodik. Litteratursökningen är genomförd i december 2021, med en kompletterande sökning efter grå litteratur (endast för brittiska publikationer) i januari 2022. Författarna beskriver ett avsteg från sitt protokoll efter litteratursökningen: På grund av ett stort antal träffar gör de en första gallring genom en sökning av vissa nyckelord i träfflistan. De utför sedan ett slumpmässigt stickprov på tio procent av publikationerna som exkluderats från den första träfflistan och konstaterar att ingen av dem är relevant för översikten.

Urval av studier sker utifrån på förhand definierade inklusions- och exklusionskriterier. Inkluderade studier sorteras in i lämplig kategori (se Tabell 1). I gränsfall, om författarna är osäkra på om en studie tillhör en viss kategori, gör de en känslighetsanalys genom att sammanställa resultaten för kategorin med och utan nämnda studie och jämföra ifall det påverkar resultaten.

Författarna redovisar och sammanställer resultaten från studierna deskriptivt. Brittiska studier redovisas separat. Även studier från övriga länder sammanställs per land, och överförbarheten till en brittisk kontext granskas.

Samtliga studier inkluderas i översiktens sammanställning, oavsett om de har låg eller hög risk för bias enligt författarnas bedömning. Författarna graderar tillförlitligheten till resultaten per land, se definition i Tabell 2.

Tabell 2 Författarnas modell för gradering av tillförlitligheten till resultaten (även kallat evidensstyrka)
Resultatens tillförlitlighet	Definition
Starkare tillförlitlighet	Samstämmiga resultat i flera studier med kontrollgrupp
Svagare tillförlitlighet	Samstämmiga resultat i en studie med kontrollgrupp och flera studier som saknar det, eller flera studier som saknar kontrollgrupp
Mycket begränsad tillförlitlighet	Utfall som endast rapporterats i en studie
Motstridig tillförlitlighet	Mindre än 75 % av studierna har samma riktning på effekten.

Översiktens resultat och slutsatser

SBU redovisar mer detaljerade resultat för kategorierna Insatser för samverkan och Kvalitetshöjande program eftersom de insatserna har undersökts i ett större antal inkluderade studier och översiktsförfattarna bedömer resultaten som mer tillförlitliga än för övriga kategorier. SBU presenterar resultaten från samtliga länder tillsammans.

Insatser för samverkan sker för att upptäcka, utreda och diagnostisera samt behandla symtom på plats i äldreboendet. Insatsen omfattar ofta antingen sjukhusbaserade team eller samverkansteam som är knutna till äldreboenden.

Sjukhusbaserade mobila team

består ofta av specialiserad personal som geriatriker, allmänläkare och specialistsjuksköterskor, men även andra hälsoprofessioner
utgår från sjukhuset och kan ge stöd till personal på äldreboende eller konsultation via fysiska besök, telefon eller videokontakt.

Samverkansteam integrerade i äldreboendet

består både av personal anställd på äldreboendet och av annan hälso- och sjukvårdspersonal, exempelvis specialistsjuksköterskor och allmänläkare
omfattar ofta olika verktyg, rutiner, fortbildning eller kompetensutveckling av personal.

Översikten inkluderar 36 studier i kategorin Insatser för samverkan (Australien n=15; Storbritannien n=13; USA n=4; Danmark n=2; Kanada n=1; Tyskland n=1).

I Tabell 3 finns fler resultat om Insatser för samverkan sammanställda.

Innehållet i Kvalitetshöjande program omfattar

kompetensutveckling eller fortbildning för personal, inklusive träning i kvalitetshöjande arbetssätt
verktyg för att tidigt upptäcka förändringar i den äldre personens hälsa, samt rutiner för hur man ska agera på detta
möjlighet till handledning eller konsultation av erfaren sjuksköterska eller läkare på plats, via telefon eller videosamtal.

Översikten inkluderar 27 studier i kategorin Kvalitetshöjande program (USA n=18; Nya Zeeland n=4; Storbritannien n=3; Australien n=1; Schweiz n=1). I Tabell 4 finns fler resultat om Kvalitetshöjande program sammanställda.

