Regeringen har gett SBU i uppdrag att göra kunskapssammanställningar inom området psykisk ohälsa utifrån identifierade kunskapsluckor. Som en del av uppdraget har två databaser med tidigare identifierade vetenskapliga kunskapsluckor om effekter av olika insatser inventerats: SBU:s databas med vetenskapliga kunskapsluckor samt den brittiska databasen The UK Database of Uncertainties about the Effects of Treatments (DUETs). Båda databaserna visar var kunskapssammanställningar eller primärforskning behövs för specifika frågeställningar.

Syftet med denna inventering är att presentera konstaterade vetenskapliga kunskapsluckor inom psykisk ohälsa. I den här rapporten används begreppet vetenskaplig kunskapslucka (eng. evidence gap) med betydelsen att kunskapen om effekten av en specifik insats är otillräcklig, det vill säga det saknas evidens för effekten. Enligt den definition som används beror bristen på evidens antingen på att det har konstaterats att det saknas en aktuell, välgjord systematisk översikt över publicerade primärstudier, eller att det finns en systematisk översikt som visar att den sammanvägda kunskapen om effekten är otillräcklig.

Rapporten omfattar inte kunskapsluckor som gäller grundforskning, till exempel etiologi eller sjukdomsmekanismer. Rapporten innehåller inte heller kunskapsluckor som gäller utvecklingsbehov inom vård, omsorg eller socialtjänst (exempelvis behov av utveckling som belyser praxisproblematik).

Myndigheter och andra aktörer kan använda rapporten som underlag när de undersöker vilka systematiska översikter och andra kunskapssammanställningar som kan vara angelägna att göra. Forskningsfinansiärer och enskilda forskare kan använda den för att bilda sig en uppfattning om inom vilka områden fler vetenskapliga studier kan behövas. Rapporten innehåller dock inga bedömningar av vilka som är de viktigaste kunskapsluckorna. För att ta reda på detta behöver prioriteringar genomföras i en separat, strukturerad process.

Vetenskapliga kunskapsluckor märkta med ämnesområdet Psykiatri och psykologi från SBU:s databas, respektive Mental Health från DUET:s databas inkluderades. Inventeringen omfattade all typ av psykisk ohälsa, alltifrån allvarliga psykiatriska sjukdomar till lindrigare tillstånd och besvär. Definitionen av psykisk ohälsa är gemensamt framtagen av Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner år 2020.

Insatserna är riktade till flera olika grupper av personer:

• ­Personer med psykisk ohälsa. Begreppet psykisk ohälsa används i denna rapport för psykiska sjukdomar, psykiska syndrom och neuropsykiatriska tillstånd. Begreppet används även för psykiska besvär vid barnets utveckling, vid åldrande, annan sjukdom eller tillstånd och i livets slutskede.
• Närstående och anhöriga till personer med psykisk ohälsa.
• Personer med eller utan risk för psykisk ohälsa som får insatser i förebyggande syfte.
• Förövare, brottsoffer och riskgrupper för fysiskt eller psykiskt våld.
• Personal som arbetar inom området psykiatri, psykiatrisk omsorg eller socialtjänsten.

Samtliga typer av insatser som används för att utreda, diagnostisera, förebygga, eller behandla psykisk ohälsa, inklusive olika stödjande insatser och organisatoriska åtgärder, inkluderades. Alla insatser inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst inkluderades, det vill säga kontexten hade ingen betydelse. Samtliga kunskapsluckor i de två databaserna sorterades och märktes med övergripande populationskategorier respektive insatskategorier. Populationskategorierna beskrivs närmare i Kapitel 4 ”Metodbeskrivning”.

Inventeringen redovisas i tre steg:

• Kvantifiering: Antalet kunskapsluckor inom olika områden (populations- och insatskategorier)
• Beskrivning: Typer av frågeställningar som förekommer i insatskategorierna
• Förteckning: Samtliga kunskapsluckor inom respektive insatskategori (databasutdrag)

Tillsammans innehåller databaserna drygt 2 000 vetenskapliga kunskapsluckor inom psykisk ohälsa identifierade under åren 2005–2020. De flesta kunskapsluckorna är hämtade från systematiska översikter och vetenskapliga underlag till nationella riktlinjer, framför allt från SBU, Socialstyrelsen, Cochrane, James Lind Alliance och NICE (National Institute for Health and Care Excellence).

