Syfte och bakgrund

Metod

Huvudresultat

Diskussion

1.1 Uppdrag och syfte

1.2 Målgrupper

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kartlade, inom ramen för ”Modellområdesprojektet”, redan för cirka 15 år sedan vilka insatser olika regioner och kommuner erbjuder till barn 0 till och med 17 år med svåra och ihållande psykiska besvär och lindriga till medelsvåra psykiatriska tillstånd. Undersökningen visade en splittrad bild avseende den hjälp som erbjöds, på vilken vårdnivå den erbjöds och hur den samordnades mellan berörda instanser som primärvård, specialistvård, skola och kommun. SKR fick dessutom indikationer på att barn kunde lämnas utan hjälp om behoven bedömdes som mindre allvarliga och att barnen därmed borde tas omhand utanför specialistvården (dvs. utanför barn och ungdomspsykiatrin, (BUP)).

SKR inledde därför ett arbete för att definiera och utveckla det som kom att gå under benämningen en ”första linje” för psykisk hälsa för barn och unga. Med första linjen avsågs verksamheter och insatser på den nivå som först möter de barn som söker hjälp, det vill säga på primärvårdsnivå [1].

I dagsläget återstår arbetet med att bygga ut och utveckla arbetet med första linjen i landets regioner och kommuner och Socialstyrelsen har uppdrag angränsande till detta arbete [2] [3].

Första linjen finns i alla regioner. Verksamheterna är i dagsläget organiserade på olika sätt. Det finns inte heller nationella riktlinjer eller andra nationella vägledningsdokument för hur första linjen ska organiseras [4] [5]. Det har varit en grundprincip att i stället ta hänsyn till förutsättningarna i respektive region när man organiserat verksamheten. Den kan vara organiserad inom primärvården (som en separat verksamhet, som ett tilläggsuppdrag eller integrerad med kommunal verksamhet) eller inom specialistnivån antingen kopplad till barn- och ungdomsmedicin eller barn- och ungdomspsykiatrin.

Första linjens uppdrag finns beskrivet sedan år 2022 och gäller insatser för psykisk hälsa till barn 0 till och med 17 år. Uppdraget har tagits fram i ett samarbete mellan regionernas chefer för första linjen. Varje region har att tagit ställning till förslaget och SKR har varit ett stöd i framtagandet. Insatser kan ges utan diagnos. Det har förtydligats att barn kan söka vård på egen hand.

I första linje handboken beskrivs att rätt ställd diagnos ofta är vägledande för stöd eller behandling. Det finns dock inte konsensus om man ska ställa diagnos inom första linjen eller inte. En invändning mot att ställa diagnos i första linjen är att dessa typer av verksamheter syftar till att ge stöd och hjälp vid lindrig problematik eller i ett tidigt skede där symtom och verkan i vardagen inte är av den grad att kriterier för en diagnos är uppfyllda [6]. Därför har vi i denna rapport valt att inkludera studier som utvärderat insatser till de med diagnos och till de utan diagnos.

I vissa regioner ingår idag inte barn och unga med funktionsnedsättningar i första linjens uppdrag. Det pågår en diskussion inom regionerna om vissa delar av stödet till denna grupp ska ges av första linjen [7].

Denna systematiska kartläggning har även inkluderat skolbaserade insatser till barn och unga med lindrig till måttlig psykisk ohälsa som skulle kunna vara möjligt för första linjen att erbjuda, till exempel handledning till lärare. I några regioner ingår förskolebarn och i andra regioner unga vuxna i uppdraget för första linjen men denna kartläggning utgår från åldersintervallet 6 till och med 17 år då den åldersgruppen alltid ingår i uppdragen. För barn 0 – 6 år har BVC/MVC ett generellt uppdrag att erbjuda tidiga insatser [5].

En projektplan för denna rapport utarbetades av projektgruppen och beslut om uppstart skedde den 9 maj år 2022 (diarienummer SBU 2022/56).

