SBU har i samråd med Sveriges kommuner och regioner (SKR), Socialstyrelsen och Regionala samverkansstrukturer (RSS) beslutat att uppdatera SBU-rapport nr 305. Uppdateringen avser en kartläggning av insatser inom socialtjänsten för funktionstillstånd och funktionshinder. Underlaget är tänkt att användas inom ramen för uppdraget att utveckla Yrkesresan för Funktionshinder, utförarverksamheter [1]. Yrkesresan är en introduktion och kontinuerlig kompetensutveckling för medarbetare och chefer inom socialtjänsten [2].

Beslut och ställningstaganden om kategorier och avgränsningar har bibehållits från SBU-rapport nr 305 där externa sakkunniga ingick i projektgruppen.

Rapportens syfte är att kartlägga vilken sammanställd och tillförlitlig vetenskaplig kunskap, i form av systematiska översikter, som finns för de insatser som utförs eller skulle kunna utföras inom socialtjänstens område. Kartläggningen är sammanställd i form av en evidenskarta i syfte att ge överblick över vilken sammanställd forskning som finns på ett visst insatsområde, samt hur stor risken för bias för respektive referens är (Faktaruta 1.1).

Beslutsfattare, verksamhetsutvecklare och yrkesverksamma inom socialtjänst på nationell, regional och lokal nivå.  

I denna rapport har vi valt att definiera begreppen funktionstillstånd och funktionshinder enligt Socialstyrelsens termbank¹. Funktionstillstånd som tillstånd hos en persons kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt förmåga till aktivitet och delaktighet. Begreppet funktionshinder är de begränsningar som ett funktionstillstånd innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionstillstånd och funktionshinder kan vara medfödda, förvärvade eller orsakade till följd av sjukdom. Gemensamt för funktionstillstånd och funktionshinder är att de är tillstånd eller skador av bestående natur som påverkar förmåga till aktivitet och delaktighet.

^1.https://termbank.socialstyrelsen.se/

Flera olika lagar och förordningar reglerar vilka insatser socialtjänsten kan ge till individer med funktionstillstånd och funktionshinder (Faktaruta 2.1).

Dessa lagar och förordningar har olika karaktär och omfattar olika aktörer och yrkesgrupper. Det finns ett flertal myndigheter på kommunal, regional och statlig nivå som handlägger och fattar beslut om de insatser som är aktuella i denna rapport. Utförare av insatserna kan vara både i privat, kommunal, regional och statlig regi.

De insatser som erbjuds inom socialtjänsten är av olika typ och karaktär. Det finns beteendeinriktade insatser, socialt främjande insatser i form av social färdighetsträning, fysiska insatser som jogging, styrketräning yoga och dans, insatser som har med födointag eller sömn att göra, kognitiva insatser i form av aktivitets scheman eller att sätta upp mål, insatser i form av kommunikation genom gester, kroppsspråk, mimik samt teckenspråk. Andra insatser kan vara av pedagogisk karaktär såsom seriesamtal, sociala berättelser och tydliggörande pedagogik, olika sensoriska insatser, exempelvis upplevelserum samt hälsorelaterade insatser som exempelvis massage, mindfullness, olycksfallsprevention och insatser för att förhindra självskadebeteende.

Denna rapport har genomfört de fem första stegen i ovanstående projektprocess men inte det sista. Det innebär att områden där det finns, respektive saknas, sammanställd kunskap identifierats. Men vetenskaplig kunskap (evidens) eller vetenskapliga kunskapsluckor fastställdes inte.

1. För vilka insatser som utförs, eller skulle kunna utföras, i enlighet med relevanta lagstiftningar för socialtjänsten, finns sammanställd och tillförlitlig vetenskaplig kunskap som gäller effekt eller upplevelser och erfarenheter av sådana insatser?
2. För vilka insatser som utförs, eller skulle kunna utföras, i enlighet med relevanta lagstiftningar för socialtjänsten, saknas sammanställd och tillförlitlig vetenskaplig kunskap som gäller effekt eller upplevelser och erfarenheter av sådana insatser?

