Observera att det är möjligt att ladda ner hela eller delar av en publikation. Denna pdf/utskrift behöver därför inte vara komplett. Hela publikationen och den senaste versionen hittar ni på www.sbu.se/384
ISBN 978-91-989733-2-7
En kartläggning av systematiska översikter
Kartläggningen syftar till att identifiera, granska och i en interaktiv digital karta presentera systematiska översikter som utvärderar hur icke-medicinska åtgärder påverkar smittspridningen av vissa infektionssjukdomar på samhällsnivå. Syftet har inte varit att bedöma om en specifik åtgärd är effektiv för att begränsa smittspridningen.
I den interaktiva kartan (evidenskartan) är det är möjligt att sortera de systematiska översikterna utifrån de områden som är av intresse för mottagaren. Den digitala kartan ringar in områden där det finns systematiska översikter och visar samtidigt var sådana saknas, samt visar vilken nivå av tillförlitlighet de systematiska översikterna har. Den digitala kartan utgör ett verktyg med särskild relevans för myndigheter, beslutsfattare, forskare och forskningsfinansiärer inom området.
Kartläggningen omfattar systematiska översikter som undersökt icke-medicinska åtgärders effekter på smittspridning av covid-19, influensa, sars, mers eller ebola. De åtgärder som har ingått i kartläggningen omfattar munskydd, handtvätt och handdesinfektion, distansåtgärder på individnivå, ventilation och rengöring i inomhusmiljö, begränsningar av folksamlingar och andra åtgärder som syftar till distansering i offentliga miljöer, stängning av offentliga verksamheter, distansarbete, stängning av skolor och distansundervisning, masstestning, storskalig smittspårning, olika former av reserestriktioner, covidbevis, begränsning av alkoholservering, utegångsrestriktioner, samt besöksrestriktioner på äldreboenden.
Litteratur söktes i databaserna Medline, Embase, Scopus och INAHTA:s databas upp till slutet av januari 2024. Viss grå litteratur eftersöktes också. Översikternas risk för bias bedömdes med hjälp av en modifierad version av granskningsmallen Amstar (Snabbstar). De systematiska översikterna kategoriserades i den digitala kartan utifrån typ av infektion, typ av smittskyddsåtgärd, nivå av risk för bias, tidpunkt för litteratursökning, samt avsaknad eller förekomst av primärstudier.
I litteratursökningen identifierades 7 153 referenser varav 132 var relevanta systematiska översikter för kartläggningen. Av dessa bedömdes fem ha låg risk för bias, 43 måttlig risk för bias och 84 hög risk för bias. De flesta översikter, 100 till antalet, undersökte effekter av smittskyddsåtgärder på spridning av SARS-CoV-2 (covid-19). Motsvarande antal för övriga infektionssjukdomar var 66 för influensa, 39 för sars, 34 för mers, och fem för ebola. Den vanligaste typen av åtgärder i översikterna var användning av munskydd, vilket undersöktes i 58 översikter. Andra vanligt förekommande åtgärder i översikterna var distansåtgärder på individnivå, handtvätt, reserestriktioner, skolstängningar och begränsning av folksamlingar. Resultatet av litteraturgranskningen presenteras i en evidenskarta.
Kartläggningen visar att en stor mängd systematiska översikter har tagits fram om icke-medicinska smittskyddsåtgärder, särskilt under åren 2020 till 2023, under och efter covid-19 pandemin. Majoriteten av översikterna bedömdes ha hög risk för bias på grund av bristande metodik eller brister gällande tolkning av data. SBU har dock inte granskat risken för bias i de enskilda primärstudierna som ingår i de systematiska översikterna eller bedömt vilken evidens som finns för de olika åtgärdernas effekter.
Icke-medicinska åtgärder och deras effekter vid pandemier och större utbrott av infektionssjukdomar är ett komplext område att studera och utvärdera. Resultaten från enskilda primärstudier påverkas bland annat av vilken typ av smittämne som har studerats, den kontext som åtgärden prövats i, vilken nivå av smittspridning och immuniseringsnivå som har varit gällande, samt vilka andra smittskyddsåtgärder som har förekommit samtidigt. Dessa aspekter är viktiga att beakta när man tolkar översikternas resultat och förklarar delvis varför översiktsförfattare kan ha kommit fram till olika slutsatser kring effekter av icke-medicinska smittskyddsåtgärder.
Under och efter covid-19 pandemin producerades även en mängd primärstudier som efter hand stärkte det vetenskapliga underlaget för vissa åtgärder. Tidpunkten för när översikterna gjordes är därför viktig att ta hänsyn till eftersom den i hög grad kan påverka översikternas resultat. I den digitala kartan finns möjlighet att filtrera översikterna utifrån tidpunkt för den senaste litteratursökningen.
I mars 2023 lämnade SBU ett upplysningstjänstsvar (dnr SBU 2022/632, inte publicerat) till den då pågående Utredningen om författningsberedskap inför framtida pandemier (S 2021:04). Frågeställningen gällde vilka systematiska översikter som har publicerats om olika samhällsåtgärders effekter på smittspridning vid pandemier eller utbrott av infektionssjukdomar. Eftersom frågan var bred och genererade många systematiska översikter om olika typer av åtgärder identifierades ett behov att strukturera översikterna i en digital karta. Utifrån en förstudie som bland annat innebar kontakter med Folkhälsomyndigheten beslutade SBU att utvidga underlaget och ta fram en SBU Kartlägger inom området.
Kartläggningen syftar till att identifiera, granska och i en interaktiv digital karta presentera systematiska översikter som utvärderar hur icke-medicinska åtgärder påverkar smittspridningen av vissa infektionssjukdomar på samhällsnivå. Däremot syftar kartläggningen inte till att dra slutsatser om åtgärdernas effekter.
Mer specifikt syftar kartläggningen till att:
Viktiga målgrupper för kartläggningen är myndigheter och utredningar inom folkhälsoområdet, beslutsfattare på nationell och regional nivå, smittskyddsläkare och andra professioner inom smittskydd, samt forskare och forskningsfinansiärer. Andra målgrupper är patientföreningar, allmänheten, beslutsfattare och forskare i andra länder, samt internationella organisationer.