3.1 Övergripande fråga

3.2 Frågeställning enligt PICO

3.3 Process för urval av studier

5.1 Evidenskartan

5.2 Slutsatser från systematiska översikter med låg risk för bias

5.3 Slutsatser från systematiska översikter med måttlig risk för bias

Denna kartläggning har identifierat 66 relevanta systematiska översikter från januari år 2020 fram till juli år 2022. Det är dock möjligt att det finns mer relevant kunskap på området från systematiska översikter publicerade år 2019 eller tidigare. Utifrån omfattningen av den mängd litteratur som publiceras på området har vi ändå valt att begränsa granskningen från år 2020. Utav de 66 identifierade systematiska översikterna bedömdes 9 ha låg risk för bias och 18 måttlig risk gör bias (totalt 40 %). Sammantaget gör detta att det finns mycket relevant kunskap att ta del av i denna kartläggning. Försiktighet bör dock iakttas vid tolkning av författarnas resultat och slutsatser. Detta gäller särskilt för de 60 procent av översikterna som vi har bedömt ha en hög risk för bias. Vi har inte gjort någon tillförlitlighetsbedömning av översikternas resultat och i många fall har inte översiktsförfattarna tillförlitlighetsbedömt sina egna resultat.

I kartläggningen återfinns översikter för vanligt förekommande tillstånd inom primärvården, såsom depression, ångest, beteendeproblem och självskadebeteenden. I denna kartläggning fokuserar hälften av de systematiska översikterna med låg risk för bias på depression som population med olika depressionssymtom som utfall. Interventionerna som utvärderas spänner över såväl fysisk aktivitet som KBT, iKBT, IPT, familjeterapi. SBU har inte granskat inkluderade primärstudier eller slutsatser men generellt beskriver studieförfattarna att det finns ett visst stöd för fysisk aktivitet, KBT, iKBT och familjeterapi. Däremot fann författarna inte att problemlösningsträning som enskild behandling minskade depression. Men resultaten är osäkra och fler välgjorda studier behövs.

En systematisk översikt gjord av Cochrane utvärderar behandlingar för självskadebeteende hos barn och unga, och författarnas slutsats är att DBT-A visar positiva effekter på självskadebeteende, men rekommenderar fler studier [19]. Resultaten för behandling av självskadebeteende är i övrigt osäkert på grund av ett litet antal studier med låg kvalitet. Behandlingar för ångest utvärderas i tre systematiska översikter med låg risk för bias [12] [15] [18]. I dessa utvärderades effekter av KBT och iKBT, och en översikt tittar på långtidseffekter av insatser 12 månader efter behandlingen [15]. Enligt författarnas slutsatser tyder dessa översikter på att KBT och iKBT minskar ångest i jämförelse med väntelista eller ingen behandling, och att effekterna vid insatser för ångest generellt står sig över tid. Det saknas studier med låg risk för bias som jämför KBT och iKBT med sedvanlig behandling. I 16 av 18 inkluderade systematiska översikter med måttlig risk för bias utvärderar insatser för ångest och depression (Bilaga 2), med liknande slutsatser som för de med låg risk för bias.

I en systematisk översikt med låg risk för bias fokuserar författarna specifikt på effekten av anknytnings- och emotionsfokuserade föräldrainsatser på beteendeproblem [13]. Författarna drar slutsatsen att det finns en potential för att insatsen kan minska beteendeproblem och internaliserande problem. En översikt med måttlig risk för bias utvärderade psykosociala insatser vid beteendeproblem, däribland KBT-baserade föräldrainsatser [20]. I denna systematiska översikt drar författarna slutsatsen att studieresultaten tyder på att den mest effektiva behandlingsregimen uppnås om den involverar både föräldern och barnet, dock endast när behandlingen skett individuellt [18]. I en systematisk översikt som bedömts ha låg risk för bias utvärderar författarna långtidseffekten av psykosociala interventioner (KBT och psykoedukation) på utfall för beteendeproblem, ångest, depression och ätstörning [15]. Författarna drar slutsatsen att behandlingseffekter generellt kvarstod vid 12 månaders-uppföljningen men att det varierade för olika tillstånd i vilken utsträckning. För ADHD och självskadebeteenden fanns inte tillräckligt många studier för att de skulle kunna ingå i översikten [15].

För översikter med måttlig risk för bias ingår dessutom självskadebeteende i en systematisk översikt [21], och traumarelaterade symtom i två systematiska översikterna [22] [23].