De områden där flest kunskapsluckor identifierades:

• Psykologiska och psykoterapeutiska insatser vid affektiva tillstånd
• Stöd och information inom kategorin övrig psykisk ohälsa
• Läkemedel vid schizofreni och psykotiska tillstånd
• ­Läkemedel vid affektiva tillstånd
• Diagnostik och utredning av demens

Flera av ovanstående kunskapsluckor kunde avse vissa åldrar (t.ex. barn och unga), eller vissa utfall (t.ex. långtidseffekter).

Inom vissa områden identifierades ingen, eller endast ett fåtal, vetenskapliga kunskapsluckor i de två databaserna. Dessa områden kan återspegla frågeställningar som inte har utretts eller utvärderats, alternativt att det finns evidens för effekter av insatserna. Några exempel på sådana områden:

• Fysisk aktivitet vid ADHD, bipolär sjukdom, självskadebeteende, ätstörningar, respektive missbruk
• Stöd och information vid bipolär sjukdom respektive ätstörningar
• Prediktion av missbruk
• Organisation vid självskadebeteende
• Oönskade effekter vid psykologiska behandlingar

Källor till kunskapsluckor

Denna rapport beskriver kunskapsluckor för insatser som har utvärderats av ett begränsat antal myndigheter och organisationer. Det innebär att kunskapsluckorna i de två databaserna i huvudsak återspeglar de insatser och populationer som omfattats av systematiska översikter eller underlag till riktlinjer från dessa aktörer. Denna inventering kan därmed inte ge någon heltäckande överblick över hela forskningsområdet psykisk ohälsa. Det är viktigt att beakta att det kan finnas kunskapsluckor som inte innefattas i inventeringen, till exempel till följd av att ett visst forskningsområde ännu inte har blivit utrett eller utvärderat. Det existerar inte heller någon internationell databas med samtliga konstaterade kunskapsluckor. Det finns dock vissa nationella och internationella organisationer som publicerar identifierade kunskapsluckor. Några av dessa tas upp i Avsnitt 6.8 ”Andra källor till kunskapsluckor” i diskussionskapitlet.

Typer av kunskapsluckor

Kunskapsluckor indelas utifrån om det behövs en systematisk översikt på området, eller om det behövs nya primärstudier. Detta belyser skillnaden mellan när det finns publicerad forskning på området, men som inte är sammanställd och kvalitetsgranskad (en systematisk översikt behövs), och när det inte (ännu) finns primärstudier för den specifika frågeställningen. I SBU:s databas är över 80 procent av kunskapsluckorna av typen ”Fler primärstudier behövs”. I DUETs är cirka 50 procent av denna typ.

Daterade kunskapsluckor

Vi identifierade flera äldre kunskapsluckor där forskningsbehovet fortfarande kvarstår. Vissa tidigt identifierade kunskapsluckor i DUET-databasen återfanns som uppdaterade luckor i SBU-databasen. Exempel på detta var läkemedel och psykologiska insatser riktade till barn med depression, samt långtidseffekter av behandlingar och oönskade effekter. Man kan således inte utgå ifrån att äldre kunskapsluckor per definition är inaktuella. Inom vissa forskningsintensiva fält kan det dock vara troligt att kunskapsläget har ändrats. För att då ge en aktuell bild av kunskapsläget för en viss frågeställning, krävs en uppdaterad systematisk litteratursökning för att identifiera ny publicerad kunskap inom området.

Prioritering av kunskapsluckor

Rapportens syfte är att ge en överblick över konstaterade vetenskapliga kunskapsluckor. En inventering av denna typ svarar dock inte på vilka av dessa kunskapsluckor som är de viktigaste och som bör bli föremål för primärstudier eller olika typer av kunskapssammanställningar. En inventering kan däremot ses som ett första steg som kan åtföljas av en prioritering. Denna måste dock göras i en egen, strukturerad process (t.ex. enligt James Lind Alliance’s metod), se Avsnitt 6.7 ”Prioritering av forskningsbehov” i diskussionskapitlet.