En pandemi innebär att ett nytt eller förändrat smittämne, eller ett redan känt smittämne, får spridning över stora delar av världen. Världshälsoorganisationen, WHO, bedömer om situationen utgör ett internationellt hot mot människors hälsa, så kallat public health emergency of international concern, och om smittspridningens omfattning utgör en pandemi. Pandemier, med varierande sjuklighet och dödlighet hos befolkningen, har uppstått med vissa intervall genom tiderna, och kommer fortsätta att uppstå. Det är svårt att veta vilket slags smittämne som kommer att orsaka nästa pandemi. Vissa smittämnen, som influensa- och coronavirus, har dock ökad potential att orsaka pandemier. Sedan början av 1900-talet är det i huvudsak fyra olika varianter av influensavirus och ett coronavirus som orsakat pandemier. Även de coronavirus som ger upphov till sars och mers har orsakat utbrott med större spridning [1].
Erfarenheterna från den senaste pandemin som orsakades av viruset SARS-CoV-2, har visat hur snabbt och omfattande våra samhällen kan påverkas vid en pandemi. Viruset upptäcktes i Kina i december 2019 och sjukdomen som snart kom att benämnas covid-19 spreds sedan snabbt till andra länder [2]. Den 30 januari 2020 bedömdes situationen utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa, och dagen efter konstaterades det första fallet i Sverige i Jönköpings län. Det dröjde sedan nästan en månad tills Sverige fick fler bekräftade fall. Den 11 mars deklarerade WHO att situationen klassades som pandemi, ett akut läge som avslutades först i maj 2023.
En pandemi kan leda till en mycket hög belastning inom sjukvården och en generell samhällspåverkan bland annat genom sjukfrånvaro i samhällsviktiga sektorer. Det övergripande målet vid en pandemi är därför att minimera dödlighet och sjuklighet i befolkningen samtidigt som övriga negativa konsekvenser för individen och samhället ska minimeras [1].
Vaccination är den mest effektiva åtgärden för att minska sjuklighet och dödlighet i befolkningen vid en pandemi. Men även icke-medicinska1 åtgärder (engelska: non-pharmaceutical interventions eller non-pharmacological interventions, NPI) har använts vid pandemier och infektioner med hög smittsamhet och utbredd spridning, i syfte att begränsa smittspridningen.
1. Vi har i denna kartläggning valt att använda termen ”icke-medicinska åtgärder” eftersom det ofta används på svenska, trots att denna översättning inte helt motsvarar det engelska begreppet NPI.
Interventioner och åtgärder för att minska smittspridningen kan kategoriseras på olika sätt. I den här kartläggningen ansluter vi till ECDC (European Centre for Disease Prevention and Control) som skiljer mellan personliga åtgärder, såsom att hålla avstånd, använda munskydd eller tvätta händerna, åtgärder i offentliga inomhusmiljöer såsom ventilation, rengöring och desinficering, samt åtgärder på befolkningsnivå för att begränsa antalet kontakter i befolkningen som helhet [3]. Åtgärderna kan även klassificeras utifrån grad av frivillighet och tvång i åtgärderna. Ett särskilt poängsystem för att bedöma åtgärdernas stringens i olika länder och vid olika tidpunkter togs fram under covid-19 pandemin inom ramen för Oxford Coronavirus Government Response Tracker [4]. Vidare kan åtgärderna som införs för att minska smittspridningen vara generella eller riktade mot specifika befolkningsgrupper såsom barn, personer i arbetsför ålder eller riskgrupper som till exempel äldre och personer med andra underliggande sjukdomar. Effekten av åtgärderna kan mätas som påverkan på antalet nya fall av infektioner eller sjukdomens reproduktionstal i befolkningen, men också genom påverkan på antalet svåra sjukdomsfall som fordrar sjukhusvård, intensivvård eller som mortalitet. Effekterna kan mätas i befolkningen generellt eller i de specifika grupper som åtgärderna riktar sig till.
Vid covid-19-pandemin införde de flesta länder olika typer av begränsande icke-medicinska åtgärder, såsom inreseförbud, skolstängningar eller större inskränkningar av rörelsefriheten, så kallad lockdown [5]. Det finns också erfarenheter och lärdomar att dra nytta av från användning av icke-medicinska åtgärder före covid-19-pandemin, exempelvis skolstängningar vid säsongsinfluensa samt reserekommendationer vid epidemiska utbrott av sars och mers. Icke-medicinska åtgärder har även använts och studerats vid exempelvis ebola, även om smittvägen mellan människor är annorlunda än för luftvägsvirus, och den geografiska kontexten begränsad till Central- och Västafrika [6]. Det råder dock osäkerhet och i vissa fall olika uppfattningar också bland experter om vilka effekter icke-medicinska åtgärder har på smittspridningen [1]. Inte minst åtgärder som skolstängning och användning av munskydd var omdiskuterade under covid-19-pandemin [7] [8]. Dessutom är flera av åtgärderna förknippade med negativa effekter på samhällsekonomi, människorättsprinciper om fri rörlighet och autonomi samt folkhälsa. Med syfte att stärka beredskapen inför framtida pandemier, är det därför av vikt att försöka utvärdera åtgärdernas effekter på smittspridning, svår sjukdom och dödsfall så att dessa kan vägas mot negativa effekter och kostnader [9].
En projektplan för denna rapport utarbetades av projektgruppen och fastställdes genom beslut av myndigheten. Ett protokoll registrerades även i den internationella databasen PROSPERO (CRD42024539725). Metoden utgick huvudsakligen från den etablerade projektprocessen för SBU Kartlägger.
Vad finns det för sammanställd kunskap respektive kunskapsluckor om hur icke-medicinska åtgärder påverkar smittspridningen på samhällsnivå vid pandemier eller epidemiska utbrott av infektionssjukdomar med stor effekt på folkhälsan?
I detta avsnitt redovisas urvalskriterierna som använts i litteraturgranskningen. I rapporten formuleras urvalskriterierna så att de fångar upp systematiska översikter med sammanställd kunskap om hur olika åtgärder kan påverka spridningen vid vissa infektionssjukdomar på samhällsnivå. Av särskilt vikt är kunskap som kan överföras till svenska förhållanden. För covid-19 och influensa är kartläggningen därför begränsad till befolkningar i Europa och Nordamerika. Dock har kartläggningen vidgats till att inkludera översikter om smittskyddsåtgärder vid utbrott av mers och sars trots att de genomförts i andra geografiska områden, eftersom det kan finnas vissa lärdomar att dra även från hanteringen av dessa utbrott. Även ebola har tagits med i kartläggningen trots att det är en helt annan sjukdom (blödarfeber) än övriga inkluderade sjukdomar, med en annan typ av smittväg och där utbrotten varit begränsade till Central- och Västafrika. Den avvägningen har gjorts för att få en bredare ansats i kartläggningen. Även om det kan vara svårt att överföra smittskyddsåtgärder kring ebola till svenska förhållanden, kan det finnas lärdomar i utbrottshanteringen som skulle kunna gå att överföra till andra sjukdomar som smittar via exempelvis nära kontakter eller kroppsvätskor och som skulle kunna ha relevans för svenska förhållanden.