I vår kartläggning ses att det saknas systematiska översikter efter år 2020 med låg risk för bias som utvärderar insatser för barn och unga vid krisreaktioner, sömnproblem, lättare ätstörningar som inte har betydande samsjuklighet (inte specialistvård), eller som utvärderar effekten av insatser för barn och unga inom primärvården med till exempel motiverande samtal, lösningsfokuserad terapi, psykodynamisk terapi som intervention. Det är lovande att det finns långtidsuppföljningar som visar att effekten av insatser som ges kan kvarstå över tid, även om detta är av olika omfattning för olika tillstånd.

I de systematiska översikter som ingår i kartläggningen finns studier av barn och ungdomar med symtom på ohälsa (dock inte universella preventionsstudier) liksom studier där en diagnos utgör grund för inklusion. Det medför att det blir en variation i den psykiska ohälsan i de målgrupper som beskrivs, likaväl i de behandlingar och insatser som ingår. I genomgången ingår inte granskning av enskilda behandlingsupplägg eller av primärstudier, utan de slutsatserna som kan dras är på en övergripande nivå.

Vi har valt bort systematiska översikter som fokuserar på personer med allvarlig problematik, men vissa systematiska översikter som inkluderats i denna rapport har inkluderat en andel primärstudier på individer med måttlig till svår problematik.

I en granskning av skolbaserade program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn som SBU genomförde år 2021 [24] framkom att program för barn i mellan- och högstadieåldern som har depressiva symtom, minskar problemen i åtminstone sex månader efter avslutad insats. Det handlar om program som bygger på kognitiv beteendeterapi och som baseras på Coping with Stress eller Penn Resilience Program.

För studier med korta insatser har en systematisk översikt bedömts ha måttlig risk för bias [21] och två hög risk för bias [25] [26]. Det kan dock förekomma äldre systematiska översikter med kunskap. Eftersom första linjen vanligtvis strävar efter korta insatser vore det önskvärt med fler systematiska översikter av god kvalitet inom området.

Digitala insatser kan ges dels i form av internetbaserade metoder, dels i form av särskilt utvecklade dataspel. Datorbaserade spel har utvärderats i två systematiska översikter [18] [27] med låg respektive måttlig risk för bias. I översikten med låg risk för bias drar författarna slutsatsen att datorbaserade spel och internetbaserad KBT kan leda till minskad depression och ångest hos ungdomar [18]. Liknande slutsatser drog författarna till översikten med måttlig risk [27]. Internetbaserade insatser har utvärderats i fem översikter med måttlig risk för bias, där huvudsakligen iKBT använts som metod. Författarna till översikterna drar slutsatserna att internetbaserade insatser kan ha viss effekt på ångest- och depressionssymtom [28] [29] [30] [31] [32].

I vår kartläggning var det inte möjligt att jämföra insatser som ges i grupp med de som var individuellt genomförda på grund av att de inkluderade systematiska översikterna från år 2020 till år 2022 inte utvärderade detta.

Vår kartläggning visar på områden med aktuell evidens, men pekar även på några områden där detta saknas. Att det finns en vetenskaplig kunskapslucka för en viss insats är inte detsamma som att insatsen saknar effekt. Det innebär endast att det finns en vetenskaplig osäkerhet om vad effekten av insatsen är och att ytterligare studier behövs för att kunna säkerställa det.

Att första linjen använder insatser som det finns vetenskapliga kunskapsluckor kring kan vara problematiskt, men det behöver inte alltid vara det. Om man använder en insats som det saknas tillräcklig evidens för, kan den som insatsen riktas mot utsättas för onödiga risker i relation till den nytta som insatsen kan ge. Å andra sidan finns det en risk att personer inte får potentiellt värdefulla insatser om de inte används överhuvudtaget för att det saknas evidens för dem.

Inkluderade systematiska översikter i vår kartläggning identifierade få studier som har utvärderat insatser i förhållande till aktiva kontrollgrupper. Detta kan ha betydelse för att veta vilken av olika insatser som är mest lämplig att använda för en viss population. Barn och unga med krisreaktioner, lättare ätstörning utan komplicerande samsjuklighet (inte anorexi) och sömnproblem är populationer med behov av insatser inom första linjen som saknas i vår kartläggning. Systematisk kunskap om insatser för dessa målgrupper kan vara till stöd för första linjen. Vidare saknas kunskap om gruppbaserade insatser samt korta insatser. Avsaknaden av systematiska översikter på dessa områden kan bero på avgränsningen i tid från år 2020.