Inventeringen omfattade all typ av psykisk ohälsa, alltifrån allvarliga psykiatriska sjukdomar till lindrigare tillstånd och besvär. Även psykiska symtom vid barnets utveckling, våld, missbruk, åldrande, somatisk sjukdom eller i livets slutskede ingick. Detta innebär att tillstånd där den psykiska ohälsan är ett utfall inkluderades. Kunskapsluckor för alla typer av insatser som förekom i databaserna inventerades. Detta omfattade även förebyggande och hälsofrämjande insatser, stödjande insatser till närstående till personer med psykisk ohälsa, samt utbildningsinsatser till personal inom psykiatri och omsorg.

I den här rapporten används begreppet vetenskaplig kunskapslucka med betydelsen att det samlade vetenskapliga underlaget om effekten av en specifik insats är otillräckligt, det vill säga det saknas evidens för effekten. Enligt denna definition beror bristen på evidens, antingen på att det finns en systematisk översikt som visar att kunskapen om effekten är otillräcklig, eller att det genom en systematisk litteratursökning har konstaterats att det saknas en aktuell, välgjord systematisk översikt om effekten, det vill säga man vet inget om det samlade aktuella kunskapsläget.

De vetenskapliga kunskapsluckor som omfattas av denna rapport har således konstaterats på något av ovanstående sätt. Rapporten omfattar inte kunskapsluckor som gäller grundforskning, till exempel etiologi eller sjukdomsmekanismer. Rapporten innehåller inte heller kunskapsluckor gällande praxis och utvecklingsbehov inom vård, omsorg eller socialtjänst (exempelvis behov av utveckling som belyser praxisproblematik eller arbetssätt).

En vetenskaplig kunskapslucka består alltid av en kombination av en insats och en population. Detta innebär att det kan finnas evidens för effekten när insatsen riktas till en viss population, samtidigt som det saknas evidens för effekten när insatsen riktas till en annan population.

En vetenskaplig kunskapslucka kan gälla effekterna på samtliga specificerade utfall för en population. I vissa fall finns evidens för insatsen för ett eller flera utfall, men inte för andra (exempelvis långtidseffekter). Då gäller kunskapsluckan enbart de utfall som det saknas evidens för.

Begreppet vetenskaplig kunskapslucka feltolkas ibland som att det är fastställt att det saknas effekt av en insats. Som framgår ovan är innebörden att det inte har kunnat bedömas vilken effekt insatsen har, utifrån publicerade forskningsdata. Begreppet vetenskaplig kunskapslucka motsvaras på engelska av ”evidence gap”, ”evidence uncertainty” eller ”treatment uncertainty”.

Det är viktigt att veta vilka insatser det finns ett vetenskapligt underlag för. Det är också viktigt att känna till vetenskapliga kunskapsluckor, det vill säga vilka insatser som inte har utvärderats (ingen systematisk översikt har genomförts), eller som har utvärderats men där det saknades tillräckligt bra vetenskapligt underlag för att kunna bedöma effekten.

2.4.1 SBU-databasen

Regeringen gav år 2009 SBU i uppdrag att identifiera och systematiskt samla vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården i en databas [3]. Sedan år 2015 inkluderar uppdraget även åtgärder med stöd av socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

De allra flesta vetenskapliga kunskapsluckorna om effekter av olika insatser i SBU:s databas har identifierats genom SBU:s systematiska översikter och de vetenskapliga underlagen till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Detta innebär att databasen främst återspeglar de områden som SBU och Socialstyrelsen har gjort utvärderingar och riktlinjer inom. Vetenskapliga kunskapsluckor har dock även identifierats i SBU:s övriga publikationstyper, till exempel svar från SBU:s Upplysningstjänst och SBU:s prioriteringar av vetenskapliga kunskapsluckor enligt James Lind Alliance’s metod. Även i rapporter från de regionala HTA-organisationerna och i andra systematiska översikter, till exempel från Cochrane och Campbell Collaboration, har kunskapsluckor identifierats.