Tabell 3 Sammanställda resultat för Insatser för samverkan
Studier med kvantitativa utfall
* Risk för bias så som det är bedömt av översiktens författare. I de studier som har hög risk för bias syns riskerna framför allt i avsaknad av kontrollgrupp samt att de som ger insatsen och de som analyserar resultaten känner till deltagarnas grupptillhörighet.
Antal studier, risk för bias	29 studier som omfattar deltagare från fler än 500 äldreboenden, varav 14 har låg eller oklar risk för bias*.
Jämförelsegrupper	Kontrollgrupp genom mätning före och efter insatsen eller parallell kontrollgrupp som fått sedvanlig vård och omsorg.
Studier som visar ett minskat antal akuta vårdövergångar till följd av insatsen	24 av 29 studier. För 19 studier är effekten statistiskt signifikant, för 5 är den inte det.
Författarnas bedömning av resultatens tillförlitlighet	Australien: starkare tillförlitlighet Storbritannien: starkare tillförlitlighet USA: gränsar till starkare tillförlitlighet Övriga länder: motstridiga resultat
Översiktens slutsatser	Insatser för samverkan kan minska antalet vårdövergångar från äldreboende till akutsjukhus. I studier från Australien minskar inläggningarna med cirka 1/3. Effekten verkar vara densamma oavsett om insatsen erbjuds via sjukhusbaserade mobila team eller team knutna till äldreboendet. Insatser med fokus på att förhindra nya akuta vårdövergångar visar lovande resultat, särskilt om vårdtiderna på sjukhus är korta.
Studier med utfall kring implementering eller överförbarhet
Antal studier, risk för bias	24 studier, varav 13 har låg eller oklar risk för bias*
Underlättande faktorer	befintliga samarbeten avsatta pengar facilitator eller team som förbereder och stödjer implementeringen
Försvårande faktorer	otillräcklig tid för personal bristande kompetens att använda digitala verktyg ovilja bland personal att använda konsultation på distans
Översiktens slutsats om implementering och överförbarhet	Det kan krävas både extra tid och stöd i form av pengar eller specialiserad personal för att implementera Insatser för samverkan.

Tabell 4 Sammanställda resultat för Kvalitetshöjande program
Studier med kvantitativa utfall
* Båda studierna är utförda inom ramen av ett initiativ från US Centers for Medicare and Medicaid Services och omfattar utvärdering av Kvalitetshöjande program i sju delstater. Studierna omfattar fler deltagare än övriga studier tillsammans, totalt över 240 000 individer. Båda studierna rapporterar att antalet akuta vårdövergångar minskar som följd av Kvalitetshöjande program och att effekten är statistiskt signifikant. För att ta del av vilka komponenter som ingår i programmen hänvisas intresserade läsare till originalpublikationerna [4] [5]. ** Risk för bias så som det är bedömt av översiktens författare.
Antal studier, risk för bias	13 studier som omfattar deltagare från fler än 700 äldreboenden, varav 2* har låg eller oklar risk för bias**.
Jämförelsegrupper	Kontrollgrupp genom mätning före och efter insatsen eller parallell kontrollgrupp som fått sedvanlig vård och omsorg.
Studier som visar ett minskat antal akuta vårdövergångar till följd av insatsen	9 studier. Effekten är statistiskt signifikant för samtliga.
Författarnas bedömning av resultatens tillförlitlighet	USA: starkare tillförlitlighet Australien: mycket begränsad tillförlitlighet Schweiz: mycket begränsad tillförlitlighet Nya Zeeland: motstridiga resultat Storbritannien: motstridiga resultat
Översiktens slutsatser	Kvalitetshöjande program kan minska antalet vårdövergångar från äldreboende till sjukhus. I de få studier där effektstorlek rapporteras syns en relativ riskreduktion på knappt 20 %. Slutsatsen baseras främst på studier från USA. Resultatet bör tolkas med försiktighet på grund av oklar risk för bias och möjliga confounders.
Studier med utfall kring implementering eller överförbarhet
Antal studier, risk för bias	17 studier, varav 1 har låg eller oklar risk för bias**
Underlättande faktorer	facilitator eller team som förbereder och stödjer implementeringen att skräddarsy insatsen till det aktuella äldreboendet· möjlighet till karriärutveckling på äldreboendet· kontinuerligt ledarskap
Försvårande faktorer	hög arbetsbelastning stor personalomsättning
Översiktens slutsats om implementering och överförbarhet	Utsedda facilatorer som skräddarsyr insatsen och stödjer kollegor kan underlätta implementering av Kvalitetshöjande program. Inom en omfattande studie från USA [4] noterar man att det är först mot slutet av initiativets fyra år som de ser en förändring i attityder och praxis.

Kostnader och kostnadseffektivitet

Översiktens kapitel gällande kostnader och kostnadseffektivitet är kort och innehåller begränsad information om metoderna, och endast övergripande resultat från studierna.

Gällande Insatser för samverkan och Kvalitetshöjande program sammanfattar författarna resultaten från effektstudierna som innehåller kostnadsanalyser (16 stycken) med att de ser kostnadsbesparingar för dessa insatser. De poängterar dock att de flesta studierna i första hand är upplagda för att mäta effekt på akuta vårdövergångar snarare än att göra beräkningar av kostnadseffektivitet.

Vidare menar författarna att de ekonomiska resultaten bör tolkas med försiktighet på grund av brister i studiernas design och begränsningar i rapporteringen. De konstaterar dessutom att ekonomiska utvärderingar är känsliga för skillnader i kontext mellan länder, och att förändringar i kostnader och valutakurser över tid behöver tas i beaktande.

Insatser för samverkan

Elva studier rapporterar resultat kring kostnader för Insatser för samverkan (Australien n=5; Storbritannien n= 5; USA n=1). Fyra av studierna rör sjukhusbaserade mobila team, tre rör samverkansteam integrerade i äldreboenden, tre fokuserar på telemedicin och en på läkemedelsgenomgångar i multidisciplinära team.