Kunskapsluckor som bör beforskas ska uppfylla något eller flera av följande kriterier:

• Viktiga för individens hälsa och välfärd
• Viktiga ur ett samhälleligt perspektiv
• Väsentlig praxisvariation
• Stor ekonomisk betydelse
• Etiskt betydelsefulla
• Rör en kontroversiell, uppmärksammad eller aktuell fråga.

Ytterligare en aspekt som är viktig att ta hänsyn till är barnens, föräldrarnas eller närståendes perspektiv. Det är också viktigt att kunskapsluckans område är praktiskt möjligt att beforska samt att forskningen kan bedrivas på ett etiskt acceptabelt sätt. Vi har i detta projekt inte rangordnat de olika kunskapsluckorna efter hur angelägna de är för framtida forskning. Ett framtida projekt skulle kunna omfatta en sådan prioritering genom att vi använder en prioriteringsmetod framtagen av brittiska James Lind Alliance där kunskapsluckor prioriteras i samverkan mellan profession och brukare [33].

För de områden där det helt saknades systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias behövs det i första hand en sådan. För de vetenskapliga kunskapsluckor som baserar sig på systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias är det i första hand fler primärstudier som behövs för att man på sikt ska kunna fylla kunskapsluckan. 

8.1 Projektgrupp

ACT

Acceptance and commitment therapy

ADHD

Attention deficit disorder

AE

Attachment- and emotion-focused parenting interventions

ASD

Autism spectrum disorder

Bias, snedvridning, systematiskt fel

Ett resultatfel i forskningsprocessen som uppstått i en studies upplägg, genomförande, effektbedömning, publikation eller annan hantering av resultaten, och som inte beror på slumpen.

BVC

Barnavårdcentral

CBT

Cognitive behaviour therapy

cCBT

Computerized Cognitive Behavioral Therapy

DBT

Dialektisk beteendeterap

dTMS

Djup transkraniell magnetstimulering

ECT

Electroconvulsive therapy

Evidens

Bevis för att ett visst förhållande gäller.

Exklusionskriterier

Kriterier som fastställs för exkludering av studier.

GRADE

Internationellt utarbetat system för att bland annat göra en strukturerad bedömning av evidensgraden hos varje sammanvägt delresultat i en systematisk litteraturöversikt.

iKBT

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi

Inklusionskriterier

Villkor som ska vara uppfyllda för de studier som granskas.

IPT

Interpersonell terapi

KBT

Kognitiv beteendeterapi

Metaanalys

Statistisk analysmetod för att väga samman resultat från primärstudier av samma diagnosmetod, behandling eller intervention.

MVC

Mödravårdcentral

MVPA

Moderate to vigorous physical activity

ODD

Oppositional Defiant Disorder

PTSD

Posttraumatiskt stressyndrom

RCT

Randomiserade kontrollerade studier

rTMS

Repetitiv transkraniell magnetstimulering

SH

Self-harm

Systematisk översikt

Sammanställning av resultat från vetenskapliga undersökningar som med systematiska och tydligt beskrivna metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad forskningsfråga.

