Insatser för att motverka social isolering och ensamhet i befolkningen

Publicerad: 2 december 2024

Sammanfattning

SBU kommenterar en kartläggning [1] som syftar till att synliggöra vilken forskning som finns om insatser, åtgärder och arbetssätt för att motverka social isolering och ensamhet. Kartläggningen utvärderar inte effekt av insatserna.

Resultat och slutsatser

Författarna till kartläggningen har identifierat 92 relevanta systematiska översikter och 421 primärstudier, mestadels publicerade de senaste fem åren i höginkomstländer främst. De flesta av publikationerna utvärderade insatser riktade till äldre personer (60 till 75 år) och insatser ledda av terapeuter eller behandlare. Få artiklar handlade om insatser på samhällsnivå. Fokus låg främst på hälsorelaterade utfall och få artiklar handlade om hälsoekonomiska utfall. Endast ett fåtal artiklar beaktade könsaspekter. Endast fyra procent av de systematiska översikterna bedömdes av författarna ha tillräckligt god metodologisk kvalitet.

SBU: sammanfattande kommentarer på kartläggningen

SBU bedömer att kartläggningen är välgjord och ger en god beskrivning av omfattningen och fördelningen av de artiklar som publicerats inom området fram till och med februari 2022.
SBU konstaterar att det publicerats många artiklar inom området (både systematiska översikter och primärstudier). Men forskningen är ojämnt fördelad mellan populationer, insatser och utfall. Kartläggningen visar också att endast en liten andel av de systematiska översikterna har en acceptabel risk för bias.
Den ojämnt fördelade tillgängliga forskningen visar enligt SBU på vetenskapliga kunskapsluckor där fler primärstudier behövs. En nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet skulle kunna föreslå forskningssatsningar inom de högst prioriterade områdena.
Eftersom det finns en stor mängd primärstudier som inte kvalitetsbedömts, menar SBU att det finns ett utrymme för att göra en systematisk översikt utifrån de behov och förutsättningar som finns i Sverige. Detta arbete skulle kunna föreslås och genomföras inom ramen för en svensk nationell strategi mot ofrivillig ensamhet.

Systematisk översikt	Sammanställning av resultat från vetenskapliga undersökningar som med systematiska och tydligt beskrivna metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad forskningsfråga. Innehåller ofta, men inte alltid en metaanalys eller metasyntes.
Primärstudie	Även kallad en enskild studie. Är en vetenskaplig undersökning som innebär insamling och analys av originaldata.
Kartläggning	Även kallad för evidenskarta eller evidenskartläggning. En inventering av befintliga systematiska översikter (samt i vissa fall enskilda primärstudier) inom ett område. Utvärderar inte effekten av insatser.
Risk för bias	Risken för systematiskt fel eller snedvridning i forskningsprocessen som i sin tur kan påverka tillförlitligheten av forskningens slutsatser.
Insats	En åtgärd, intervention eller behandling för att åstadkomma förändring i syfte att uppnå ett visst mål.

Bakgrund

Folkhälsomyndigheten har fått i regeringsuppdrag att tillsammans med en rad andra myndigheter och aktörer ta fram ett underlag för en kommande nationell strategi för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet [2]. Under 2024 publicerade Folkhälsomyndigheten en kartläggning av ensamheten i Sverige som grund för en kommande nationell strategi [3]. Av rapporten framgår att ensamhet är ett samhällsproblem på grund av dess omfattande negativa konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa. Ensamhet, när den är ofrivillig, kan leda till ökad risk för depression, ångest, självmordstankar och till och med för tidig död. Rapporten visar att ensamhet är ett utbrett problem i Sverige, särskilt bland vissa grupper i befolkningen:

äldre personer
unga vuxna
personer i ensamhushåll
personer med funktionsnedsättningar
personer som är sjukskrivna eller arbetslösa
personer med låg inkomst
personer med låg utbildning
utrikes födda personer (särskilt de som är födda utanför Europa).