Kunskapsluckorna har plockats ut från rapporterna och publicerats i databasen på SBU:s webbplats. Databasen innehåller information om var det råder brist på praktiknära/klinisk forskning eller systematiska översikter. Däremot ingår inte vetenskapliga kunskapsluckor inom grundforskning.

Underlagen till de cirka 1 000 vetenskapliga kunskapsluckor som rör psykisk ohälsa i databasen är publicerade mellan åren 2010 och 2020.

2.4.2 The UK Database of Uncertainties of Treatments (DUETs)

SBU har övertagit den tidigare brittiska databasen DUETs och tillhandahåller den nu som en arkivdatabas i Excelformat [4]. De vetenskapliga kunskapsluckorna om effekter av olika insatser i DUETs kommer från olika typer av vetenskapliga underlag. De huvudsakliga källorna är Cochrane (systematiska översikter), NICE Guidance (kliniska riktlinjer från National Institute for Health and Care Excellence) och James Lind Alliance (forskningsprioriteringar). SBU har inte granskat dessa publikationer. Även DUETs anger information om var det råder brist på praktiknära forskning eller systematiska översikter. Databasen uppdateras inte längre och de drygt 1 000 kunskapsluckor som gäller psykisk ohälsa är publicerade mellan åren 2005 och 2016.

Denna inventering omfattar enbart kunskapsluckor publicerade i SBU:s databas med vetenskapliga kunskapsluckor eller i DUETs.

I denna rapport används begreppet ”insats” som en synonym till begreppen intervention, metod och åtgärd. De vetenskapliga kunskapsluckorna i rapporten gäller effekter av olika typer av insatser som kan användas för att utreda, diagnostisera, förebygga, eller behandla psykisk ohälsa. Även ett antal vetenskapliga kunskapsluckor för effekter av olika stödjande insatser och organisatoriska åtgärder ingår.

Insatserna är riktade till flera olika grupper av personer:

• Personer med psykisk ohälsa. Begreppet psykisk ohälsa används i denna rapport för psykiska sjukdomar, psykiska syndrom och neuropsykiatriska tillstånd. Begreppet används även för psykiska besvär vid barnets utveckling, vid åldrande, annan sjukdom eller tillstånd och i livets slutskede.
• Närstående och anhöriga till personer med psykisk ohälsa.
• Personer med eller utan risk för psykisk ohälsa som får insatser i förebyggande syfte.
• Förövare, brottsoffer och riskgrupper för fysiskt eller psykiskt våld.
• Personal som arbetar inom området psykiatri, psykiatrisk omsorg eller socialtjänsten.

Denna inventering omfattar även samband mellan exponering i arbetslivet och psykisk ohälsa.

Definitionen av psykisk ohälsa är gemensamt framtagen av Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner år 2020.

Från SBU:s databas inkluderades kunskapsluckor märkta med ämnesområdet Psykiatri och psykologi och publicerade senast den 31 december år 2020. Ingen avgränsning gjordes för när en kunskapslucka tidigast fick vara publicerad. De äldsta kunskapsluckorna inom området psykisk ohälsa är publicerade år 2010.

Från DUETs inkluderades kunskapsluckor märkta med ämnesområdet Mental Health som inkluderar all typ av psykisk hälsa och psykisk ohälsa. Ingen avgränsning gjordes för publiceringsdatum. De äldsta kunskapsluckorna inom området psykisk ohälsa är publicerade år 2005. Inga uppdaterade litteratursökningar gjordes för respektive kunskapslucka.

Alla kunskapsluckor som har omfattats av denna inventering var märkta med Psykiatri och psykologi respektive Mental Health i databaserna, utifrån en bedömning som gjorts av de experter och arbetsgrupper som identifierat de enskilda kunskapsluckorna, det vill säga den märkningen fanns redan på plats när denna inventering startade.

Inventeringen inleddes med att projektgruppen sorterade, grupperade och specificerade samtliga kunskapsluckor med avseende på population och insats. Dessa märktes sedan med övergripande populations- och insatskategorier i samråd med ämnessakkunniga.