TENS

Transkutan elektrisk nervstimulering

VR

Virtual reality, virtuell verklighet

1. SKR. Första linjen 2020. Nulägesbeskrivning av hälso- och sjukvårdens första linje för barn och ungas psykiska hälsa. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner; 2020. [accessed March 9 2023]. Available from: https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2021/03/F%C3%B6rsta-linjen-2020-nul%C3%A4gesbeskrivning-av-h%C3%A4lso-och-sjukv%C3%A5rdens-f%C3%B6rsta-linje-f%C3%B6r-barn-och-ungas-psykiska-h%C3%A4lsa.pdf.
2. Regeringskansliet 2022:Uppdrag att genomföra insatser för att främja, stödja och följa omställningen till en god och nära vård för att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa. Diarienummer: S2022/02309. Stockholm: Socialdepartementet. [accessed May 4 2023]. Available from: https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2022/05/uppdrag-att-genomfora-insatser-for-att-framja-stodja-och-folja-omstallningen-till-en-god-och-nara-vard-for-att-forbattra-primarvardens-omhandertagande-av-psykisk-ohalsa/.
3. Regeringskansliet 2021:Uppdrag att genomföra en förstudie avseende ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga. Diarienummer: S2021/06171. Stockholm: Socialdepartementet. [accessed May 4 2023]. Available from: https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/09/uppdrag-att-genomfora-en-forstudie-avseende-ett-nationellt-halsovardsprogram-for-barn-och-unga/.
4. SKR. Första linjen för barns och ungas psykiska hälsa 21/22. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner; 2022. [accessed March 14 2023]. Available from: https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2022/06/La%CC%88gesrapport-Fo%CC%88rsta-linjen-2022_final.pdf.
5. Socialstyrelsen. Kartläggning av första linjens verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Stockholm; 2021. [accessed April 5 2023]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2021-3-7284.pdf.
6. SKR. Förstalinjeboken - Stödmaterial för första linjens arbete för barn och ungas psykiska hälsa. Stockholm: ; 2018. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner; 2018. [accessed March 14 2023]. Available from: https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2020/03/Forsta-linjeboken.pdf.
7. SKR. Subspecialiserad första linje för barn och ungas psykiska hälsa - erfarenheter från fem regioner: Sveriges Kommuner och Regioner, Uppdrag psykisk hälsa, Stockholms län; 2019. [accessed March 14 2023]. Available from: https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/stockholmslan/wp-content/uploads/2019/06/Subspecialiserad-fo%CC%88rsta-linje-fo%CC%88r-barn-och-ungas-psykiska-ha%CC%88lsa-erfarenheter-fra%CC%8An-fem-regioner.pdf.
8. Covidence systematic review software. Available at www.covidence.org. Melbourne, Australia: Veritas Health Innovation.
9. SBU. Mall för kvalitetsgranskning av systematiska överikter enligt AMSTAR In: Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok Bilaga 6. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014.
10. SBU. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.[accessed April 5 2023]. Available from: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/oversiktligt_bedoma_risken_snedvridning_systematiska_fel_systematiska_oversikter.pdf.
11. Axelsdottir B, Biedilae S, Sagatun A, Nordheim LV, Larun L. Review: Exercise for depression in children and adolescents - a systematic review and meta-analysis. Child Adolesc Ment Health. 2021;26(4):347-56. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1111/camh.12438.
12. James AC, Reardon T, Soler A, James G, Creswell C. Cognitive behavioural therapy for anxiety disorders in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2020;2020(11). Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD013162.pub2.
13. Jugovac S, O'Kearney R, Hawes DJ, Pasalich DS. Attachment- and emotion-focused parenting interventions for child and adolescent externalizing and internalizing behaviors: A meta-analysis. Clinical Child and Family Psychology Review. 2022. Available from: https://doi.org/10.1007/s10567-022-00401-8.
14. Krause KR, Courtney DB, Chan BWC, Bonato S, Aitken M, Relihan J, et al. Problem-solving training as an active ingredient of treatment for youth depression: A scoping review and exploratory meta-analysis. BMC Psychiatry. 2021;21. Available from: https://doi.org/10.1186/s12888-021-03260-9.
15. Pilling S, Fonagy P, Allison E, Barnett P, Campbell C, Constantinou M, et al. Long-term outcomes of psychological interventions on children and young people’s mental health: A systematic review and meta-analysis. PLoS ONE. 2020;15(11 November). Available from: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0236525.
16. Seiffer B, Hautzinger M, Ulrich R, Wolf S. The Efficacy of Physical Activity for Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. J Atten Disord. 2022;26(5):656-73. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1177/10870547211017982.