Kartläggningens syfte och avgränsningar

Kartläggning som SBU valt att kommentera har inkluderat både systematiska översikter och primärstudier (både randomiserade och icke-randomiserade kontrollerade studier). Även pågående forskning (till exempel studieprotokoll) har inkluderats för att synliggöra inom vilka områden forskning pågår. Kartläggningens övergripande målsättning har varit följande:

Identifiera systematiska översikter och primärstudier där effekter av insatser i syfte att minska social isolering och/eller ensamhet utvärderats
Synliggöra vetenskapliga kunskapsluckor för områden där det saknas systematiska översikter och primärstudier.
Synliggöra olika jämlikhetsaspekter vid beskrivning av tillgängliga systematiska översikter och primärstudier.

Kartläggningen har endast inkluderat insatser som ges personligt, det vill säga ”ansikte-mot-ansikte” i fysisk form (engelska: in-person). Teknologibaserade insatser (engelska: digital) exkluderades oavsett om de var på plats eller på distans. Detta med hänvisning till ett parallellt pågående arbete med att kartlägga digitala interventioner för att reducera social isolering och ensamhet bland äldre personer [4]. För övrigt har alla insatser i syfte att minska social isolering och ensamhet inkluderats, oavsett åldersgrupp och sammanhang. Författarna till Kartläggningen har inte delat upp ensamhet i specifika områden såsom social, emotionell och existentiell. Författarna till kartläggningen har sökt efter publikationer fram till och med februari 2022.

Kartläggningens metod och genomförande

Författarna till kartläggningen har följt riktlinjerna för att genomföra kartläggningar, enligt rekommendationer från Campbell Collaboration och PRISMA. Författarna presenterar publikationer i en evidenskarta utifrån typ av insats och typ av utfall. Författarna har behandlat flera publikationer från samma studie som en enda studie. En publikation med flera utfall och insatser återkommer flera gånger i evidenskartan. Primärstudier presenteras i evidenskartan oavsett om de ingick i en eller flera systematiska översikter. Överlapp och beroende mellan systematiska översikter presenteras eller analyseras inte av översiktsförfattarna.

Bedömning av risk för bias

Författarna har granskat risken för bias i de systematiska översikterna med hjälp av verktyget AMSTAR 2. Författarna redogör för den övergripande risken för bias (hög, måttlig, låg eller kritiskt låg) för varje enskild systematisk översikt i sin evidenskarta. Författarna presenterar däremot inte resultatet av AMSTAR-bedömningen i sin helhet för varje fråga¹. De identifierade primärstudierna som ingår i kartläggningen har inte bedömts avseende risk för bias. Detta i enlighet med rådande rekommendationer för kartläggningar.

Datahantering och analys

Beslut om hur tillgänglig forskning ska kategoriseras har tagits tillsammans med beslutsfattare, experter, forskare och relevanta intresseorganisationer i Kanada. Författarna beskriver noggrant det övergripande ramverk med tillhörande kategorier som kartläggningen utgår ifrån i artikelns kapitel 4.4. SBU har översatt och gjort om den figur i artikeln som presenterar kartläggningens ramverk i Figur 1. SBU har översatt begreppen ungefärligt. För exakta formuleringar hänvisas läsaren till kartläggningen ursprungsartikeln i sin helhet. för en beskrivning av det övergripande ramverk som kartläggningen utgått ifrån, översatt till svenska av SBU. Utöver det övergripande ramverket har detta har författarna även analyserat tillgänglig forskning utifrån olika jämlikhetsaspekter såsom:

Var man bor och lever
Etnicitet, kultur och språk
Sysselsättning och utbildning
Kön, ålder och religion
Socioekonomisk status
Socialt kapital, nätverk och relationer