4.2.1 Populationskategorier

De populationer som förekom i kunskapsluckorna i de båda databaserna indelades i övergripande populationskategorier. Varje kunskapslucka märktes med en av dessa kategorier, se Figur 4.1 (Flödesschema).

De övergripande populationskategorier som valdes var:

• Neuropsykiatriska tillstånd
• Affektiva tillstånd
• Schizofreni & Psykotiska tillstånd
• Särskilda tillstånd
• ­Missbruk & Beroende
• Demens & Äldre
• Övrig psykisk ohälsa
• Oönskade effekter

Angränsade populationer:

• Somatisk sjukdom
• Graviditet & Förlossning
• Intellektuell funktionsnedsättning

I kategorin "Affektiva tillstånd" ingår bland annat depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), stressrelaterade tillstånd såsom tvångssyndrom (OCD), generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, bipolär sjukdom och affektiva psykiska besvär utan specifik diagnos.

I kategorin "Särskilda tillstånd" ingår bland annat självskadebeteende, suicidalt beteende, ätstörningar, könsdysfori, och fetala alkoholspektrumstörningar (FASD).

I kategorin "Missbruk & Beroende" ingår skadligt bruk av alkohol, tobak, droger, läkemedel, samt spelberoende och spel om pengar. Notera att missbruk anges i senaste Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) som ”substansbruk”.

I kategorin "Övrig psykisk ohälsa" ingår bland annat ospecificerade psykiatriska tillstånd, sömnbesvär, personer med särskild risk, personer med palliativ vård, anhöriga och närstående till personer med psykisk ohälsa, personer som utsatts för våld, personer som har begått brott, familjehemsplacerade barn, personer inom rättspsykiatrisk vård, friska individer som får hälsofrämjande eller förebyggande insatser, och personal som arbetar inom psykiatri och omsorg
som får utbildningsinsatser.

4.2.2 Insatskategorier

Varje vetenskaplig kunskapslucka i databaserna kategoriserades sedan med en övergripande kategori för den typ av insats den avsåg, se Figur 4.1 (Flödesschema).

De insatskategorier som valdes var:

• Diagnostik & Utredning
• Läkemedel
• Psykologiska & Psykoterapeutiska insatser
• Medicinteknik & Kirurgi
• Fysioterapi & Fysisk aktivitet
• Diet & Nutrition
• Levnadsvanor
• Prevention
• Prediktion
• Stöd & Information
• Komplementärmedicin
• Sysselsättning & Färdighetsträning
• Arbete & Arbetsmiljö
• Omsorg & Boende
• Organisation
• Vård- & Behandlingsalternativ

Vissa insatskategorier är en sammanslagning av flera olika, mer specifika insatser. Till exempel omfattar kategorin Diagnostik & Utredning även åtgärder som screening och monitorering.

Varje enskild kunskapslucka kunde vara märkt med en eller flera insatskategorier. Detta gällde framför allt de insatser som kunde anses tillhöra flera olika kategorier, exempelvis Diagnostik och Medicinteknik, eller då två olika insatser jämfördes mot varandra, exempelvis Läkemedel jämfört med Psykologiska metoder. Alla datorbaserade eller digitala metoder märktes med den kompletterande kategorin Medicinteknik, och vissa läkemedel dubbelmärktes med Medicinteknik (inhalatorer, intranasala sprejer). Annan ofta förekommande dubbelmärkning är Fysisk aktivitet och Komplementärmedicin (t.ex. yoga, dans), Prediktion och Utredning (riskbedömningar), Diet och Prevention (vitaminer och kosttillskott). Se särskilt avsnitten 5.12 "Stöd och information", 5.16 "Omsorg och boende" respektive 5.17 "Organisation", där nästan samtliga kunskapsluckor märktes med en kompletterande kategori.

Innehållet i databaserna redovisas på följande sätt:

• Kvantifiering: Antalet kunskapsluckor inom olika områden (populations- och insatskategorier), Tabell 5.1
• Beskrivning: Typer av frågeställningar som förekommer inom insatskategorierna, Avsnitt 5.3–5.18
• Förteckning: Samtliga kunskapsluckor inom respektive insatskategori (databasutdrag), Bilaga 2.1–2.32

Referens till det underlag som respektive kunskapslucka är hämtat från återfinns i Bilaga 2.1–2.32 (listorna). I Bilaga 2 ingår även uppgift om vilken typ av forskning som behövs för att stärka det vetenskapliga underlaget, det vill säga om det är en systematisk översikt som behövs, om det behövs fler primärstudier eller om en befintlig systematisk översikt behöver uppdateras.

