Prioritering av forskningsfrågor inom vård och stöd vid allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd

Prioritering baserad på James Lind Alliance metod

Vilka är de mest angelägna övergripande forskningsfrågorna inom allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd? En prioritering utförd av patienter, närstående, profession samt representanter för patient- och professionsorganisationer baserad på identifierade kunskapsluckor.

Lästid: ca 5 min Publicerad: Publikationstyp:

Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor

En prioritering utifrån brukares, patienters, närståendes och vårdpersonals perspektiv på vilka kunskapsluckor som är mest angelägna att täppa till med klinisk forskning. Arbetsmetoden för prioritering är framtagen av James Lind Alliance i Storbritannien.

Kontakta SBU
Publicerad: Rapportnr: 368 Diarienr: SBU 2022/29 ISBN: 978-91-987554-5-9 https://www.sbu.se/368

Sökord

Priority setting Patient involvement Public involvement Forskningprioritering Prioritering inom forskning

Detta projekt belyser vad personer med egen erfarenhet av allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd, deras närstående, professionen samt patient- och professionsföreningar anser vara de viktigaste övergripande forskningsfrågorna att besvara som rör vård och stöd.

Prioriteringen utgår från SBU-rapporten från år 2021 där konstaterade kunskapsluckor inom psykisk ohälsa inventerades. Den omfattar psykossjukdomar, bipolär sjukdom, ätstörningar, självskadebeteende, svår depression, svåra ångestsyndrom, personlighetssyndrom, samt suicidala tillstånd, och inkluderar insatser för att förebygga, utreda, bedöma, behandla och stödja, samt metoder för samordning av vård och stöd. Till rapporten

Målgrupper för rapporten är forskare, forskningsfinansiärer samt myndigheter och organisationer som sammanställer forskning. Förhoppningen är att projektet ska bidra till forskning inom de prioriterade områdena.

De tio högst prioriterade forskningsfrågorna (1=högst rankat)
1 I vilken utsträckning och hur kan man identifiera risk samt förebygga allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd, inklusive suicid?
2 Hur kan man förbättra utredning och bedömning vid tecken på allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd, inklusive suicidriskbedömning och vid psykiatrisk samsjuklighet?
3 Vilka utbildningsinsatser riktade till personalen behövs för att förbättra vård och stöd till personer med allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd? Vilken kunskap och kompetens krävs vid vård av särskilda sjukdomstillstånd?
4 Hur kan man stärka individens delaktighet i vård och stöd i samband med allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd?
5 Vilka insatser och aktiviteter inom psykiatrisk heldygnsvård är nödvändiga och mest önskvärda?
6 Hur väl fungerar olika metoder och modeller för koordinerad vård och stöd och hur kan de göra störst nytta? (t.ex. samordning mellan olika aktörer, inklusive att följa den fysiska hälsan)
7 Hur kan vård och stöd till personer med allvarlig psykiatrisk samsjuklighet (inklusive beroendeproblematik) organiseras och samordnas för att ha bäst effekt?
8 Hur ges informations- och utbildningsinsatser, så kallad psykopedagogisk utbildning, på bästa sätt?
9 Hur ges insatser och stöd till anhöriga och närstående på bästa sätt?
10 Vilken effekt har stödinsatser inriktade på återhämtning, att minska lidande och främja möjlighet till livskvalitet (till exempel bildterapi, musikterapi, dansterapi, yoga, trädgårdsterapi, djur i vården) som komplement till sedvanlig vård?

Cirka 500 kunskapsluckor inom området allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd tematiserades till 62 övergripande forskningsfrågor. Prioriteringens upplägg baserades på en metodik som tagits fram av den brittiska organisationen James Lind Alliance.

En första prioritering gjordes som en öppen, anonym digital enkät. Drygt 800 enkätsvar kom in, lika fördelat mellan patienter, närstående och personer som arbetar inom yrken där man kommer i kontakt med personer med allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd. Den slutliga prioriteringen genomfördes genom diskussion i ett konsensusmöte med 14 representanter för patient- och professionsföreningar samt två yrkesföreträdare.

Vid den slutliga prioriteringen identifierades tre huvudområden som särskilt viktiga för framtida forskning: tidiga insatser, organisatoriska åtgärder samt olika former av stödinsatser. Prioriteringsgruppens motiveringar till dessa återfinns i rapporten. Flera av de forskningsbehov som förts fram i denna prioritering har även lyfts som viktiga i andra tidigare prioriteringar inom psykiatri och socialt arbete.

Citera denna rapport:
SBU. Prioritering av forskningsfrågor inom vård och stöd vid allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2023. SBU-rapport 368. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/368

Projektledning och prioriteringsgrupp

I projektledningen ingick projektledare från SBU, externa sakkunniga inom psykiatri och socialt arbete, samt patient- och anhörigsakkunnig. Slutgiltig prioritering utfördes av representanter för patient- och professionsorganisationer samt yrkesföreträdare.

James Lind Alliance

Om SBU:s arbete med prioritering av kunskapsluckor med James Lind Alliance metod

SBU:s arbete med att lyfta fram den mest efterfrågade forskningen inom vissa områden, att prioritera de viktigaste kunskapsluckorna. Läs mer om hur det går till och vilken metod vi använder.

Läs mer om metoden här

Vetenskaplig artikel

 

Msghina M, Bergerlind L-L, Schön U-K, Dahlström C, Konradsson Geuken Å, Fundell S, et al. Prioritised research questions in serious mental illness: a priority setting based on evidence gaps. BMJ Mental Health. 2024;27(1):e301082. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjment-2024-301082

Sidan publicerad
Till toppen