För sex av studierna rapporterar översikten ingen formell bedömning av risk för bias, eftersom dessa antingen har före–efter design utan kontrollgrupp eller omfattar små studiepopulationer. En australiensisk studie med kontrollgrupp bedöms ha låg risk för bias i alla domäner [6]. Övriga studier bedömer författarna har låg risk för bias i alla utom någon av domänerna på de relevanta bedömningsinstrumenten.

Fyra studier lyfter specifikt kostnadsbesparingar för akutvård, sjukhusinläggningar eller både och. Översiktsförfattarna nämner studien av Fan et al. 2018 [7] från Australien som en av de mer noggrant designade studierna. Studien påvisar stora kostnadsbesparingar, vilket stämmer överens med resultaten som rapporteras i de mindre studierna eller de utan kontrollgrupp.

Kvalitetshöjande program

Fem studier rapporterar resultat kring kostnader eller kostnadseffektivitet för Kvalitetshöjande program (USA n= 3; Australien n= 1; Storbritannien n= 1).

Tre av studierna saknar kontrollgrupp och har enligt översiktens författare därmed hög risk för bias. Samtliga studier rapporterar lägre kostnader för insatsen jämfört med tiden före insatsen eller med kontroller. Översikten rapporterar inte huruvida förändringarna är statistiskt signifikanta, och bara delvis i form av numeriska skillnader. Tre av studierna specificerar att kostnadsminskningen beror på färre eller kortare sjukhusinläggningar eller både och.

Lästips

Buck D, Tucker S, Roe B, Hughes J, Challis D. Hospital admissions and place of death of residents of care homes receiving specialist healthcare services: A systematic review without meta-analysis. J Adv Nurs. 2022;78(3):666-97. Available from: https://doi.org/10.1111/jan.15043
IVO. Omfattande arbete för att åtgärda brister inom landets äldreboenden. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg; 2023. [accessed May 30 2024]. Available from: https://www.ivo.se/aktuellt/publikationer/rapporter/omfattande-arbete-for-att-atgarda-brister-inom-landets-aldreboenden/.
SBU. Reablement för personer på särskilt boende för äldre. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2023. SBU Kommenterar 2023_02. [accessed May 30 2024]. Available from: https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/reablement-for-personer-pa-sarskilt-boende-for-aldre/.

Projektgrupp

SBU

Liv Thalén, projektledare
Anna Christensson, biträdande projektledare
Jenny Berg, hälsoekonom
Klas Moberg, informationsspecialist
Irini Åberg, projektadministratör
Fredrik Tholander, samordnare för SBU kommenterar
Jenny Odeberg, projektansvarig chef

Granskare

Ida Goliath, leg. sjuksköterska, docent, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Stockholm, adjungerad lektor, institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Katarina Wilhelmson, universitetssjukhusöverläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset, adjungerad professor, Göteborgs universitet

Bindningar och jäv

Granskare har i enlighet med SBU:s process lämnat in deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.

Ordförklaringar och förkortningar

ACP: advance care planning
Confounder: förväxlingsfaktor
Risk för bias: risk för systematiskt fel, risk för snedvridning
SÄBO: särskilt boende för äldre

Referenser

Socialstyrelsens termbank. Stockholm: Socialstyrelsen. [accessed Jul 1 2024]. Available from: https://termbank.socialstyrelsen.se/.
Chambers D, Cantrell A, Preston L, Marincowitz C, Wright L, Conroy S, et al. Reducing unplanned hospital admissions from care homes: a systematic review. Health Soc Care Deliv Res. 2023;11(18):1-130. Available from: https://doi.org/10.3310/KLPW6338.
Ayiku L, Levay P, Hudson T. The NICE OECD countries geographic search filters: Part 1-methodology for developing the draft MEDLINE and Embase (Ovid) filters. J Med Libr Assoc. 2021;109(2):258-66. Available from: https://doi.org/10.5195/jmla.2021.978.
Ingber MJ, Feng Z, Khatutsky G, Wang JM, Bercaw LE, Zheng NT, et al. Initiative To Reduce Avoidable Hospitalizations Among Nursing Facility Residents Shows Promising Results. Health Aff (Millwood). 2017;36(3):441-50. Available from: https://doi.org/10.1377/hlthaff.2016.1310.
Vadnais AJ, Vreeland E, Coomer NM, Feng Z, Ingber MJ. Reducing Transfers among Long-Stay Nursing Facility Residents to Acute Care Settings: Effect of the 2013‒2016 Centers for Medicare and Medicaid Services Initiative. J Am Med Dir Assoc. 2020;21(9):1341-5. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jamda.2020.01.002.
Craswell A, Wallis M, Coates K, Marsden E, Taylor A, Broadbent M, et al. Enhanced primary care provided by a nurse practitioner candidate to aged care facility residents: A mixed methods study. Collegian. 2020;27(3):281-7. Available from: https://doi.org/10.1016/j.colegn.2019.08.009.
Fan L, Lukin B, Zhao J, Sun J, Dingle K, Purtill R, et al. Cost analysis of improving emergency care for aged care residents under a Hospital in the Nursing Home program in Australia. PLoS One. 2018;13(7):e0199879. Available from: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0199879.

SBU Kommenterar

Information om den systematiska översikt som SBU har kommenterat