Kunskapsluckorna återges på sitt ursprungsspråk, det vill säga svenska för kunskapsluckor från SBU-databasen, respektive engelska för kunskapsluckor från DUETs.

SBU har inte gjort någon prioritering av vilka som är de viktigaste kunskapsluckorna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit efter att kunskapsluckorna publicerades.

Vi har valt att inte använda uttrycket ”personer med psykisk funktionsnedsättning” då populationskategorierna är mer specificerade. Vi har inte använt begreppen ”psykosociala insatser”, ”rehabilitering” eller ”habilitering”, då innehållet i dessa begrepp spänner över flertalet olika typer av insatser. I denna rapport har vi istället konkretiserat varje insats med avseende på dess innehåll.

Tabell 5.1 visar hur samtliga vetenskapliga kunskapsluckor som identifierats inom området psykisk ohälsa fördelar sig mellan populationskategorier och insatskategorier i databaserna. Antal kunskapsluckor per databas återges i Bilaga 1. Samtliga kunskapsluckor som utgör underlag för sammanställningen, i respektive databas, hittar du i Bilaga 3 (SBU:s databas) och Bilaga 4 (DUETs).

5.1.1 Insatskategorier med flest identifierade kunskapsluckor

De områden där flest kunskapsluckor identifierades:

• Psykologiska och psykoterapeutiska insatser vid affektiva tillstånd
• Stöd och information inom kategorin övrig psykisk ohälsa
• Läkemedel vid schizofreni och psykotiska tillstånd
• Läkemedel vid affektiva tillstånd
• Diagnostik och utredning av demens

Flera av ovanstående kunskapsluckor kunde avse vissa åldrar (t.ex. barn och unga), eller vissa utfall (t.ex. långtidseffekter).

I kategorin Övrig psykisk ohälsa ingår bland annat ospecificerade psykiatriska tillstånd, sömnbesvär, personer med särskild risk, personer med palliativ vård, anhöriga och närstående till personer med psykisk ohälsa, personer som utsatts för våld, personer som har begått brott, familjehemsplacerade barn, personer inom rättspsykiatrisk vård, friska individer som får hälsofrämjande eller förebyggande insatser, och personal som arbetar inom psykiatri och omsorg som får utbildningsinsatser.

Observera att i kategorin Läkemedel ingår flera olika typer av frågeställningar, inklusive behandling hos barn och ungdomar, behandling i tidigt skede, behandling hos äldre, olika typer av jämförelser, behandlingens duration, långtidsbehandling, oönskade effekter, behandling av särskilda patientgrupper, vid akuta tillstånd eller vid samsjuklighet. I kategorin Psykologiska och psykoterapeutiska insatser ingår olika typer av jämförelser, specifika insatser riktade till särskild population, specifika utfall, insatser riktade till barn och förälder eller anhöriga. Se vidare Avsnitt 5.3–5.18 som innehåller beskrivningar av frågeställningar per insatskategori.

5.1.2 Insatskategorier med få eller inga identifierade kunskapsluckor

Exempel på insatser som visade på tomma områden i Tabell 5.1:

• Fysisk aktivitet vid ADHD, bipolär sjukdom, självskadebeteende, ätstörningar, respektive missbruk
• Stöd och information vid bipolär sjukdom respektive ätstörningar
• Prediktion av missbruk
• Organisation vid självskadebeteende
• Oönskade effekter vid psykologiska behandlingar

Avsaknad av kunskapsluckor kan bero på att frågeställningen ännu inte har blivit utredd eller utvärderad av de organisationer och myndigheter som kunskapsluckorna i databaserna hämtats från, eller att det finns evidens för effekterna av de aktuella insatserna. Se även Avsnitt 6.2 ”Oidentifierade kunskapsluckor?” i diskussionskapitlet.

