Screening för bröstcancer hos kvinnor över 74 år

Ett vetenskapligt underlag

Publikationstyp: SBU Bereder Rapport 353Publicerad: 11 oktober 2022

1. Inledning

SBU fick förfrågan av Socialstyrelsen om att ta fram ett vetenskapligt underlag om fortsatt screening av kvinnor för bröstcancer även efter 74 år, vilket är den övre åldersgränsen för den nuvarande rekommendationen [1]. Underlaget är avsett för Socialstyrelsens översyn av rekommendationerna för det nationella screeningprogrammet för bröstcancer.

2. Bakgrund

2.1 Bröstcancer

Bröstcancer drabbar huvudsakligen kvinnor, endast 1 procent av de drabbade är män. För kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen, och utgör cirka 30 procent av alla cancerfall. År 2021 registrerades 9 444 nya fall bland kvinnor, vilket innebär en incidens på 1,8 per 1 000 kvinnor [2]. Incidensen ökar med ökande ålder upp till 70–74 år för att sedan avta [3]. Medianålder vid diagnos är 65 år [2]. I åldersgruppen som i dagsläget omfattas av screening (40–74 år) registrerades 6 935 fall år 2021, vilket utgjorde 73 procent av samtliga fall [2].

Bröstcancerstatistik kan redovisas på olika sätt i olika sammanhang, exempelvis som totalt antal bröstcancrar eller begränsat till en cancer per bröst eller till antalet diagnostiserade kvinnor. Likaså kan det skilja om så kallad cancer in situ, som utgör cirka 10 procent, inkluderas eller inte. Dessa tumörer som inte är invasivt växande är betydande i screeningsammanhang men ingår normalt inte i statistik från Socialstyrelsens cancerregister. De siffror som redovisas ovan gäller en cancer per bröst och cancer in situ är inkluderad.

För åldersgruppen 40–74 år var överlevnaden efter fem år 91 procent (diagnos 2011–2016) och överlevnaden efter tio år var 82 procent (diagnos 2008–2011) [2]. Med högre ålder ökar risken för död på grund av andra sjukdomar och det är därmed också vanligare att bröstcancerpatienter dör av andra orsaker än bröstcancer. Siffrorna ovan stämmer dock väl överens med relativ överlevnad för alla åldrar där endast död till följd av bröstcancer (överdödlighet) beaktas [4].

Det finns ett antal kända riskfaktorer; allt ifrån kön och ålder till hormonella faktorer, tidigare bröstsjukdom, täta bröst, strålning, socioekonomi och livsstilsfaktorer. En översikt kan ses i det nationella vårdprogrammet [5].

2.2 Mammografiscreening

Det finns ett flertal möjliga screeningmetoder för att undersöka bröst med bildtagning såsom mammografi, digital bröst-tomosyntes (DBT), ultraljud och magnetisk resonanstomografi (MR). Mammografi är den metod som rekommenderas för screening för bröstcancer i Socialstyrelsens rådande riktlinjer [1]. Vid undersökning med digital mammografi tas tvådimensionella röntgenbilder i olika vinklar av varje bröst.

Syftet med mammografiscreening är att sänka dödligheten i bröstcancer genom att upptäcka fler tumörer och i ett tidigare stadium än vad som annars skulle ha skett. En del av de tumörer som upptäcks skulle annars ha lett till personens död, medan andra skulle ha krävt en mer omfattande behandling om de upptäckts i ett senare skede. En negativ konsekvens av screening är att man även upptäcker tumörer som om de lämnats obehandlade aldrig skulle gett upphov till symtom eller lidande under personens livstid. Vilka kvinnor som i och med det blir överdiagnostiserade och överbehandlade går i praktiken inte att avgöra. I dessa fall kan screening innebära ett onödigt lidande hos kvinnor till följd av oro och negativa effekter av behandlingen, samtidigt som det medför kostnader för samhället. Det råder inte konsensus om hur omfattande problemet är. En annan negativ konsekvens av screening är falskt positiva screeningsvar som kan medföra oro bland de kvinnor som drabbas. Nyttan av screening behöver därför vägas mot de negativa konsekvenserna av screening.