Nedan redovisas de urvalskriterier som har tillämpats för att bedöma relevansen hos de systematiska översikterna. För att strukturera urvalskriterier för att avgöra relevans för systematiska översikter som utvärderat effekter av insatser användes ett PICO, och för systematiska översikter som utvärderat upplevelser och erfarenheter av sådana insatser användes ett SPICE. Förutom urvalskriterierna kopplade till PICO och SPICE gjordes urval utifrån studiedesign, publikationstyp, språk och tidsspann.

Referenser som uppfyllt nedanstående inklusionskriterier har bedömts som relevanta för denna rapport.

3.3.1 Studiedesign

Systematiska översikter som baserat sina resultat på antingen kvantitativa eller kvalitativa data. De systematiska översikterna kan ha baserat resultaten på originalstudier enbart, eller originalstudier och andra systematiska översikter.

3.3.2 Publikationstyp

Resultat som presenterats i systematiska översikter var publicerade i peer-review tidskrifter samt hos eller av aktörer som gör systematiska översikter eller HTA-rapporter.

3.3.3 Språk

Systematiska översikter skrivna på engelska, svenska, norska eller danska.

3.3.4 Tidsspann

Systematiska översikter publicerade mellan januari 2021 fram till november 2022.

3.3.5 Frågeställningar i de systematiska översikterna

Systematiska översikter som utvärderat effekter av specificerade insatser eller frågor om upplevelser och erfarenheter kopplade till specificerade insatser, exempelvis avseende användbarhet, effekt, säkerhet, tillgänglighet och trygghet.

3.3.6 Sammanhang (setting)

Systematiska översikter inkluderades där studier av insatser varit förlagda till samhället, hemmet, eller inom ramen för kommunernas socialtjänst, andra berörda kommunala förvaltningar, liksom privata aktörers och statliga myndigheters arbete.

3.3.7 Population

Personer med funktionstillstånd och funktionshinder.

3.3.8 Insats (intervention)

Insatser som tillhandahålls eller skulle kunna tillhandahållas inom socialtjänstens verksamhet i Sverige.

Exempel på sådana insatser listade nedan utifrån insatsområden är:

Arbets-, sysselsättnings- och fritidsinriktade insatser

• arbetsmarknadspolitisk insats
• insatser för att underlätta övergång till arbetsliv/transitionsinsatser
• sensoriska insatser såsom upplevelserum
• involvering i dagliga aktiviteter
• daglig verksamhet
• dagverksamhet
• involvering i fritidsaktiviteter.

Autonomirelaterade insatser

• rådgivning och stöd
• god man, förvaltare
• framtidsfullmakter.

Beteendeinriktade insatser

• tillämpad beteendeanalys
• funktionell kommunikationsträning
• miljöträning
• beteendeinlärning.

Boenderelaterade insatser

• bostadsanpassning
• bostad med särskild service
• boendestöd
• hemtjänst
• trygghetslarm
• matdistribution
• korttidsboende.

Delaktighetsfrämjande- och socialt främjande insatser

• ledsagarservice
• kontaktperson
• korttidshem, korttidsfamilj, läger
• korttidstillsyn
• social färdighetsträning.

Fysiska insatser

• jogging
• styrketräning
• dans.

Främjande av föräldrainsatser

• föräldraskapsstöd
• föräldrarådgivning.

Kognitiva insatser

• aktivitetsschema
• organisatoriska färdigheter.

Kommunikationsinriktade insatser

• naturliga reaktioner och signaler i form av gester, kroppsspråk, mimik
• teckenspråk
• syntolkning.

Motivationsriktade insatser

• motiverande samtal
• motiverande intervju.

Pedagogiska insatser

• seriesamtal
• sociala berättelser
• visuella konkreta hjälpmedel
• utbildning avseende exempelvis sexualkunskap, fysisk aktivitet, egenvård.

Personlig assistans

• stöd och service av assistent.

Psykosociala insatser

• psykoterapi
• självhjälpsgrupper
• familjeinriktade insatser.