Kartläggningen omfattar en bred uppsättning av interventioner på individnivå, i offentlig inomhusmiljö samt på befolkningsnivå enligt den indelning som ECDC använder, som antingen har använts eller skulle kunna användas som smittskyddsåtgärder i Sverige. Vi har valt att inte beakta stringensen av åtgärderna i urvalet. Därmed ingår även åtgärder som tillämpats med större grad av tvång än vad exempelvis Sverige och flera andra öppna samhällen tillämpade under covid-19 pandemin. Däremot har överförbarhet, exempelvis gällande åtgärdernas stringens och den nivå av samhällssmitta och befolkningsimmunitet som var rådande då primärstudierna genomfördes, varit en aspekt som översiktsförfattarna bör ha tagit rimlig hänsyn till i slutsatserna för att översikten ska bedömas ha låg risk för bias.
Val av kontrollgrupp har stor betydelse för resultaten, men även detta är något som bör återspeglas i översiktens hantering och tolkning av resultaten från primärstudierna. Av denna anledning har även systematiska översikter som beaktar resultat från studier med kontrollgrupper som normalt ger högre risk för bias (såsom enbart intern kontrollgrupp) inkluderats. Utfallet som studeras i kartläggningen, effekter på smittspridning (inklusive påverkan på antal svåra sjukdomsfall och dödsfall) kan mätas på många olika sätt, och vi har även här haft ett brett angreppssätt och inkluderat alla utfall relaterade till smittspridning.
Urvalskriterierna har också till viss del påverkats av önskemål som inkommit från intressenter och målgrupper (Avsnitt 3.2.7), samt utifrån den ursprungliga frågeställningen som inkom till SBU:s Upplysningstjänst.
Systematiska översikter som innehöll minst en av åtgärderna eller kombinerade åtgärder inkluderades. Såväl tvingande åtgärder som rekommendationer och frivilliga åtgärder inkluderades.
Systematiska översikter som uteslutande fokuserade på effekter på smittspridning inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorgsmiljö exkluderades. Ett undantag gjordes för interventionen besöksförbud och andra besöksrestriktioner på äldreboenden där vård- och omsorgsmiljö accepterades.
Som kontroll (jämförelseintervention) accepterades avsaknad av åtgärd eller mindre omfattande åtgärd. Jämförelsen kan definieras på flera olika sätt som alla bedömdes vara acceptabla för inklusion:
Effekt på smittspridning av aktuellt virus mätt som:
Systematiska översikter med kvantitativ metodik inkluderades, med undantag för systematiska översikter som uteslutande fokuserade på matematisk modellering av effekter. För att en artikel skulle betraktas som en systematisk översikt krävdes att det tydligt framgick att en litteratursökning i databaser hade gjorts för den definierade frågeställningen, samt att det fanns en ansats att redovisa litteraturen systematiskt. Även översikter som benämndes exempelvis scoping review eller rapid review beaktades. HTA-rapporter och rapporter från WHO och ECDC som omfattade systematiska översikter inkluderades också.
Kartläggningar och översikter över systematiska översikter (s.k. umbrella reviews) inkluderades inte.
Systematiska översikter publicerade från år 2000 och framåt skrivna på engelska eller ett av de skandinaviska språken inkluderades. Pre-prints som inte genomgått peer review samt konferensabstrakt exkluderades. Översikter som ersatts av senare uppdaterade översikter med samma urvalskriterier exkluderades. Om den nya versionen hade ändrat urvalskriterierna inkluderades dock även den tidigare versionen av översikten.
Följande målgrupper och intressenter tillfrågades om att lämna synpunkter på projektplanen, inklusive val av population, interventioner och miljöer av relevans för svenska förhållanden samt utfall:
Projektgruppen hade också dialogmöten angående kartläggningens inriktning med Folkhälsomyndigheten och Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S 2023:08). Samtliga tillfrågade inkom med svar. MSB och Smittskyddsläkarföreningen valde att inte lämna specifika synpunkter.
Litteratursökningen gjordes primärt i databaserna Medline (Ovid), Embase (Elsevier), Scopus (Elsevier).
Sökningarna gjordes i flera steg, varav det första gjordes till underlaget från SBU:s upplysningstjänst (dnr SBU 2022/632) som kartläggningen tog avstamp ifrån. De sökningarna uppdaterades i slutet av januari 2024 (Bilaga 1, Non-pharmaceutical interventions part 1).
Ytterligare en sökning för den aktuella kartläggningen utfördes i februari 2024. Den innehöll termer för de interventioner som inte sökts i publikationen från SBU:s upplysningstjänst (Bilaga 1, Non-pharmaceutical interventions part 2).
För grå litteratur (som inte publicerats i vetenskapliga tidskrifter) söktes INAHTA:s databas för HTA-rapporter och WHO:s covid-19 databas. Dessutom gjordes manuella sökningar på webbsidorna för ECDC och European Health Observatory on Health Systems and Policies fram till och med juli 2024.
Fullständig sökdokumentation för samtliga sökningar finns i Bilaga 1. Sökstrategin har granskats av en annan informationsspecialist än den som arbetade i projektet. Dubbletter mellan databaser har rensats i Deduklick (Risklick).
Två personer granskade, oberoende av varandra, samtliga artikelsammanfattningar (abstrakt) som identifierats i databaserna utifrån PICO. När åtminstone en av granskarna bedömde att en översikt uppfyllde inklusionskriterierna beställdes denna i fulltext. Därefter granskades översikterna i fulltext av två personer oberoende av varandra och irrelevanta översikter sorterades bort. Vid oenighet gällande relevans för en artikel som lästs i fulltext fördes först en diskussion inom granskningsparet och vid behov involverades hela projektgruppen i diskussionen. Beslut togs i konsensus. Urvalet från de manuella sökningarna på webbsidor gjordes endast av en person i det första steget, men bedömningen av relevans på fulltextnivå gjordes av två personer. De översikter som inte bedömdes relevanta sammanställdes i en separat exklusionslista där orsaken till exklusion framgår (Bilaga 2). Det digitala verktyget Covidence (www.covidence.org) användes i samtliga steg.
De inkluderade översikterna kategoriserades i den digitala kartan utifrån följande kategorier:
Kategoriseringen följde samma indelning specificerade urvalskriterierna, dock sammanfördes olika typer av reserestriktioner till en gemensam kategori. Kategoriseringen gjordes av två personer oberoende av varandra. Oenigheter diskuterades och beslut togs i konsensus. En översikt kunde kategoriseras till fler än en intervention och infektion, om den hade inkluderat flera sådana.