Mammografiscreening startar med en personlig skriftlig inbjudan till mammografiundersökning med förbokad tid för varje kvinna i målgruppen som inte aktivt motsätter sig detta och avslutas med att kvinnan förklaras vara frisk (inga tecken på bröstcancer) eller att en bröstcancerdiagnos konstateras. Screeningundersökningen består av en kort anamnes (redogörelse för hälsotillstånd) och bildtagning. Mammografin består normalt av två projektioner per bröst och bilderna granskas av två bröstradiologer. Om undersökningen måste kompletteras exempelvis på grund av tekniska fel, om bilderna ger misstanke om malignitet (misstanke om elakartad tumör) eller om det fanns symtom återkallas deltagarna för en uppföljande undersökning (sker för cirka 2–3 %). För cirka en femtedel av de återkallade kvinnorna blir resultatet av utredningen att bröstcancer konstateras.

2.3 Det svenska screeningprogrammet

Under senare delen av 1970- och början av 1980-talet startade flera randomiserade studier av mammografiscreening, varav fyra genomfördes i Sverige. Det startade också ett pilotprojekt för allmän mammografiscreening i Gävleborgs län 1975. Efter att de första resultaten från den randomiserade så kallade W-E studien publicerats 1985 [6], utkom Socialstyrelsens allmänna råd om mammografiscreening [7]. De senaste rekommendationerna för mammografiscreening kom 2014 och utgick från Socialstyrelsens nya generiska modell för bedömning, införande och uppföljning av nationella screeningprogam [8]. Den tidigare rekommendationen om screening av kvinnor 40–74 år kvarstod med ett rekommenderat screeningintervall på 18–24 månader oberoende av ålder. Tidigare fanns en rekommendation om olika intervall för yngre och äldre. Hälso- och sjukvården rekommenderades att förtydliga informationen om programmet och att skapa förutsättningar för att systematiskt mäta och följa upp effekter.

Sverige var ett av de första länderna i Europa med att införa mammografiscreening. Vid internationell jämförelse har Sverige hög deltagandefrekvens; 81 procent (2017–2018) [9] [10]. Vi har dessutom haft ett ovanligt brett rekommenderat åldersintervall från början (40–74 år). EU-riktlinjer har tidigare rekommenderat screening för åldersgruppen 50–69 år med ett screeningintervall på 24 månader. Nu har rekommendationerna utvidgats till att även omfatta screening med 2–3 års intervall för åldersgruppen 45–49 år och med 3 års intervall för kvinnor 70–74 år [11] [12].

3. Metod

3.1 Frågeställning

Avsikten med projektet är att ta fram ett vetenskapligt underlag för frågeställningen:

Kan en utökad screeningålder för regelbunden populationsbaserad screening för bröstcancer med mammografi för kvinnor som är över 74 år minska mortaliteten i bröstcancer?

3.1.1 Urvalskriterier

3.1.1.1 PICO

Population: Kvinnor över 74 år som tidigare erbjudits populationsbaserad screening upp till 74 år för bröstcancer med mammografi.

Intervention: Populationsbaserad screening för bröstcancer med mammografi.

Kontroll: Ingen populationsbaserad screening för bröstcancer efter 74 år.

Utfall: Mortalitet (dödlighet) i bröstcancer, incidens, stadium och biologisk typ av cancer, bröstcancerrelaterad sjuklighet eller funktionsnedsättning, samt hälsorelaterad livskvalitet.

Studiedesign: Kohortstudier och kontrollerade studier, med eller utan randomisering, samt fall-kontrollstudier.

Setting: Europa.

3.1.1.2 Övriga avgränsningar

Sökperiod: Artiklar publicerade 2012 eller senare.

Publikationstyp: Primärstudier, tillgängliga i fulltext från sakkunniggranskade tidskrifter.

Språk: Engelska och skandinaviska språk.

3.1.2 Process för urval av studier

Projektprocessen följer PRISMA och SBU:s metodbok [13] [14].