Sensoriska insatser

• gungning, rubbning, viktbälten med mera
• viktvästar
• bolltäcken
• sinnesstimulering.

Stöd från anhöriga, vänner eller andra

• praktisk hjälp
• rollmodeller.

Transportrelaterade insatser

• bilstöd för vuxna
• färdtjänst eller riksfärdtjänst.

Hälsorelaterade insatser

• egenvård
• födointagsinriktade insatser
• hälsodagbok
• massage
• mindfullness
• olycksfallsprevention
• sömnfrämjande insatser.

3.3.9 Jämförelse (control)

Inga begräsningar har gjorts vad gäller jämförelse.

3.3.10 Utfall/Utvärdering

Inga begräsningar har gjorts vad gäller utfall.

Nedan redovisas de urvalskriterier som har tillämpats för att exkludera referenser.

3.4.1 Population

Systematiska översikter som omfattar nedanstående populationer exkluderades:

• gruppen äldre (65+) med nedsättning av funktionsförmåga som enbart beror på åldrande.
• personer med diagnosen Alzheimers sjukdom.
• personer med åldersrelaterad demens.
• personer med diagnoser som inte samtidigt innebär en funktionsnedsättning.

3.4.2 Insatser

Till skillnad från den tidigare kartläggningen (SBU-rapport nr 305) har denna kartläggning även exkluderat:

• Riktade insatser eller arbetsmetoder till anhöriga och andra närstående till personer med funktionsnedsättning.
• Arbetsmetoder och arbetsverktyg som används av yrkesverksamma inom funktionshinderområdet för att fastställa behov av insats eller fatta beslut om en insats.

Insatser som bedömts ligga utanför socialtjänstens område har exkluderats. Exempel på sådana insatser som exkluderats är

• medicinska, psykologiska och kognitiva insatser riktade till personer med diagnoserna stroke, psykiatriska tillstånd och förvärvad hjärnskada som tillhör hälso- och sjukvårdens ansvarsområde
• kirurgiska ingrepp (till exempel cochleaimplantat)
• farmakologisk behandling (exkluderat är systematiska översikter där farmakologisk behandling utgjort den största andelen av de insatser som studerats)
• vardagstolkning, det vill säga tolk till döva, dövblinda och hörselskadade
• habiliteringens insatser, såsom stöd och utprovning av hjälpmedel för att kunna göra vardagsaktiviteter, konduktiv pedagogik och kommunikationsinriktade insatser
• medicintekniska hjälpmedel, såsom minnesstöd, kommunikationshjälpmedel, läs- och skrivhjälpmedel, hjälpmedel för personlig vård, rörelse och förflyttning, medicinska behandlingshjälpmedel, hjälpmedel vid inkontinens, fritidshjälpmedel, hörselhjälpmedel och synhjälpmedel
• hjälpmedel på arbetsplatsen, arbetstekniska hjälpmedel till anställda
• särskilda pedagogiska hjälpmedel inom skola, förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
• stöd för att uppfylla kunskapskrav eller kravnivåer som finns i skolan
• ekonomiska ersättningar och ekonomiskt bistånd (till individen eller arbetsgivaren)
• arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till personer med funktionsnedsättning (förutom insatser av typen SIUS).

Även insatser som avser eller är kopplade till nedanstående områden är exkluderade

• missbruk av alkohol eller narkotika
• enbart diet i relation till hälsa
• komplementärmedicin i form av vitaminer, örter, omega-3, antioxidanter, probiotika och akupunktur
• välfärdsteknik, det vill säga digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning (exempelvis robotar, tillsyn via kamera, sensorer för påminnelser)
• tekniska produkter som kan utgöra konsumentprodukter såsom telefoner/plattor/datorer, internetanvändning inklusive sociala medier, virtual reality (VR), spelkonsoler, datorprogram samt teknik för att styra in omgivningsmiljö
• universella insatser av funktionshinderreducerande karaktär, såsom lättläst material, motverka diskriminering, attityder från omgivningen
• upplevelse eller erfarenhet av att leva med en diagnos, ett tillstånd eller funktionsnedsättning.