Innehållet i de övergripande insatskategorierna sorterades genom identifiering av de typer av frågeställningar som förekom i respektive insatskategori. I respektive avsnitt nedan har varje typ av frågeställning belysts med exempel på kunskapsluckor som illustrerar innehållet. Innehållet i SBU-databasen och i DUET-databasen beskrivs gemensamt. Notera att de exempel på frågeställningar och enskilda kunskapsluckor som tas upp i detta kapitel enbart är valda för att illustrera innehållet i databaserna. I de båda databaserna finns även kunskapsluckor som tidigare ingått i prioriteringar som genomförts enligt James Lind Alliance’s metod [2]. När en sådan kunskapslucka utgör exempel är den märkt med förkortningen JLA i texten. Kunskapsluckorna återges på sitt ursprungsspråk, det vill säga svenska för kunskapsluckor från SBU-databasen, respektive engelska för kunskapsluckor från DUETs.

Insatskategorier som beskrivs:

• Diagnostik och utredning
• Läkemedel
• Psykologiska och psykoterapeutiska insatser
• Medicinteknik och kirurgi
• Fysioterapi och fysisk aktivitet
• Diet och nutrition
• Levnadsvanor
• Prevention
• Prediktion
• Stöd och information
• Komplementärmedicin
• Sysselsättning och färdighetsträning
• Arbete och arbetsmiljö
• Omsorg och boende
• Organisation
• Vård- och behandlingsalternativ

I kunskapsluckor relaterade till diagnostik och utredning identifierades ett flertal olika typer av frågeställningar, inklusive: bedömningsinstrument, tidig upptäckt, differentialdiagnostik, screening, monitorering, riskbedömningar, diagnostisk apparatur och lämplighetsbedömningar.

Specifika bedömningsinstrument

För flera specifika bedömningsinstrument/skattningsformulär finns kunskapsluckor, exempelvis gällande ADHD hos barn och ungdomar och autismspektrumtillstånd hos barn och ungdomar identifierade i två systematiska översikter från SBU (2013) [5] [6]. Exempel:

• Brown Attention-Deficit Disorder Scales for Children and Adolescents
• Childhood Autism Rating Scale

Kunskapsluckor för bedömningsinstrument identifierade i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångest (2018) [7] rör olika typer av jämförelser, exempelvis bedömningsinstrument jämfört med strukturerad eller semistrukturerad intervju, eller annat bedömningsformulär, eller som komplement till klinisk bedömning. De kan också gälla bedömningsinstrument i olika kontext som inom primärvård eller specialiserad vård. Exempel:

• Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) för att diagnostisera depression inom psykiatrisk specialistsjukvård

Kunskapsluckor för vissa bedömningsinstrument återfinns i både SBU- och DUET-databasen, men för olika populationer, exempelvis K-SADS för ADHD, autismspektrumtillstånd eller psykotiska symtom och barn och ungdomar.

Tidig upptäckt och differentialdiagnostik

Kunskapsluckor som gäller tidig upptäckt finns framför allt för svåra psykiatriska sjukdomar och demens. Diagnostik av schizofreni ingick inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (2018) [8], men vissa kunskapsluckor avseende diagnostik av svåra psykiatriska sjukdomar återfinns i DUETs, framför allt gällande tidig upptäckt. Exempel:

• Informant Questionnaire on Cognitive Decline in the Elderly (IQCODE) for the diagnosis of dementia within a general practice (primary care) setting

Kunskapsluckor som gäller differentialdiagnostik avser främst, liksom tidig upptäckt, svåra psykiatriska sjukdomar och demens. Exempel:

• Voxel-based morphometry for separation of schizophrenia from other types of psychosis in first-episode psychosis
• Strukturell magnetresonanstomografi för differentialdiagnostik av Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens respektive vaskulär demens jämfört med differentialdiagnostik enligt fastställda kliniska kriterier för respektive sjukdom

Diagnostik och utredning hos äldre

I båda databaserna identifierades många kunskapsluckor för frågor som rör demens. Dessa kommer framför allt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2017) [9] samt i DUETs från en prioritering av forskningsfrågor enligt James Lind Alliance’s metod [10]. Vissa av dessa kunskapsluckor avser medicinteknisk apparatur eller frågeställningar gällande screening eller monitorering av sjukdomsprogressionen.Exempel:

• The accuracy of 18FDG-PET in the early diagnosis of Alzheimer's disease dementia and other dementias in people with MCI
• What screening tests are effective for frontotemporal dementia?
• Is it beneficial for patients, carers, health and social care professionals to have frequent monitoring and follow up as the disease progresses?