3.1.2.1 Litteratursökning

Litteratursökning

Sökningen är genomförd med samma sökstrategi som användes i ett svar från SBU:s upplysningstjänst år 2021 [15]. Sökningen genomfördes den 4 april 2022 i databaserna Cochrane Library (Wiley), EMBASE (Embase.com) och PubMed (NLM). Sökningen är inte avgränsad till specifika språk. I likhet med det tidigare upplysningstjänstsvaret avgränsades sökningen till år 2012 och framåt, med anledning av att en tidigare översikt från Cochrane sammanställt den vetenskapliga litteraturen fram till dess [16]. Dubbletter mellan databaser har rensats i EndNote 20 [17] [18], samt med hjälp av verktyget Covidence Systematic Review Software [19]. Sökstrategin redovisas i sin helhet i Bilaga 1.

Sökningen har kompletterats med en citeringssökning i Scopus (Elsevier), kontroll av referenslistor samt kontakt med experter på området.

Citeringssökning

Citeringssökningen genomfördes i databasen Scopus (Elsevier). Utgångspunkten för citeringssökning var artiklar som av projektledare bedömdes tematiskt angränsa projektets frågeställning även om de inte uppfyllde PICO [20–41]. Citeringssökningen var framåtsyftande, det vill säga avsåg att identifiera referenser som hänvisat tillbaka till någon av de artiklar som citeringssökningen utgick ifrån.

Handsökning av referenser

Referenser, exempelvis andra systematiska översikter eller översiktsartiklar om bröstcancerscreening av äldre kvinnor, användes för att identifiera ytterligare litteratur [20] [24] [27] [32] [33] [35] [42–50].

3.1.2.2 Bedömning av relevans

Två projektledare vid SBU:s kansli granskade oberoende av varandra de referenser som identifierades i litteratursökningarna utifrån titel och abstrakt. De referenser som uppfyllde urvalskriterierna, eller där det fanns en osäkerhet om de uppfyllde kriterierna, beställdes i fulltext. Studierna granskades sedan i fulltext av två projektledare vid SBU:s kansli, oberoende av varandra. Vid osäkerhet gick studien vidare till sakkunnig som gemensamt med projektledare bedömde om studierna uppfyllde de uppställda urvalskriterierna. Studier som inte uppfyllde kriterierna exkluderades och redovisas i Bilaga 2. Samtliga relevansbedömningssteg genomfördes med hjälp av verktyget Covidence Systematic Review Software [19].

3.1.2.3 Bedömning av risk för bias

Inga studier som bedömdes vara relevanta för frågeställningen identifierades, det har därför inte funnits anledning att bedöma risken för bias i någon studie.

3.1.3 Syntes och bedömning av de sammanvägda resultatens tillförlitlighet

Inga studier som bedömdes vara relevanta för frågeställningen identifierades, det har därför inte varit möjligt att göra någon sammanvägning av studier eller bedömning av resultatens tillförlitlighet.

4. Urval av studier

Litteratursökningen i databaser genomfördes i april 2021, varvid 882 unika referenser identifierades. Vid citeringssökningen identifierades 601 referenser och genom handsökning ytterligare 17 referenser. Totalt identifierades 1 500 referenser och av dessa lästes 155 artiklar i fulltext (Figur 4.1). Ingen av dessa artiklar bedömdes uppfylla relevanskraven för att ingå i översikten. De artiklar som exkluderades efter genomläsning i fulltext finns redovisade i Bilaga 2.

5. Resultatkapitel

5.1 Sammanfattning av resultaten

Vi identifierade ingen studie som bedömdes vara relevant för projektets frågeställning. Det saknas därför underlag för att bedöma effekter av bröstcancerscreening hos kvinnor över 74 år, det gäller för samtliga av de inkluderade utfallen: mortalitet i bröstcancer, incidens; stadium och biologisk typ av cancer; bröstcancerrelaterad sjuklighet eller funktionsnedsättning; och hälsorelaterad livskvalitet.