3.5.1 Litteratursökning

Projektets informationsspecialist planerade och genomförde sökningarna. Sökstrategin omfattar sökblock för populationen samt sökblock för studiedesignen systematiska översikter, både gällande kvantitativ och kvalitativ forskning. Se Bilaga 3 för detaljerad sökdokumentation.

Sökningarna avgränsades till litteratur publicerad på engelska, svenska, norska och danska. Sökningen avgränsades till publiceringsår 2020 till och med november 2022.

Litteratursökningarna gjordes i december 2022, i följande internationella databaser:

• Academic Search Premiere (EBSCO)
• Medline (Ovid)
• PsycINFO (EBSCO)

3.5.2 Bedömning av relevans

Relevanta systematiska översikter identifierades och urvalet gjordes i två steg

1. efter bedömning av de systematiska översikternas titel och sammanfattning (abstraktgranskning)
2. efter att ha läst de systematiska översikterna i sin helhet (fulltextgranskning).

Båda dessa steg genomfördes parvis av projektgruppens medlemmar oberoende av varandra. Urvalet av systematiska översikter som skulle läsas i fulltext var generöst, vilket innebar att endast de abstrakt som vid granskning med säkerhet inte uppfyllde urvalskriterierna exkluderades. Det räckte att en ur paret ansåg att en systematisk översikt skulle bedömas i fulltext för att den skulle beställas och läsas i sin helhet. Vid oenighet om fulltextartikeln uppfyllde kriterierna för inklusion fördes en diskussion inom paret för att nå konsensus. I några fall löstes oenighet genom att en tredje person genom fulltextgranskning bedömde om artikeln var aktuell för inklusion eller inte. Studier som granskades i fulltext och som inte uppfyllde kriterierna sorterades bort och huvudorsak till exklusion noterades av granskarna. Abstraktgranskningen gjordes med hjälp av programmet Rayyan och fulltextgranskning med hjälp av Covidence.

3.5.3 Överförbarhet

Vi har inte gjort någon bedömning av de inkluderade systematiska översikternas överförbarhet till svenska förhållanden. Systematiska översikter med låg överförbarhet till svenska förhållanden kan därför förekomma. Däremot torde överförbarheten till svenska förhållanden anses som rimlig då inkluderade insatser ryms inom svensk lagstiftning.

Samtliga inkluderade systematiska översikter kategoriserades utifrån fyra förbestämda områden:

• insatsområden (Faktaruta 3.1)
• livsområden (Faktaruta 3.2)
• funktionsnedsättningsgrupper (Faktaruta 3.3), samt
• åldersgrupper (0–17 år, 18-–64 år. 65 år och äldre).

Dessa kategorier är överförda från den tidigare rapporten (nr 305). I denna rapport har även lagstiftning (Faktaruta 2.1) i bästa möjliga mån kategoriserats.

Kategoriseringen fördes in i ett Excel-ark. Detta arbete gjordes av en medlem i projektgruppen och kontrollerades av en annan. En översikt kunde märkas med mer än en insatsområde, livsområde, funktionsnedsättningsgrupp, lagstiftning och åldersgrupp.

Not 1. I Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) finns nio så kallade domäner och fem omgivningsfaktorer utformade. Domänerna är individinriktade och avser att täcka det fullständiga omfånget av områden inom vilka en person är aktiv och delaktig. Omgivningsfaktorerna utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar, och speglar den roll som omgivningen har för uppkomst av funktionshinder. De individinriktade domänerna samt en omgivningsfaktor har utgjort underlag för de livsområden som identifierats som lämpliga för denna rapport.

Not 2. Funktionsnedsättningen ska vara av bestående natur som påverkar förmåga till aktivitet och delaktighet.