Kategoriseringen utgick i första hand från de inklusionskriterier som översiktsförfattarna angivit. Om detta var otydligt så utgick kategoriseringen istället från de primärstudier som översiktsförfattarna hade inkluderat. Om tidpunkten för litteratursökning inte var angiven i översikten extraherades i stället publiceringsdatumet för den senaste inkluderade primärstudien.
De systematiska översikter som bedömdes vara relevanta granskades för att bedöma risken för bias samt för att indikera om delar av eller hela översikten kan användas. Granskningen gjordes i Covidence av två projektmedlemmar oberoende av varandra och med stöd av de frågor som finns i SBU:s granskningsmall Snabbstar (Bilaga 3) som bygger på den internationella granskningsmallen Amstar [10]. Granskningen sker i sex delsteg som omfattar följande delar av översikten:
Utifrån bedömningen kategoriserades översikterna som att ha låg, måttlig eller hög risk för bias.
Nivåer av risk för bias och vad dessa innebär beskrivs i Faktaruta 3.1. De kriterier som användes för när en systematisk översikt bedömdes ha nivån måttlig respektive låg risk för bias redovisas i Faktaruta 3.2. Om något av stegen som krävdes för ”måttlig risk för bias” saknades eller var otillräckligt, bedömdes översikten ha hög risk för bias.
Om de båda granskarna bedömde nivån olika så gjordes en konsensusbedömning i diskussion där ytterligare en eller flera personer i projektgruppen involverades vid behov. Kartläggningen inkluderar inte någon bedömning av risken för bias för de primärstudier som ingår i de systematiska översikterna.
För systematiska översikter med låg och måttlig risk för bias extraherades förutom den information som anges under avsnitt 3.3.3 även följande information i Covidence som underlag till en tabell (Bilaga 4): primärstudiernas studiedesign, totala antalet primärstudier i översikten, undersökta utfall samt kontext. Informationen extraherades av två personer oberoende av varandra och oenigheter löstes i konsensusdiskussioner. Om studiedesign, utfall och kontext inte framgick tydligt från översiktsförfattarnas inklusionskriterier gjordes en tolkning utifrån den beskrivna frågeställningen och de primärstudier som inkluderats i översikten.
Litteratursökningen i databaser som gjordes i flera steg resulterade i sammanlagt 6 970 referenser. De kompletterande söksätten gav ytterligare 183 referenser. Efter granskningen av sammanfattningarna bedömdes 336 artiklar vara potentiellt relevanta för våra inklusionskriterier. Granskningen av fulltexterna resulterade därefter i att 132 systematiska översikter inkluderades, varav 5 bedömdes ha låg risk för bias, 43 måttlig risk för bias och 84 hög risk för bias. I Figur 4.1 framgår selektionsprocessen i ett flödesschema. I Bilaga 2 finns en lista över de referenser som exkluderades samt främsta orsak till exklusion.
Resultatet visas i en interaktiv digital karta evidenskarta, där det framgår vilka översikter som identifierats och deras bedömda risk för bias. Kartan är uppdelad efter typ av åtgärd och typ av infektion. I evidenskartan presenteras därmed samtliga relevanta systematiska översikter som uppfyller våra angivna urvalskriterier och det framgår också för vilka områden som det saknas systematiska översikter. När man klickar på ett område i kartan visas en lista över identifierade översikter för området med länk till referensen i fulltext. Ett flertal av översikterna omfattar flera olika åtgärder och ibland även flera olika infektioner, och dessa översikter återfinns därför på flera ställen i kartan.
Det går att filtrera vilka systematiska översikter som visas genom att göra val i menyn ovanför evidenskartan. Förutom typ av infektion och åtgärd är det möjligt att filtrera på översikternas nivå av risk för bias, översikternas senaste datum för litteratursökning samt om översikterna har identifierat eller helt saknar primärstudier som är relevanta för kartan.
Totalt inkluderades 132 översikter. Av dessa bedömdes fem ha låg risk för bias, 43 måttlig och resterande 84, hög risk för bias. Av de 132 identifierade översikterna hade 100 undersökt effekter av icke-medicinska åtgärder vid covid-19. Motsvarande antal för övriga typer av infektioner var 67 för influensa, 40 för sars, 35 för mers, och fem för ebola. Många av översikterna undersökte effekter av åtgärder för flera olika infektionssjukdomar, exempelvis infektioner orsakade av olika luftvägsvirus.
De icke-medicinska åtgärder som studerats i de olika systematiska översikterna framgår av Tabell 5.1. Bland åtgärder på individnivå var munskydd den vanligaste åtgärden vilket undersöktes i 58 översikter. Även handtvätt och distansåtgärder på individnivå var vanligt förekommande åtgärder som studerades i 35 respektive 30 översikter. För åtgärder i offentlig inomhusmiljö fanns 13 översikter som undersökte ventilationssystem och 13 som undersökte inomhusdesinfektion. Bland åtgärder på befolkningsnivå var de vanligast förekommande åtgärderna reserestriktioner (35), begränsning av folksamlingar (28) och skolstängningar (29). Ett flertal översikter hade dock ett brett fokus på icke-medicinska åtgärder och 51 översikter inkluderade fler än en av de åtgärder som ingår i kartläggningen. Även åtgärder eller kontexter som ligger utanför kartläggningens fokus fanns med i flera översikter, exempelvis åtgärder som syftar till att minska smittspridningen i sjukhusmiljö.
| Åtgärd | Antal översikter totalt per åtgärd | Antal översikter med låg risk för bias | Antal översikter med måttlig risk för bias | Antal översikter med hög risk för bias |
|---|---|---|---|---|
| Åtgärder på individnivå | ||||
| Munskydd | 58 | 3 | 17 | 38 |
| Handtvätt/desinfektion | 30 | 2 | 14 | 14 |
| Distansåtgärder på individnivå | 35 | 3 | 5 | 27 |
| Åtgärder i offentlig inomhusmiljö | ||||
| Ventilationssystem | 13 | 1 | 1 | 11 |
| Inomhusdesinfektion | 13 | 2 | 2 | 9 |
| Åtgärder på befolkningsnivå | ||||
| Begränsningar av folksamlingar och andra distansåtgärder | 28 | 0 | 4 | 24 |
| Stängning av publika miljöer och aktiviteter | 14 | 0 | 2 | 12 |
| Stängning av arbetsplatser/distansarbete | 22 | 0 | 5 | 17 |
| Skolstängning och/eller distansundervisning | 29 | 2 | 4 | 23 |
| Masstestning | 10 | 1 | 4 | 5 |
| Kontaktspårning | 22 | 0 | 9 | 13 |
| Reserestriktioner | 35 | 1 | 6 | 28 |
| Vaccinationspass | 1 | 0 | 0 | 1 |
| Begränsning av alkoholservering | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Utegångsrestriktioner | 18 | 2 | 2 | 14 |
| Besöksrestriktioner på äldreboenden | 10 | 1 | 3 | 6 |
I Figur 5.1 illustreras när översikterna har publicerats. Ett stort antal översikter producerades under och efter covid-19-pandemin vilket återspeglas i figuren. År 2024 innehåller inte fullständiga data eftersom litteratursökningen endast sträckte sig till januari 2024.