6. Sammanfattande kommentar

Resultatet i denna litteraturgenomgång visar att det saknas vetenskapliga studier som specifikt undersökt effekten av fortsatt screening för bröstcancer av kvinnor som är över 74 år. Utifrån detta underlag går det inte att avgöra om fortsatt screening för bröstcancer medför positiva eller negativa effekter hos kvinnor över 74 år, eller om effekt saknas. Underlaget är avgränsat till studier utförda i Europa eftersom resultaten från sådana studier bedöms vara relativt överförbara till svenska förhållanden vad gäller screeningprogrammens uppbyggnad och sjukvårdssystemet i övrigt.

En möjlig förklaring till avsaknaden av studier som undersökt eller särredovisar effekten av screening hos specifika åldersgrupper över 74 år är att populationsbaserade screeningprogram i Europa inte erbjuds kvinnor över 74–75 år [51] [52]. Redan för åldersgruppen 70–74 år är antalet kvinnor i randomiserade och kontrollerade studier för litet för att kunna ge vägledning [53] [54], och endast ett fåtal observationsstudier har genomförts [35] [55] [56]. En ideal studie för att skatta effekten av en utökad övre åldersgräns på exempelvis dödlighet i bröstcancer skulle jämföra kvinnor över 74 år som erbjudits mammografiundersökning med kvinnor över 74 år som inte längre kallas till screening. I en sådan studie skulle kvinnor utan särskild indikation för screening ingå, som är fallet med populationsbaserade screeningprogram.

I genomgången av litteraturen noterade vi tre studier som har undersökt effekter av att erbjuda kvinnor över 74 år populationsbaserad screening med hjälp av modellbaserade skattningar eller mikrosimuleringar [28] [41] [57]. Studierna ingår inte i underlaget eftersom de inte uppfyller urvalskraven för denna rapport. I en studie användes simuleringar för att skatta effekter av fortsatt screening för kvinnor över 74 år i USA [58]. Den andra studien skattade risken för överdiagnosticering i förhållande till följsamhet och olika screeningsintervall för kvinnor över 70 år i USA [59]. I den tredje studien skattades kostnadseffektiviteten av screening även efter 70 år i England och Wales [28]. I studierna används olika datakällor så som kliniska studier, patient- och befolkningsregister. Eftersom det finns svårigheter att reda ut de antaganden och data som ligger till grund för skattningarna, finns det en stor osäkerhet i hur rättvisande skattningarna är [60]. Svårigheten med att värdera denna typ av resultat finns särskilt inom områden där det saknas resultat från publicerade observations- eller interventionsstudier att jämföra med.

7. Medverkande

7.1 Projektgrupp

7.1.1 Sakkunniga

Håkan Jonsson, docent i cancerepidemiologi vid Umeå Universitet. Registerhållare för det nationella kvalitetsregistret för mammografiscreening.

7.1.2 Kansli

Martin Norman, projektledare
Margareta Hedner, biträdande projektledare
Klas Moberg, informationsspecialist
Elin Malmer, projektadministratör
Jenny Odeberg, projektansvarig chef

7.1.3 Externa granskare

Sisse H. Njor, Associate professor, Universitetsklinik for kræftscreening, Regionshospitalet Randers och Institut for Klinisk Medicin.

SBU anlitar externa granskare av sina rapporter. De har kommit med värdefulla kommentarer som förbättrat rapporten. SBU har dock inte alltid möjlighet att tillgodose alla ändringsförslag och de externa granskarna står därför inte med nödvändighet bakom samtliga slutsatser och texter i rapporten.

7.1.4 Bindningar och jäv

Sakkunniga och externa granskare har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklarationer om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.

