Förstudie avseende alternativa metoder till tvångsåtgärder

Sammanfattning

Förstudiens syfte har varit att via den vetenskapliga litteraturen identifiera alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom Statens institutionsstyrelses (SiS) verksamhet samt inom den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården, med speciellt fokus på tvångsåtgärderna avskiljning och fastspänning med bälte.

Resultat

SBU har identifierat flera internationella vetenskapliga artiklar med sammanställd kunskap som rör tvångsåtgärder, vilka har bedömts med avseende på hur välgjorda de är. Flertalet av dessa kunskapssammanställningar handlar om arbetssätt som riktar sig till vuxna personer i psykiatrisk vård, relativt få handlar om barn och unga, medan ingen handlar enbart om personer med missbruk. De många olika arbetssätt som beskrivs kan övergripande kategoriseras som proaktiva eller reaktiva:

• Proaktiva arbetssätt handlar huvudsakligen om att via olika förebyggande insatser försöka minska användning av tvångsåtgärder (rapporteras i 22 kunskapssammanställningar). De olika insatser som beskrivits är bland annat:
  • Handledning och kompetensutveckling för personal, attityd- och beteendeförändringar
  • Anpassning av den fysiska miljön, multisensoriska sinnesrum
  • Behandlingskontrakt, patientcentrerad vårdplanering
  • Systematisk riskbedömning, krisplan (Joint Crisis Plan)
  • Kristeam (Crisis Resolution Team), ACT-team (Assertive Community Treatment team)
  • Förändringsarbete på organisatorisk nivå, uppföljning av tvångsåtgärder
  • Särskilda program, t.ex.: Six Core Strategies, Safewards, Omega Training Program, SafePath.
• Reaktiva arbetssätt handlar huvudsakligen om att analysera en akut händelse där en tvångsåtgärd vidtagits. Syftet är att förebygga att liknande händelser uppstår och att personal därmed inte ska behöva ta till tvångsåtgärder (rapporteras i tre kunskapssammanställningar). De insatser som beskrivits är exempelvis:
  • kan innebära samtal i personalgruppen (debriefing), strukturerad genomgång av händelsen och samtal med berörd patient.
  • Personal närvarande i patientens miljö.

Sammantaget visar resultatet att ett flertal olika förebyggande arbetssätt har studerats, däremot har SBU inte kunnat identifiera några konkreta alternativa metoder som personal kan använda när akuta risk- och våldssituationer ändå uppstår. Några kunskapssammanställningar har dock redovisat att när förebyggande arbetssätt har tillämpats i olika verksamheter, då har antalet tvångsåtgärder minskat.

Vetenskapliga kunskapsluckor som har efterlysts i de identifierade kunskapssammanställningarna handlar bland annat om förekomst och långsiktiga konsekvenser av användningen av tvång (inklusive bevittna tvång), effekter av förebyggandet av tvång för barn och unga i institutionsvård, jämförelse mellan olika alternativ till tvångsåtgärder och effekter av Safewards i andra vårdformer än psykiatrisk tvångsvård.

Länk till pågående uppdrag inom området.