Bland de fem översikter som bedömdes ha låg risk för bias (Faktaruta 3.1) fokuserade tre uteslutande på covid-19 [11] [12] [13]. Två av dessa fokuserade på åtgärder i skolmiljöer, en med brett fokus på åtgärder som kan göra att en skola kan hållas öppen eller återöppnas efter stängning [11] och en annan översikt med specifikt fokus på effekter av stängning och öppning av skolor [13]. Den tredje översikten undersökte ett stort antal åtgärder på äldreboenden [12].
De övriga två översikterna med låg risk för bias inkluderade även andra infektionssjukdomar än covid-19 [14] [15]. En av dessa utvärderade effekter av munskydd och fysisk distansering, dels inom hälso- och sjukvården (som inte ingår i denna kartläggning), dels i andra miljöer [14]. Litteratursökningen sträckte sig dock endast till april år 2020 och missade därför till stor del att fånga upp primärstudier av covid-19. Den andra översikten studerade en bred uppsättning av åtgärder såsom provtagning vid inresa, karantän, fysiskt avstånd, handhygien och munskydd [15]. Man redovisade en uppdaterad sökning till och med oktober år 2022 och kunde därmed inkludera primärstudier av covid-19 i större omfattning, men begränsade å andra sidan underlaget till randomiserade studier. De primärstudier som tillkom under covid-19 pandemin undersökte effekter av handhygien och munskydd. I Bilaga 4 finns en utförligare beskrivning av studierna.
Bland de 43 systematiska översikter som bedömdes ha måttlig risk för bias fanns 17 som undersökte munskydd och 14 som undersökte handtvätt eller handdesinfektion (Faktaruta 3.1). För de övriga åtgärderna varierade antalet översikter med måttlig risk för bias mellan 0 och 9 per åtgärd (Tabell 5.1). Den vanligaste infektionstypen var Covid-19 som inkluderades i 29 översikter, följt av influensa som inkluderades i 26 översikter. I Bilaga 4 finns en utförligare beskrivning av studierna.
För de kombinationer av åtgärder och infektioner som inte studerats i någon av de systematiska översikterna med låg eller måttlig risk för bias kan det sägas föreligga en vetenskaplig kunskapslucka av typ 1, ”En välgjord systematisk översikt behövs”, enligt Faktaruta 2.2. Dessa tydliggörs i den digitala kartan. Behovet av en systematisk översikt kan dock vara mer eller mindre betydande beroende på kombinationen av åtgärder och infektionsgrupper. För åtgärderna vaccinationspass och förbud mot alkoholservering identifierades ingen systematisk översikt med låg eller måttlig risk för bias för någon av infektionstyperna.
Om det finns en systematisk översikt med måttlig eller låg risk för bias och en nygjord litteratursökning som inte har identifierat någon relevant primärstudie så föreligger det en kunskapslucka av typ 2, ”Fler primärstudier behövs”, enligt Faktaruta 2.2. Det går dock inte att utesluta att primärstudier kan ha publicerats efter översiktens sista sökdatum, eller att översikten kan ha missat någon primärstudie trots att vi har bedömt översikten som godtagbar.
Sex översikter hade inte identifierat någon primärstudie som stämde in på våra urvalskriterier trots att de hade eftersökts av författarna. Dessa går att sortera fram i den digitala kartan.
I den här kartläggningen har vi identifierat 132 systematiska översikter om olika typer av smittskyddsåtgärder, och möjliggjort sortering av översikterna i en interaktiv karta. Syftet med kartläggningen har varit att på ett överskådligt sätt sammanfatta och tillgängliggöra sammanställd forskning för de som har ett intresse eller uppdrag inom området såsom andra myndigheter, forskare och beslutsfattare. Kartläggningen har dock inte haft som syfte att dra slutsatser kring evidensen av de studerade smittskyddsåtgärdernas effekter. I det här kapitlet diskuterar vi de huvudsakliga resultaten, aspekter på kartläggningens urvalskriterier och metodik, samt aspekter som är viktiga att beakta generellt inom forskningsområdet.
Kartläggningen visar att en stor mängd systematiska översikter har tagits fram om icke-medicinska smittskyddsåtgärder, särskilt under åren 2020 till 2023, under och efter covid-19 pandemin (Figur 5.1). Vissa typer av åtgärder är mer studerade i översikter än andra, framför allt interventioner på individnivå såsom användning av munskydd, handtvätt och distansåtgärder. Reserestriktioner, olika typer av distansåtgärder på befolkningsnivå och skolstängning/distansundervisning är exempel på andra interventioner som är studerade i ökad utsträckning, medan vaccinationspass och förbud mot alkoholservering endast finns studerat i enstaka översikter eller helt saknas. I vilken utsträckning ett område eller effekt av olika interventioner studerats, styrs sannolikt av många olika faktorer. Vissa interventioner har varit mer vanligt förekommande än andra under pandemier och intresset att beforska området kan därmed vara större. Inom vissa områden har det också funnits större möjligheter eller intresse av att göra primärstudier.
Vi har inte lagt vikt vid om översikterna benämns som exempelvis rapid, scoping eller systematic, eftersom det inte finns någon entydig konsensus kring metodiken för olika varianter av översikter. I stället har vi utgått från den beskrivna metoden och inkluderat de översikter där det framgått att man har gjort en litteratursökning i databaser och där det har funnits en ansats att redovisa litteraturen systematiskt, exempelvis genom flödesscheman och tabeller. Denna strategi valdes för att undvika vilseledning av vad författarna har valt att kalla översikten, och risken för bias har bedömts på samma sätt oavsett hur översikten har benämnts. Det har sannolikt bidragit till att en stor mängd översikter, sammantaget 84 av 132 motsvarande 64 procent, har bedömts ha hög risk för bias eftersom den valda metodiken för snabba översikter oftast inte uppfyller de steg som enligt SBU:s bedömning bör finnas i en välgjord systematisk översikt. Det är dock inte ovanligt att systematiska översikter bedöms ha hög risk för bias även inom andra områden, exempelvis visade en sammanställning av granskningar som gjorts vid SBU:s upplysningstjänst under åren 2021 till 2023 att 82 procent av totalt 587 systematiska översikter inom olika områden hade bedömts ha hög risk för bias [16].