8. Ordförklaringar

Bias: Fel som i forskningsprocessen uppstått genom procedurfel, effektbedömningsfel eller annat mänskligt fel under en undersökning.
Cancer in situ: In situ betyder på plats och innebär att cancercellerna fortfarande växer på ett och samma ställe. De tränger inte in i andra vävnader eller organ.
Digital bröst-tomosyntes (DBT): En form av skiktröntgen, där flera bilder tas från olika vinklar som sedan används för att skapa en tredimensionell bild.
Incidens: Antalet nya fall av en sjukdom eller ett tillstånd som uppträder i en befolkning eller grupp under viss tid.
Interventionsstudie: En forskningsstudie där deltagarna utsätts för en intervention, det vill säga någon åtgärd som prövas (till exempel sjukdomsbehandling).
Magnetisk resonanstomografi (MR): En bildåtergivande metod som inte bygger på röntgenstrålning utan på en kombination av magnetfält och radiovågor.
Observationsstudie: En forskningsstudie där ingen aktiv åtgärd vidtas.
PICO: Population, Intervention, Control, Outcome. Sv: population, insats, jämförelse / kontroll, utfall.
Ett format för en strukturerad frågeställning vid litteratursökning, som ger en precisering av vilken grupp av personer som avses, vilken insats eller behandling som ska jämföras med vilket alternativ, och på vilket sätt utfallet ska mätas.
Randomiserad kontrollerad studie: (Eng: Randomised Controlled Study, RCT)
En forskningsstudie där deltagarna fördelats slumpmässigt mellan en grupp som får en insats och en jämförelsegrupp.