SBU kommenterar kartläggningens metod och genomförande

SBU gör bedömningen att kartläggningen har låg risk för bias. Metoden är tydligt beskriven och presenteras på ett transparent och sakligt sätt. SBU anser att författarna har identifierat relevant forskning om insatser för att förebygga och motverka social isolering och ensamhet. Dessutom lyfter författarnas kategorisering av insatser fram viktiga och relevanta aspekter som är centrala vid utvärdering av dessa insatser.
Att författarna inte bedömt risk för bias i de primärstudier som inkluderats i kartläggningen (utöver de systematiska översikterna) anser SBU inte vara något problem. Detta eftersom författarna enligt SBU redogör tydligt för vilka artiklar som är systematiska översikter och vilka som är primärstudier.
SBU anser att en begränsning är att författarna inte har redovisat sin exakta bedömning av risk för bias för varje fråga i AMSTAR 2, för varje systematisk översikt. Detta påverkar transparensen i arbetet, men har enligt SBU inte någon avgörande inverkan på de slutsatser som dras.
Enligt SBU är det en begränsning att översiktsförfattarna inte presenterar resultat eller analyser av överlapp mellan systematiska översikter, det vill säga om de inkluderat samma primärstudier eller inte. Detta innebär att antalet systematiska översikter som refereras inte nödvändigtvis speglar det faktiska antalet unika utvärderingar. Dock påverkar detta inte identifieringen av potentiella kunskapsluckor där forskning saknas.

1. AMSTAR 2 består utav 11 frågor och är en granskningsmall för att utvärdera risken för bias i systematiska översikter av randomiserade och icke randomiserade studier som utvärderar interventioner.

Kartläggningens resultat och slutsatser

Kartläggningen har totalt identifierat 513 artiklar varav 92 var systematiska översikter och 421 är primärstudier. Över hälften av alla artiklar har enligt författarna publicerats inom de senaste fem åren. Flest artiklar publicerades under 2020 och 2021. Majoriteten av artiklarna är genomförda i höginkomstländer såsom USA, Storbritannien och Australien (72 systematiska översikter, 320 primärstudier).

Författarna presenterar omfattningen och fördelningen av tillgänglig forskning utifrån en rad olika aspekter i sin kartläggning. SBU har valt att presentera ett litet urval av dessa i denna rapport. För en fullständig beskrivning av omfattning och fördelning av publicerade artiklar hänvisas läsaren till kartläggningen i sin helhet samt den evidenskarta som författarna tagit fram².

Risk för bias i den tillgängliga forskningen

Kartläggningens författare har bedömt risken för bias som hög i 89 procent av de systematiska översikterna. Endast fyra av översikterna hade enligt författarna acceptabla metodologiska begränsningar (låg till måttlig risk för bias). Se Tabell 1 för en sammanställning av dessa. Sju procent av de systematiska översikterna var enbart registrerade studieprotokoll som indikerar att forskning pågår men som ej kunde kvalitetsbedömas ännu.

Författarna beskriver att det stora antalet systematiska översikter som bedömts ha en hög risk för bias främst beror på brister i att redogöra för beslut om metod och genomförande på förhand, samt brister i att redogöra för exkluderade artiklar och orsak till exklusion³.

2. I den interaktiva evidenskartan kan läsaren själv filtrera publicerade artiklar utifrån en rad olika parametrar som rör artikeln (till exempel metodologisk kvalitet, studiedesign), insatsen som utvärderats (till exempel format, syfte) eller population för insatsen (till exempel utifrån risker, behov, demografi, ålder).