Som nämndes i anslutning till Figur 5.1 producerades en stor mängd översikter under covid-19 pandemin, vilket speglar den efterfrågan som fanns på snabba vetenskapliga sammanställningar som underlag till beslut om olika smittskyddsåtgärder. Vissa av dessa översikter benämndes som rapid systematic review varav flertalet bedömdes ha hög risk för bias.
Av de 48 översikter (36 % av samtliga) som bedömdes ha låg (5 översikter) eller måttlig (43 översikter) risk för bias hade flertalet begränsat underlaget till en eller ett fåtal olika åtgärder, en specifik kontext eller till enbart randomiserade studier. En rimlig tolkning är att arbetsbördan och resursåtgången ofta begränsar möjligheterna att genomföra systematiska översikter som studerar en bred palett av åtgärder och sammanhang med tillräcklig kvalitet i alla dess delar.
Icke-medicinska åtgärder och dess effekt vid pandemier och större utbrott av infektionssjukdomar är ett komplext område att studera och utvärdera. Primärstudierna i översikterna är ofta heterogena. Det kan gälla typ av smittämne som studerats eller den kontext som åtgärden prövats i. Åtgärderna kan vara införda under olika faser av en pandemi, med olika nivå av smittspridning och olika immuniseringsnivå. Dessutom förekommer de ofta tillsammans med många andra smittskyddsåtgärder vilket gör det svårt att studera betydelsen av enskilda interventioner.
Vidare består de flesta primärstudier av observationsstudier som ofta är komplexa att uttolka resultat från på grund av risken för såväl selektionsfel som förväxlingsfel (engelska: confounding). De observationella primärstudierna, i synnerhet de som genomförts utanför de nordiska länderna, är ofta ekologiska till sin natur, vilket innebär att minsta analysenhet är på gruppnivå (exempelvis skola, kommun eller region). Risken för bias är i allmänhet högre i ekologiska jämfört med individbaserade studier, med bättre möjligheter till justering för förväxlingsfel i de senare. Denna komplexitet förklarar delvis varför översiktsförfattare kan ha kommit fram till olika slutsatser kring evidensen av smittskyddsåtgärder och belyser också svårigheterna med överförbarhet av en åtgärd utifrån studerad smitta och kontext.
I kartläggningen gjordes vissa medvetna avgränsningar. Bland annat exkluderades översikter som enbart bygger på modelleringsstudier där resultaten utgår från en rad antaganden utan empiriska mätningar av den faktiska smittspridningen i samhället eller i en viss grupp. Systematiska översikter som utöver modelleringsstudier även innehåller empiriska studier inkluderades dock, med krav att dessa skulle särredovisas för att översikten skulle uppnå måttlig eller låg risk för bias.
En annan avgränsning är att vi i kartläggningen av kunskapsluckor enbart redovisar var sammanställd kunskap finns eller saknas (kunskapslucka av typ 1 enligt Faktaruta 2.2). Vi har inte bedömt systematiskt var det finns evidens respektive kunskapsluckor utifrån översiktsförfattarnas slutsatser (kunskapslucka av typ 2 och 3 enligt Faktaruta 2.2). Detta var ett medvetet val på grund av komplexiteten inom området, samt att olika författare kan ha kommit fram till olika slutsatser. Vi rekommenderar i stället användare av kartan att ta del av de senast publicerade översikterna med måttlig och låg risk för bias inom ett visst område och göra en egen bedömning utifrån översiktens resultat och slutsatser. I synnerhet bör man beakta översiktens urvalskriterier såsom exempelvis val av studiedesign, kontext och typ av data när man tolkar resultaten. Ett specifikt exempel är att vår kartläggning inte omfattar åtgärder inom hälso- och sjukvården, samtidigt som sådana studier ofta ingår i ett flertal breda systematiska översikter. Ofta men inte alltid särredovisas då resultaten för studier som genomförts utanför hälso- och sjukvården. Det är också viktigt att beakta att tolkningen av primärstudiernas risk för bias till stor del är en subjektiv bedömning även om en etablerad granskningsmall bör ha använts i översikterna. Dessutom är detta ett kunskapsområde som fortsatt är under utveckling, och det kan därför finnas anledning att söka efter uppdateringar av de översikter som ingår i evidenskartan.
Det är också viktigt att beakta att när en översikt har kommit fram till att det saknas tillförlitlig kunskap betyder det inte nödvändigtvis att de undersökta åtgärderna saknar effekt, utan betyder att det finns för få primärstudier publicerade under sökperioden eller endast studier med för stora metodologiska brister för att kunna bedöma effekten på ett tillförlitligt sätt .
Under och efter covid-19 pandemin producerades även en mängd primärstudier som efter hand stärkte det vetenskapliga underlaget för vissa åtgärder. Tidsaspekten, när översikterna gjordes, är därför viktigt att ta hänsyn till. I den digitala kartan finns möjlighet att filtrera översikterna på tidpunkt för senaste litteratursökning. En översikt som gjordes tidigt under pandemin har givetvis inte haft möjlighet att fånga upp alla relevanta primärstudier om covid-19, även om översikten har bedömts ha måttlig eller låg risk för bias.
Flera av översiktsförfattarna lyfter fram behovet av välgjorda primärstudier inom området. Några författare lyfter också behovet av att förstå bättre varför välgjorda studier saknas för att bättre kunna vägleda prioriteringen av framtida forskning inom området [12]. Framför allt saknas randomiserade studier, men även icke-randomiserade observationsstudier med adekvata kontrollgrupper är fåtaliga.
Forskningsfältets natur kan medföra svårigheter att genomföra randomiserade studier av smittskyddsåtgärder eftersom vissa endast införs under en pandemi eller ett akut infektionsutbrott, då det sällan finns tid eller resurser att planera och genomföra en randomiserad studie. Randomiserade studier, i synnerhet om randomiseringen görs på individnivå, kan dessutom ha andra svagheter jämfört med observationsstudier, såsom otillräcklig studiestorlek och för kort uppföljningstid för att ge konklusiva resultat [17]. Flertalet icke-medicinska smittskyddsåtgärder som ingår i aktuell kartläggning kan dessutom inte randomiseras på individnivå utan behöver i så fall göras på gruppnivå. Sådana klusterrandomiserade studier av icke-medicinska smittskyddsåtgärder är emellertid sällsynta [18], och kan leda till svåra överväganden kring samtycken och andra etiska aspekter [19].