9. Referenser

Socialstyrelsen. Screening för bröstcancer Rekommendation och bedömningsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. [accessed May 12 2022]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-screeningprogram/slutliga-rekommendationer/brostcancer/
Regionala cancercentrum. Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC). Stockholm: Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland; 2021. [accessed May 31 2022]. Available from: https://cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/brost/kvalitetsregister/
Socialstyrelsen. Statistikdatabas för cancer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. [accessed May 31 2022]. Available from: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_can/val.aspx
ANCR Association of the Nordic Cancer Registries. NORDCAN on the web. Copenhagen: ANCR Association of the Nordic Cancer Registries; 2021. [accessed June 7 2022]. Available from: https://www.ancr.nu/cancer-data/nordcan-on-the-web/
Regionala cancercentrum i samverkan. Bröstcancer Nationellt vårdprogram Version 4.0: Regionala cancercentrum i samverkan; 2022. [accessed May 31 2022]. Available from: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/brostcancer/vardprogram/
Tabár L, Fagerberg CJ, Gad A, Baldetorp L, Holmberg LH, Gröntoft O, et al. Reduction in mortality from breast cancer after mass screening with mammography. Randomised trial from the Breast Cancer Screening Working Group of the Swedish National Board of Health and Welfare. Lancet. 1985;1(8433):829-32. Available from: https://doi.org/10.1016/s0140-6736(85)92204-4
Socialstyrelsen. Mammografiscreening: hälsokontroll för tidig upptäckt av bröstcancer. Stockholm: Socialstyrelsen; 1986.
Socialstyrelsen. Nationella screeningprogram: Modell för bedömning, införande och uppföljning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. [accessed June 7 2022]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-screeningprogram/2014-2-16.pdf
Giordano L, von Karsa L, Tomatis M, Majek O, de Wolf C, Lancucki L, et al. Mammographic screening programmes in Europe: organization, coverage and participation. J Med Screen. 2012;19 Suppl 1:72-82. Available from: https://doi.org/10.1258/jms.2012.012085
Socialstyrelsen. Nationell utvärdering: Bröstcancerscreening med mammografi. Stockholm: Socialstyrelsen; 2022. Available from: Nationell utvärdering –bröstcancerscreening med mammografi (socialstyrelsen.se)
European Commission Initiative on Breast Cancer (ECIBC). European guidelines on breast cancer screening and diagnosis. Brussels: European Commission Initiative on Breast Cancer (ECIBC); 2022. [accessed May 31 2022]. Available from: https://healthcare-quality.jrc.ec.europa.eu/ecibc/european-breast-cancer-guidelines
European Commission Initiative on Breast Cancer (ECIBC). European Breast Cancer Guidelines: Screening Ages and Frequencies. Brussels: European Commission Initiative on Breast Cancer (ECIBC); 2022. [accessed May 31 2022]. Available from: https://healthcare-quality.jrc.ec.europa.eu/european-breast-cancer-guidelines/screening-ages-and-frequencies#recs-group-70-74
SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: en metodbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. Available from: https://www.sbu.se/metodbok
Moher D, Liberati A, Tetzlaff J, Altman DG, Group P. Preferred reporting items for systematic reviews and meta-analyses: the PRISMA statement. BMJ. 2009;339:b2535. Available from: https://doi.org/10.1136/bmj.b2535
SBU. Mammografiscreening för kvinnor 75 år eller äldre. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU:s upplysningstjänst dnr 2021/209.
Gotzsche PC, Jorgensen KJ. Screening for breast cancer with mammography. Cochrane Database Syst Rev. 2013(6):CD001877. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD001877.pub5
Team TE. EndNote X9 uppl. Philadelphia, PA: Clarivate; 2013.
Bramer WM, Giustini D, de Jonge GB, Holland L, Bekhuis T. De-duplication of database search results for systematic reviews in EndNote. J Med Libr Assoc. 2016;104(3):240-3. Available from: https://doi.org/10.3163/1536-5050.104.3.014
Covidence Systematic Review Software. Melbourne, Australia: Veritas Health Innovation; 2022.
Miller AB. Mammography screening for women aged 75 years or more. Aging Health. 2013;9(3):287-90. Available from: https://doi.org/10.2217/ahe.13.21
Schonberg MA, Breslau ES, McCarthy EP. Targeting of mammography screening according to life expectancy in women aged 75 and older. Journal of the American Geriatrics Society. 2013;61(3):388-95. Available from: https://doi.org/10.1111/jgs.12123
Malmgren JA, Parikh J, Atwood MK, Kaplan HG. Improved prognosis of women aged 75 and older with mammography-detected breast cancer. Radiology. 2014;273(3):686-94. Available from: https://doi.org/10.1148/radiol.14140209