17. Viswanathan M, Kennedy SM, McKeeman J, Christian R, Coker-Schwimmer M, Cook Middleton J, et al. AHRQ Comparative Effectiveness Reviews. Treatment of Depression in Children and Adolescents: A Systematic Review. 2020.
18. Wickersham A, Barack T, Cross L, Downs J. Computerized Cognitive Behavioral Therapy for Treatment of Depression and Anxiety in Adolescents: Systematic Review and Meta-analysis. Journal of Medical Internet Research. 2022;24(4). Available from: https://doi.org/10.2196/29842.
19. Witt KG, Hetrick SE, Rajaram G, Hazell P, Taylor Salisbury TL, Townsend E, et al. Interventions for self-harm in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2021;2021(3). Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD013667.pub2.
20. Baumel A, Mathur N, Pawar A, Muench F. Psychosocial interventions for children with externalized behavior problems: An updated meta-analysis of moderator effects. Journal of Child and Family Studies. 2021. Available from: https://doi.org/10.1007/s10826-020-01863-6.
21. Bahji A, Pierce M, Wong J, Roberge JN, Ortega I, Patten S. Comparative Efficacy and Acceptability of Psychotherapies for Self-harm and Suicidal Behavior among Children and Adolescents: A Systematic Review and Network Meta-analysis. JAMA Network Open. 2021;4(4). Available from: https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2021.6614.
22. Peters W, Rice S, Alvarez‐Jimenez M, Hetrick SE, Halpin E, Kamitsis I, et al. Relative efficacy of psychological interventions following interpersonal trauma on anxiety, depression, substance use, and ptsd symptoms in young people: A meta‐analysis. Early Intervention in Psychiatry. 2022. Available from: https://doi.org/10.1111/eip.13265.
23. Uppendahl JR, Alozkan-Sever C, Cuijpers P, de Vries R, Sijbrandij M. Psychological and psychosocial interventions for PTSD, depression and anxiety among children and adolescents in low- and middle-income countries: A meta-analysis. Frontiers in Psychiatry. 2020;10. Available from: https://doi.org/10.3389/fpsyt.2019.00933.
24. SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 339. [accessed April 5 2023]. Available from: https://www.sbu.se/339.
25. McDanal R, Parisi D, Opara I, Schleider JL. Effects of Brief Interventions on Internalizing Symptoms and Substance Use in Youth: A Systematic Review. Clinical Child and Family Psychology Review. 2022;25(2):339-55. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1007/s10567-021-00372-2.
26. Stoll RD, Pina AA, Schleider J. Brief, Non-Pharmacological, Interventions for Pediatric Anxiety: Meta-Analysis and Evidence Base Status. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology. 2020;49(4):435-59. Available from: https://doi.org/10.1080/15374416.2020.1738237.
27. Christ C, Schouten MJE, Blankers M, van Schaik DJF, Beekman ATF, Wisman MA, et al. Internet and computer-based cognitive behavioral therapy for anxiety and depression in adolescents and young adults: Systematic review and meta-analysis. Journal of Medical Internet Research. 2020;22(9). Available from: https://doi.org/10.2196/17831.
28. Baker HJ, Lawrence PJ, Karalus J, Creswell C, Waite P. The effectiveness of psychological therapies for anxiety disorders in adolescents: A meta-analysis. Clinical Child and Family Psychology Review. 2021;24(4):765-82. Available from: https://doi.org/10.1007/s10567-021-00364-2.
29. Cervin M, Lundgren T. Technology‐delivered cognitive‐behavioral therapy for pediatric anxiety disorders: A meta‐analysis of remission, posttreatment anxiety, and functioning. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 2022;63(1):7-18. Available from: https://doi.org/10.1111/jcpp.13485.
30. Daros AR, Haefner SA, Asadi S, Kazi S, Rodak T, Quilty LC. A meta-analysis of emotional regulation outcomes in psychological interventions for youth with depression and anxiety. Nature human behaviour. 2021;5(10):1443-57. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1038/s41562-021-01191-9.
31. Eilert N, Wogan R, Leen A, Richards D. Internet-Delivered Interventions for Depression and Anxiety Symptoms in Children and Young People: Systematic Review and Meta-analysis. JMIR Pediatrics and Parenting. 2022;5(2):e33551. Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.2196/33551.
32. Liang JH, Li J, Wu RK, Li JY, Qian S, Jia RX, et al. Effectiveness comparisons of various psychosocial therapies for children and adolescents with depression: a Bayesian network meta-analysis. European Child and Adolescent Psychiatry. 2021;30(5):685-97. Available from: https://doi.org/10.1007/s00787-020-01492-w.
33. James Lind Alliance (JLA). Southampton: National Institute for Health Research, Evaluation, Trials and Studies Coordinating Centre (NETSCC). James Lind Alliance. [accessed April 5 2023]. Available from: https://www.jla.nihr.ac.uk/.

• Bilaga 1 Sökdokumentation
• Bilaga 2 Sammanfattning systematiska översikter som bedömts ha måttlig risk för bias och vilken slutsats som författarna dragit
• Bilaga 3 Exkluderade studier (tabell med de studier som granskats och uppgift om exklusionskäl)

Till bilagorna