Ofta är det mest lämpligt att använda både en extern och en intern kontrollgrupp med data både före och efter åtgärden införts, vilket möjliggör differensjämförelser (engelska: difference-in-difference) i smittspridning och andra utfall [20]. Studier som enbart använder interna kontrollgrupper är ofta svagare eftersom jämförelsen av smittspridningen (före och efter införandet av åtgärden i gruppen eller området som studeras) då kan snedvridas av ”regression mot medelvärdet” (engelska: regression-to-the-mean). Sådan snedvridning kan exempelvis inträffa om en åtgärd införs i en situation med omfattande smittspridning och en nedgång i smittspridningen därför är mer sannolik än fortsatt uppgång under uppföljningstiden även om åtgärden saknar effekt. Dessutom införs ofta flera åtgärder samtidigt vilket ytterligare försvårar utvärderingen om ingen extern kontrollgrupp finns att jämföra med.
Svårigheterna med att göra randomiserade studier gör att översikter som begränsas till sådana studier tenderar att landa i slutsatsen att primärstudier saknas eller har för låg kvalitet för flera av smittskyddsåtgärderna. Ett belysande exempel på detta är en bred och välgjord systematisk översikt av randomiserade studier som senare uppdaterats med studier av covid-19 och som för flera av åtgärderna tvingades konstatera att primärstudier saknades [15]. I vissa situationer har istället kvasi-experimentella ansatser utnyttjats för att förbättra kvaliteten i observationsstudier, exempelvis om en åtgärd av anledningar som förefaller slumpmässiga eller åtminstone orelaterade till smittspridningen införts i vissa kommuner eller regioner men inte i andra [21].
En god beredskap och en välutvecklad infrastruktur för forskning om hur interventioner påverkar befolkningens hälsa skulle kunna underlätta att forskningsstudier och andra systematiska utvärderingar snabbt initieras vid en pandemi eller vid andra större sjukdomsutbrott där smittskyddsåtgärder sätts in. I synnerhet i de nordiska länderna, med sina omfattande befolknings- och hälsodataregister [22] [23], finns förutsättningarna att utveckla infrastruktur för att kunna göra snabba utvärderingar av åtgärder som individbaserade studier med lägre risk för bias. Med tanke på hur omfattande en pandemi kan påverka ett samhälle på såväl individ- som befolkningsnivå i form av ökad dödlighet, sjukdomsbörda och stora samhällskostnader är det angeläget att det finns en beredskap i samhället, inte bara för att införa smittskyddsåtgärder vid en pandemi. Lika viktigt är att prioritera resurser för att utvärdera effekterna av införda åtgärder.
Att använda åtgärder som det finns vetenskapliga kunskapsluckor kring kan vara problematiskt, även om det inte alltid behöver vara det. Smittskyddsåtgärder som storskalig testning och smittspårning kan medföra stora samhällskostnader. Åtgärder som innebär inskränkningar för den enskilda individen, exempelvis isolerande åtgärder såsom utegångsförbud, skolstängningar och besöksförbud på äldreboenden kan ha påtagliga följder för hälsa och välmående. För att kunna motivera användandet av sådana insatser är det högst angeläget att veta om de har någon betydande effekt på svår sjukdom och död så att nyttan kan vägas mot riskerna.
Generellt kan man säga att kunskapsluckor som bör beforskas ska uppfylla något eller flera av följande kriterier:
Ytterligare en aspekt som är viktig att ta hänsyn till är acceptansen för en åtgärd. Om en åtgärd eller rekommendation inte används eller efterlevs i den utsträckning som behövs för att uppnå förväntad effekt så behöver man antingen vidta åtgärder som kan öka följsamheten, eller överväga andra typer av åtgärder med bättre acceptans. Åtgärder som har låg acceptans eller av andra skäl är svåra att genomföra kan därmed generellt sett anses mindre viktiga att beforska.
Medarbetare från SBU:s kansli.
SBU anlitar externa granskare av sina rapporter. De har kommit med värdefulla kommentarer som förbättrat rapporten. SBU har dock inte alltid möjlighet att tillgodose alla ändringsförslag och de externa granskarna står därför inte med nödvändighet bakom samtliga texter i rapporten.
Sakkunniga och externa granskare har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklarationer om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.
SBU:s vetenskapliga råd har granskat rapporten.
Anna Ehrenberg, Högskolan Dalarna, ordförande (omvårdnad)
Katarina Steen Carlsson, Lunds universitet, vice ordförande (hälsoekonomi)
Aron Naimi-Akbar, Malmö universitet (tandvård)
Ata Ghaderi, Karolinska institutet (psykologi)
Britt-Marie Stålnacke, Umeå universitet (medicin)
Carina Berterö, Linköpings universitet (omvårdnad)
Christina Nehlin Gordh, Uppsala universitet (psykiatri)
Eva Uustal, Linköpings universitet (medicin)
Jahangir Khan, Göteborgs universitet (hälsoekonomi)
Lena Dahlberg, Högskolan Dalarna (socialt arbete)
Magnus Svartengren, Uppsala universitet (arbetsmiljö)
Martin Bergström, Lunds universitet (socialt arbete)
Mussie Msghina, Örebro universitet (medicin)
Petter Gustavsson, Karolinska institutet (psykologi)
Susanne Guidetti, Karolinska institutet (arbetsterapi)
Sverker Svensjö, Falun och Uppsala universitet (medicin)
Titti Mattsson, Lunds universitet (etik, juridik)
Ulrik Kihlbom, Karolinska institutet (etik)
Urban Markström, Umeå universitet (socialt arbete, funktionstillstånd- och funktionshinder)
Ylva Nilsagård, Örebro universitet (fysioterapi)
| Abstrakt | En kort sammanfattning av en forskningsstudie |
| Amstar | En internationell granskningsmall för systematiska översikter |
| Autonomi | Självständighet, oberoende |
| Confounder | En faktor som är kopplad till både en intervention (eller exponering eller omständighet) och effekt, och som därför antingen kan dölja specifika samband mellan exponering och effekt eller skapa skenbara samband mellan exponering och effekt. Förväxlingsfaktor |
| Covidence | Ett digitalt verktyg som effektiviserar arbetet med att ta fram systematiska översikter |
| Deduklick | Ett digitalt verktyg som tar bort dubbletter med hjälp av AI |
| Differens-jämförelse | (engelska: difference-in-difference) En statistisk metod som används bland annat inom kvantitativ forskning för att efterlikna ett kontrollerat experiment, trots att man använder observationsstudiedata |
| ECDC | (engelska: European Centre for Disease Prevention and Control) EU:s smittskyddsmyndighet |
| Ekologisk studie | Epidemiologisk studie där minsta analysenhet är på gruppnivå |