Simon MS, Wassertheil-Smoller S, Thomson CA, Ray RM, Hubbell FA, Lessin L, et al. Mammography interval and breast cancer mortality in women over the age of 75. Breast Cancer Research and Treatment. 2014;148(1):187-95. Available from: https://doi.org/10.1007/s10549-014-3114-4
Walter LC, Schonberg MA. Screening mammography in older women: A review. JAMA - Journal of the American Medical Association. 2014;311(13):1336-47. Available from: https://doi.org/10.1001/jama.2014.2834
Elomrani F, Zine M, Afif M, L'Annaz S, Ouziane I, Mrabti H, et al. Management of early breast cancer in older women: From screening to treatment. Breast Cancer: Targets and Therapy. 2015;7:165-71. Available from: https://doi.org/10.2147/BCTT.S87125
Vacek PM, Skelly JM. A prospective study of the use and effects of screening mammography in women aged 70 and older. Journal of the American Geriatrics Society. 2015;63(1):1-7. Available from: https://doi.org/10.1111/jgs.13184
Braithwaite D, Demb J, Henderson LM. Optimal breast cancer screening strategies for older women: Current perspectives. Clinical Interventions in Aging. 2016;11:111-25. Available from: https://doi.org/10.2147/CIA.S65304
Rafia R, Brennan A, Madan J, Collins K, Reed MWR, Lawrence G, et al. Modeling the Cost-Effectiveness of Alternative Upper Age Limits for Breast Cancer Screening in England and Wales. Value in Health. 2016;19(4):404-12. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jval.2015.06.006
Schonberg MA. Decision-Making Regarding Mammography Screening for Older Women. Journal of the American Geriatrics Society. 2016;64(12):2413-8. Available from: https://doi.org/10.1111/jgs.14503
Schonberg MA, Li VW, Eliassen AH, Davis RB, Lacroix AZ, McCarthy EP, et al. Performance of the Breast Cancer Risk Assessment Tool among Women Aged 75 Years and Older. Journal of the National Cancer Institute. 2016;108(3). Available from: https://doi.org/10.1093/jnci/djv348
Ilenko A, Sergent F, Mercuzot A, Zitoun M, Chauffert B, Foulon A, et al. Could patients older than 75 years benefit from a systematic breast cancer screening program? Anticancer Research. 2017;37(2):903-8. Available from: https://doi.org/10.21873/anticanres.11397
Lee CS, Moy L, Joe BN, Sickles EA, Niell BL. Screening for breast cancer in women age 75 years and older. American Journal of Roentgenology. 2018;210(2):256-63. Available from: https://doi.org/10.2214/AJR.17.18705
Butler R, Philpotts L. Mammographic screening in older women: When is it time to stop? Journal of Breast Imaging. 2020;2(1):92-100. Available from: https://doi.org/10.1093/jbi/wbaa007
García-Albéniz X, Hernań MA, Logan RW, Price M, Armstrong K, Hsu J. Continuation of annual screening mammography and breast cancer mortality in women older than 70 years. Annals of Internal Medicine. 2020;172(6):381-9. Available from: https://doi.org/10.7326/M18-1199
Mao Z, Nyström L, Jonsson H. Effectiveness of Population-Based Service Screening with Mammography for Women Aged 70-74 Years in Sweden. Cancer epidemiology, biomarkers & prevention: a publication of the American Association for Cancer Research, cosponsored by the American Society of Preventive Oncology. 2020;29(11):2149-56. Available from: https://doi.org/10.1158/1055-9965.EPI-20-0523
De Glas NA, De Craen AJM, Bastiaannet E, Land EGO, Kiderlen M, Van De Water W, et al. Effect of implementation of the mass breast cancer screening programme in older women in the Netherlands: Population based study. BMJ (Online). 2014;349. Available from: https://doi.org/10.1136/bmj.g5410
Braithwaite D, Zhu W, Hubbard RA, O'Meara ES, Miglioretti DL, Geller B, et al. Screening outcomes in older US women undergoing multiple mammograms in community practice: Does interval, age, or comorbidity score affect tumor characteristics or false positive rates? Journal of the National Cancer Institute. 2013;105(5):334-41. Available from: https://doi.org/10.1093/jnci/djs645
Lee KT, Harris RP, Schoenborn NL. Individualized Approach to Cancer Screening in Older Adults. Clinics in Geriatric Medicine. 2018;34(1):11-23. Available from: https://doi.org/10.1016/j.cger.2017.09.002
Myers ER, Moorman P, Gierisch JM, Havrilesky LJ, Grimm LJ, Ghate S, et al. Benefits and harms of breast cancer screening: A systematic review. JAMA - Journal of the American Medical Association. 2015;314(15):1615-34. Available from: https://doi.org/10.1001/jama.2015.13183
Henderson LM, O'Meara ES, Braithwaite D, Onega T. Performance of digital screening mammography among older women in the United States. Cancer. 2015;121(9):1379-86. Available from: https://doi.org/10.1002/cncr.29214
Van Ravesteyn NT, Stout NK, Schechter CB, Heijnsdijk EAM, Alagoz O, Trentham-Dietz A, et al. Benefits and Harms of Mammography Screening after Age 74 Years: Model Estimates of Overdiagnosis. Journal of the National Cancer Institute. 2015;107(7). Available from: https://doi.org/10.1093/jnci/djv103