3. Domän 2 samt 7 i granskningsmallen AMSTAR.

**Tabell 1 Systematiska översikter som av kartläggningens författare bedömts ha låg till måttlig risk för bias (det vill säga acceptabel metodologisk kvalitet).**
Författare, år, referens	Population	Typ av insats	Typ av utfall	Studietyp, risk för bias
översikt av översikter = systematisk översikt över systematiska översikter; Metaanalys = statistisk metod för att sammanväga resultat från flera undersökningar med kvantitativ studiedesign; Metasyntes= metod för att sammanväga resultat från flera undersökningar med kvalitativ studiedesign. Att en systematisk översikt bedömts ha låg till måttlig risk för bias innebär att dess slutsatser har acceptabel tillförlitlighet; Slutsatser från respektive systematisk översikt är inte presenterade i denna tabell. För slutsatser om den eller de insatser som utvärderats hänvisas läsaren till artikeln i sin helhet.
Reichow et al. 2013 [5]	Individer 6–21 år med autismspektrum tillstånd	Social färdighetsträning i grupp	Sociala färdigheter, kommunikations-färdigheter samt livskvalitet	Systematisk översikt med meta-analys,låg risk för bias
Bee et al. 2014 [6]	Barn till föräldrar med allvarlig psykiatrisk sjukdom	Psykologiska och psykosociala insatser	Livskvalitet, psykisk hälsa	Systematisk översikt med meta-analys,måttlig risk för bias
Jarvis et al. 2020 [7]	Äldre personer (+60 år), hemmaboende eller på särskilda boenden	Psykologiska och sociala insatser	Upplevd ensamhet	Systematisk paraplyöversikt med meta-syntes, måttlig risk för bias
Moore et al. 2018 [8]	Vuxna personer	Infrastruktur-förändringar	Psykisk hälsa, välbefinnande, livskvalitet, social isolering, socialt kapitel med flera	Systematisk översikt med meta-analys,måttlig risk för bias

Populationer som ingått i den tillgängliga forskningen

Insatserna som ingår i kartläggningen har huvudsakligen utvärderats i Europa (59 systematiska översikter, 138 primärstudier). Vanligast förekommande är att insatserna har utvärderats på populationen äldre personer, 60 till 75 år (55 systematiska översikter, 226 primärstudier). I Tabell 2 har SBU sammanställt antalet artiklar uppdelat på populationernas tillstånd respektive ålder. Författarna har endast identifierat 1 översikt och 13 primärstudier som belyst könsaspekter i sina utvärderingar.

**Tabell 2. Antalet och andelen som utvärderat insatser mot ensamhet och social isolering uppdelat på populationens tillstånd respektive ålder.**
	Antal systematiska översikter (%)	Antal primärstudier (%)
Tillstånd
Psykiatriska tillstånd	14 (15)	45 (11)
Neuropsykiatriska tillstånd	7 (8)	10 (2)
Funktionshinder	4 (4)	14 (3)
Demenssjukdom	11 (12)	10 (2)
Åldersgrupp
Äldre personer (60–75 år)	55 (60)	226 (54)
Unga och unga vuxna (10–24 år)	25 (27)	135 (32)
Barn (yngre än 10 år)	11 (12)	34 (8)

Insatser som utvärderats i den tillgängliga forskningen

Vanligast förekommande var artiklar som utvärderat interpersonella insatser ledda av en terapeut eller behandlare (72 systematiska översikter, 284 primärstudier) samt lokala program och insatser såsom gruppaktiviteter, öppna mötesplatser och volontärarbete (61 systematiska översikter, 176 primärstudier). Lägst antal publikationer fanns för insatser och åtgärder på samhällsnivå såsom bostadsplanering och folkhälsopolitiska beslut (1 översikt, 2 primärstudier).

Utfall som används i utvärderingarna

I stort sett samtliga insatser var utvärderade avseende dess effekt på fysisk eller psykosocial hälsa (91 systematiska översikter, 417 primärstudier). Minst vanligt var utfall som rörde kostnader och kostnadseffektivitet (3 systematiska översikter, 6 primärstudier) samt processrelaterade aspekter såsom genomförbarhet, tillgänglighet och följsamhet (3 systematiska översikter, 34 primärstudier).