| Empirisk studie | Studie där data har samlats in genom kvalitativa eller kvantitativa metoder |
| Evidens | Vetenskapligt belägg för eller emot ett visst antagande |
| Evidenskartläggning | Inventering av befintliga systematiska översikter (samt i vissa fall enskilda studier) inom ett område, i syfte att påvisa dels forskningsresultat som är systematiskt sökta, relevans- och kvalitetsgranskade och sammanvägda, och som utgör evidens eller vetenskaplig kunskapslucka |
| Explicit | Uttrycklig, tydlig |
| GRADE | Ett internationellt utarbetat system för att göra en strukturerad bedömning av tillförlitligheten hos resultaten av en systematisk översikt |
| Grå litteratur | Forskningsrelaterade dokument som har publicerats utan att ha genomgått en vetenskaplig granskningsprocess eller har publicerats utanför gängse vetenskapliga distributionskanaler och kan därför vara svåra att hitta i sedvanliga referensdatabaser. Exempel är myndighetsrapporter, tekniska rapporter och konferensbidrag |
| HTA | (engelska: Health Technology Assessment) En tvärvetenskaplig process som använder specificerade utvärderingsmetoder för att bedöma värdet av en hälso- och sjukvårdsåtgärd i något stadium av dess livscykel, och som syftar till att ta fram ett beslutsunderlag som främjar likvärdig och effektiv hälso- och sjukvård av hög kvalitet |
| Icke-randomiserad studie | Med icke-randomiserad studie avses en vetenskaplig undersökning där det inte ingår randomisering, det vill säga inget slumpvis urval av personer |
| Immunisering | Åstadkomma motståndskraft mot en infektion genom att stimulera kroppens immunförsvar med ett vaccin eller ett smittämne |
| Inklusionskriterier | Villkor för att data i en publicerad studie ska accepteras i en systematisk litteraturöversikt |
| Intervention | En åtgärd/insats som en person får i syfte att åstadkomma en specifik förändring |
| Klusterrandomiserad studie | En klusterrandomiserad studie är en randomiserad kontrollerad studie där redan existerande grupper, kallade kluster, av individer fördelas slumpmässigt till behandlingsarmarna. Till exempel kan kluster vara kliniska enheter eller skolor där individerna är patienter respektive skolbarn |
| Konsensusförfarande | En process med syfte att nå en överenskommelse (konsensus) i en grupp människor |
| Kvantitativ metod | Forskning som fokuserar på mätbara data som kan uttryckas med hjälp av siffror. Kvantitativ forskning eftersträvar statistiska, kvantifierbara och vanligtvis generaliserbara resultat |
| Kvasiexperimentell ansats | Kvasiexperiment är en studiedesign där försöksdeltagarna inte har delats in slumpmässigt i en försöks- och jämförelsegrupp. Avsaknaden av slumpmässig indelning (randomisering) av försökspersoner är det som skiljer kvasiexperiment från randomiserade kontrollstudier |
| Metaanalys | Statistisk analysmetod för att väga samman resultat från kvantitativa studier av samma diagnosmetod, behandling eller intervention |
| MSB | Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
| NPI | (engelska: Non-pharmaceutical/non pharmacological intervention) Termen motsvarar på svenska icke-medicinska åtgärder |
| Observationsstudie | Forskningsstudie där forskare samlar in information från deltagare eller tittar på data som redan samlats in. Forskare följer då grupper av människor över en tidsperiod |
| Primärstudie | En studie som innehåller nya resultat, och inte enbart bygger på redan publicerad forskning benämns primärstudie. Termen används för att särskilja mot sekundärstudier som innebär analyser av tidigare studier, som till exempel en systematisk översikt |
| Peer-review | Utvärdering av vetenskapligt, akademiskt eller professionellt arbete av någon som arbetar inom samma område. Kvalitetsgranskning, referentgranskning |
| PICO | (engelska: Population, Intervention, Control, Outcome) PICO är ett format för en strukturerad fråga vid litteratursökning som ger en precisering av vilken grupp av personer som avses, vilken insats eller behandling som ska jämföras med vilket alternativ och på vilket sätt utfallet ska mätas |
| Preprint | En tillgängliggjord artikel som inte ännu har blivit granskad och publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Artikelns vetenskapliga grund har inte faktagranskats |
| Randomiserad studie (RCT-studie) |
(engelska: Randomized Controlled Trial) En RCT-studie är randomiserad så att individer har fördelats slumpmässigt mellan en interventions- och en kontrollgrupp. Används vid studier av effekter |
| Rapid review | En snabbt genomförd litteraturöversikt som oftast inte innehåller alla metodologiska steg som bör finnas i en välgjord systematisk översikt |
| Reproduktionstal | En matematisk modell för att räkna ut hur snabbt ett virus sannolikt kommer att spridas. Reproduktionstalet R är ett mått på hur många varje smittad person i genomsnitt smittar vidare |
| Risk of bias | Risk för ett resultatfel i forskningsprocessen som uppstått i en studies upplägg, genomförande, effektbedömning, publikation eller annan hantering av resultaten, och som inte beror på slumpen. Risk för snedvridning |
| Regression mot medelvärdet | (engelska: Regression-to-the-mean) Ett statistiskt fenomen som innebär att när man gör upprepade försök på något som påverkas av okontrollerbara, slumpmässiga variabler så kommer ett försök som ger resultat som avviker från medelvärdet ge resultat som ligger närmare medelvärdet om man upprepar försöket |
| Scoping review | Systematisk och orienterande sammanställning av tillgänglig kunskap utifrån en frågeställning utan en sammanvägning av resultaten |
| Snabbstar | En granskningsmall för systematiska översikter som har utarbetats av SBU genom modifiering av granskningsmallen Amstar |
| Studiedesign | Studiedesign avser de metoder som används i forskningsstudier för att samla in de data som behövs för att utforska en specifik fråga |
| Systematisk översikt (SÖ) | (engelska: systematic review) Sammanställning av resultat från sådana studier som med systematiska och explicita metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad fråga |
| Tillförlitlighet | Giltigheten hos ett systematiskt sökt, relevans- och kvalitetsgranskat och sammanvägt forskningsresultat |
| Vetenskaplig kunskapslucka | Forskningsfråga där det saknas evidens för vilken sammanvägd effekt en metod eller insats har |
| Överförbarhet | Generaliserbarhet. Överförbarhet är ett mått på resultatens grad av giltighet vid andra grupper och situationer |