Schousboe JT, Sprague BL, Abraham L, O'Meara ES, Onega T, Advani S, et al. Cost-Effectiveness of Screening Mammography Beyond Age 75 Years: A Cost-Effectiveness Analysis. Ann Intern Med. 2022;175(1):11-9. Available from: https://doi.org/10.7326/m20-8076
Irvin VL, Kaplan RM. Screening mammography & breast cancer mortality: Meta-analysis of quasi-experimental studies. PLoS ONE. 2014;9(6). Available from: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0098105
Mandrik O, Zielonke N, Meheus F, Severens JLH, Guha N, Herrero Acosta R, et al. Systematic reviews as a ‘lens of evidence’: Determinants of benefits and harms of breast cancer screening. International Journal of Cancer. 2019;145(4):994-1006. Available from: https://doi.org/10.1002/ijc.32211
Oeffinger KC, Fontham ETH, Etzioni R, Herzig A, Michaelson JS, Shih YCT, et al. Breast cancer screening for women at average risk: 2015 Guideline update from the American cancer society. JAMA - Journal of the American Medical Association. 2015;314(15):1599-614. Available from: https://doi.org/10.1001/jama.2015.12783
Kerlikowske K. Progress toward consensus on breast cancer screening guidelines and reducing screening harms. JAMA Internal Medicine. 2015;175(12):1970-1. Available from: https://doi.org/10.1001/jamainternmed.2015.6466
Siu AL. Screening for breast cancer: U.S. Preventive services task force recommendation statement. Annals of Internal Medicine. 2016;164(4):279-96. Available from: https://doi.org/10.7326/M15-2886
Nelson HD, Fu R, Cantor A, Pappas M, Daeges M, Humphrey L. Effectiveness of breast cancer screening: Systematic review and meta-analysis to update the 2009 U.S. Preventive services task force recommendation. Annals of Internal Medicine. 2016;164(4):244-55. Available from: https://doi.org/10.7326/M15-0969
Nelson HD, Cantor A, Humphrey L, Fu R, Pappas M, Daeges M, et al. U.S. Preventive Services Task Force Evidence Syntheses, formerly Systematic Evidence Reviews. In: Screening for Breast Cancer: A Systematic Review to Update the 2009 US Preventive Services Task Force Recommendation. Rockville (MD): Agency for Healthcare Research and Quality (US); 2016.
Hamashima C, Hamashima CC, Hattori M, Honjo S, Kasahara Y, Katayama T, et al. The Japanese Guidelines for Breast Cancer Screening. Jpn J Clin Oncol. 2016;46(5):482-92. Available from: https://doi.org/10.1093/jjco/hyw008
Peintinger F. National Breast Screening Programs across Europe. Breast Care (Basel). 2019;14(6):354-8. Available from: https://doi.org/10.1159/000503715
Ren W, Chen M, Qiao Y, Zhao F. Global guidelines for breast cancer screening: A systematic review. The Breast. 2022;64:85-99. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.breast.2022.04.003
Tabar L, Fagerberg G, Chen HH, Duffy SW, Smart CR, Gad A, et al. Efficacy of breast cancer screening by age. New results from the Swedish Two-County Trial. Cancer. 1995;75(10):2507-17. Available from: https://doi.org/10.1002/1097-0142(19950515)75:10<2507::aid-cncr2820751017>3.0.co;2-h
Nystrom L, Rutqvist LE, Wall S, Lindgren A, Lindqvist M, Ryden S, et al. Breast cancer screening with mammography: overview of Swedish randomised trials. Lancet. 1993;341(8851):973-8. Available from: https://doi.org/10.1016/0140-6736(93)91067-v
Coldman A, Phillips N, Wilson C, Decker K, Chiarelli AM, Brisson J, et al. Pan-Canadian study of mammography screening and mortality from breast cancer. J Natl Cancer Inst. 2014;106(11). Available from: https://doi.org/10.1093/jnci/dju261
Jonsson H, Törnberg S, Nyström L, Lenner P. Service screening with mammography of women aged 70-74 years in Sweden. Effects on breast cancer mortality. Cancer Detect Prev. 2003;27(5):360-9. Available from: https://doi.org/10.1016/s0361-090x(03)00131-4
Molani S, Madadi M, Wilkes W. A partially observable Markov chain framework to estimate overdiagnosis risk in breast cancer screening: Incorporating uncertainty in patients adherence behaviors. Omega. 2019;89:40-53. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.omega.2018.09.009
van Ravesteyn NT, Stout NK, Schechter CB, M. HEA, Alagoz O, Trentham-Dietz A, et al. Benefits and Harms of Mammography Screening after Age 74 Years. Model Estimates of Overdiagnosis. Journal of the National Cancer Institute. 2015;107(7). Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1093/jnci/djv103
Molani S, Madadi M, Wilkes W. A partially observable Markov chain framework to estimate overdiagnosis risk in breast cancer screening. Incorporating uncertainty in patients adherence behaviors. Omega. 2019;89:40-53. Available from: https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.omega.2018.09.009
Kramer BS, Elmore JG. Projecting the Benefits and Harms of Mammography Using Statistical Models: Proof or Proofiness? J Natl Cancer Inst. 2015;107(7). Available from: https://doi.org/10.1093/jnci/djv145

SBU Bereder

Projektgrupp

Sakkunnig

Kansli

Bilagor