SBU kommentarer kartläggningens resultat och slutsatser

SBU instämmer med författarna om att den tillgängliga forskningen är ojämnt fördelade till vissa områden samt att en betydande andel av de systematiska översikterna har en hög risk för bias. En nationell strategi kan enligt SBU klargöra vilka populationer, insatser och utfall som bör prioriteras vid utveckling av ny kunskap. Forskningsfinansiärer skulle kunna bidra till att täcka kunskapsluckorna genom att stödja forskning inom dessa områden.
SBU bedömer att nya primärstudier och översikter troligen har publicerats sedan 2022, då författarna till kartläggningen gjorde sin litteratursökning. Detta stöds av två rapporter som nyligen publicerats av SBU [9, 10]. SBU anser dock att detta inte påverkar bilden av den ojämna fördelningen av forskningen och brister i kvaliteten på publicerade systematiska översikter.
Att det finns en stor mängd primärstudier som inte kvalitetsbedömts, samt att fler troligen har tillkommit sedan 2022, visar enligt SBU att det finns goda möjligheter att göra en systematisk översikt utifrån svenska behov. En sådan systematisk översikt bör då enligt SBU även inkludera teknologibaserade insatser (vilka exkluderats i den aktuella kartläggningen) för att öka relevansen för svenska förhållanden ytterligare.

Projektgrupp

SBU

Maral Jolstedt, projektledare

Lillemor Dimberg, projektledare

Ann Kristine Jonsson, informationsspecialist

Irini Åberg, projektadministratör

Sofia Tranaeus, projektansvarig chef

Welch V, Ghogomu ET, Dowling S, Barbeau VI, Al-Zubaidi AAA, Beveridge E, et al. In-person interventions to reduce social isolation and loneliness: An evidence and gap map. Campbell Systematic Reviews. 2024;20(2):e1408. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1002/cl2.1408.
Uppdrag att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att utveckla och intensifiera arbetet med att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet. Diarienummer: S2023/01137. Stockholm: Regeringskansliet. [updated Apr 3 2023; accessed Nov 27 2024]. Available from: https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2023/04/uppdrag-att-genomfora-en-kartlaggning-och-ta-fram-ett-forslag-till-en-nationell-strategi-for-att-utveckla-och-intensifiera-arbetet-med-att-forebygga-och-motverka-ofrivillig-ensamhet/.
Folkhälsomyndigheten. Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder – En kartläggning. Stockholm: Folkhälsomyndigheten; 2024. [accessed Nov 27 2024]. Available from: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/e/ensamhet-forekomst-konsekvenser-och-atgarder-en-kartlaggning/.
Welch V, Ghogomu ET, Barbeau VI, Dowling S, Doyle R, Beveridge E, et al. Digital interventions to reduce social isolation and loneliness in older adults: An evidence and gap map. Campbell Systematic Reviews. 2023;19(4):e1369. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1002/cl2.1369.
Reichow B, Steiner AM, Volkmar F. Social skills groups for people aged 6 to 21 with autism spectrum disorders (ASD). Campbell Systematic Reviews. 2012;8(1):1-76. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.4073/csr.2012.16.
Bee P, Bower P, Byford S, Churchill R, Calam R, Stallard P, et al. The clinical effectiveness, cost-effectiveness and acceptability of community-based interventions aimed at improving or maintaining quality of life in children of parents with serious mental illness: a systematic review. Health Technol Assess. 2014;18(8):1-250. Available from: https://doi.org/10.3310/hta18080.
Jarvis M-A, Padmanabhanunni A, Balakrishna Y, Chipps J. The effectiveness of interventions addressing loneliness in older persons: An umbrella review. International Journal of Africa Nursing Sciences. 2020;12:100177. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.ijans.2019.100177.
Moore THM, Kesten JM, López-López JA, Ijaz S, McAleenan A, Richards A, et al. The effects of changes to the built environment on the mental health and well-being of adults: Systematic review. Health & Place. 2018;53:237-57. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.healthplace.2018.07.012.
SBU. Insatser för att motverka ofrivillig ensamhet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. SBU:s upplysningstjänst ut202414. [accessed Nov 27 2024]. Available from: https://www.sbu.se/ut202414.
SBU. Insatser för att förebygga och motverka ensamhet bland äldre personer - SBU kommenterar resultatet från fem systematiska översikter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024 386. [accessed Nov 27 2024]. Available from: https://www.sbu.se/386.