Not 3. Med flerfunktionsnedsättning avses en kombination av omfattande intellektuell och motorisk funktionsnedsättning som orsakar stora kommunikationssvårigheter och oförmåga att själv tillgodose grundläggande behov. Funktionsnedsättningens grad kan anges med hänvisning till klassifikationer såsom DSM-5 och Gross Motor Function Classification System (GMFCS).

Projektgruppen bedömde, parvis och oberoende av varandra, de systematiska översikternas risk för bias med stöd av de frågor som finns beskrivna i Snabbstar, granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/bias hos systematiska översikter (Bilaga 2).

Snabbstar är en av SBU utvecklad mall som bygger på Amstar. Snabbstar består av sex steg:

1. Frågeställning och litteratursökning
2. Relevansbedömning
3. Risk för biasbedömning och datapresentation av de inkluderade studierna
4. Sammanvägning och analys
5. Evidensgradering och slutsatser
6. Transparant dokumentering.

Varje översikt granskades upp till det steg där båda granskarna ansåg att den hade genomförts på ett otillräckligt sätt. Vid oenigheter fördes en diskussion inom paret för att nå konsensus. I några fall rådfrågades en tredje medlem i projektgruppen. Covidence användes som onlineplattform för att genomföra granskningen av risk för bias. Kartläggningen inkluderar inte någon bedömning av risken för bias för de primärstudier som ingår i de systematiska översikterna.

3.7.1 Kriterier för de tre nivåerna av risk för bias.

De systematiska översikterna bedömdes ha antingen låg, måttlig eller hög risk för bias. Gränsdragningen för de olika bedömningarna framgår i Tabell 3.1.

I denna rapport presenteras och värderas inte respektive översiktförfattares slutsatser och någon bedömning av överförbarhet till svenska förhållanden har inte gjorts. Därför finns ingen separat redovisning av vetenskaplig kunskap (evidens) eller vetenskapliga kunskapsluckor (Faktaruta 3.4 och 3.5).

De inkluderade systematiska översikterna presenteras i en evidenskarta där det framgår vilka systematiska översikter som bedömts ha låg, måttlig respektive hög risk för bias. I evidenskartan presenteras resultatet per insatsområde för var och en av de åtta funktionsnedsättningsgrupperna (Faktaruta 3.3). I evidenskartan finns också information om vilken av de inkluderade lagstiftningarna som kan omfatta den insats som utvärderats i respektive identifierad systematisk översikt, samt vilken åldersgrupp och vilket livsområde utvärderingen gällt. Det finns länkar i evidenskartan som leder till den aktuella systematiska översikten. Detta arbete gjordes av tre medlemmar i projektgruppen.

Kategoriseringen av de 155 inkluderade relevanta systematiska översikterna med antingen låg, måttlig eller hög risk för bias presenteras i evidenskartan (länk).

I evidenskartan presenteras samtliga relevanta systematiska översikter utifrån de populationer och insatsområden mm. som identifierats i kartläggningen. Det går att filtrera vilka systematiska översikter som visas genom att göra val i menyn ovanför evidenskartan.

6.1.1 Sakkunniga

Inga externa sakkunniga anlitades för denna rapport då den är en uppdatering av tidigare rapport där sakkunniga medverkat.

6.1.2 Kansli

Följande medarbetare från SBU:s kansli har arbetat med projektet:

• Susanna Larsson Tholén, projektledare
• Göran Bertilsson, biträdande projektledare
• Anna Attergren Granath, projektadministratör
• Annika Bring, projektstöd
• Annicka Hedman, projektstöd
• Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
• Maral Jolstedt, projektstöd
• Rebecca Silverstein, projektstöd
• Sofia Tranaeus, projektansvarig chef

6.1.3 Granskare

Urban Markström, professor vid Institutionen för socialt arbete, biträdande prefekt vid Umeå universitet

6.1.4 Bindningar och jäv

Ej aktuellt då sakkunniga och externa granskare inte anlitats.

6.1.5 SBU:s vetenskapliga råd och kvalitetsgranskningsgrupp

SBU:s vetenskapliga råd har informerats om innehållet i rapporten. SBU:s kvalitetsgrupp har granskat rapporten.