Lämplighetsbedömningar

Vissa metoder inom socialtjänsten, exempelvis bedömningsinstrument vid lämplighetsbedömningar, är identifierade som utredning. Exempel:

• Kälvestenintervjun för lämplighetsbedömning av familjehem

Frågeställningar som beskrivs i andra avsnitt

Kunskapsluckor för riskbedömningsinstrument beskrivs i avsnittet ”Prediktion” och kunskapsluckor för diagnostisk apparatur i avsnittet ”Medicinteknik och kirurgi”.

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Diagnostik och utredning” hittar du i Bilaga 2.1 (SBU-databasen) och Bilaga 2.2 (DUETs).

Kunskapsluckor relaterade till läkemedelsbehandling omfattar ett flertal olika typer av frågeställningar som rör flera olika aspekter eller jämförelser.

Läkemedelsbehandling hos barn och ungdomar eller i tidigt skede

En del kunskapsluckor berör särskilt barn och unga eller tidig intervention. Exempel:

• Newer generation antidepressants for depressive disorders in children and adolescents
• Antipsychotic drugs in first episode of schizophrenia

Läkemedelsbehandling hos äldre

Kunskapsluckor för behandling av äldre med antidepressiva läkemedel identifierades i båda databaserna. Exempel:

• Antidepressant drugs for older people
• SSRI jämfört med andra antidepressiva läkemedel vid depression hos personer över 65 år

Olika typer av jämförelser

De kunskapsluckor som gäller läkemedel i databaserna belyser olika typer av jämförelser, exempelvis:

Läkemedel jämfört med placebo. Exempel:

• Antibiotika jämfört med placebo vid PANS/PANDAS hos barn och ungdomar
• Naltrexon jämfört med placebo vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)

Läkemedel jämfört med placebo avseende vissa utfall. Exempel:

• Sertralin jämfört med placebo för barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression avseende remission, självskattade symtom och livskvalitet

Två olika läkemedel (s.k. head-to-head-studier). Exempel:

• Atomoxetin jämfört med metylfenidat vid ADHD hos vuxna (JLA)

Ett läkemedel jämfört med en icke-farmakologisk behandling. Exempel:

• Ketamin som intravenös infusionsbehandling jämfört med ECT vid svår depression hos vuxna

Ett läkemedel jämfört med en psykologisk behandling (beskrivs i avsnittet ”Psykologiska och psykoterapeutiska insatser”)

Läkemedel i olika kombinationsbehandlingar, exempelvis:

• Tillägg av nytt läkemedel till befintlig läkemedelsbehandling (s.k. add-on eller augmentation). Exempel:
• Combining antipsychotics to treat schizophrenia that has proved to be poorly responsive to antipsychotic monotherapy
• Läkemedel tillsammans med psykologiska behandlingar. Exempel:
• Kombinationsbehandling med SSRI och KBT jämfört med läkemedelsplacebo för barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (OCD)

Vissa frågeställningar rör läkemedelsbehandlingens duration, exempelvis när man ska byta läkemedel, när man kan sänka dosen eller när man ska avsluta en läkemedelsbehandling. Exempel:

• Switching antipsychotic for non response in schizophrenia
• Once an antipsychotic medication is started for someone for a first episode of psychosis, how long do they need to keep taking them before we can start reducing the dose or consider stopping medication?
• What are the indications for discontinuing medication in patients with schizophrenia?

Andra frågeställningar gäller individuella skillnader i läkemedelseffekt eller hur en läkemedelseffekt ändras vid ett samtidigt missbruk. Exempel:

• Do individual metabolic differences influence outcomes treatment in schizophrenia?
• Is the effect of antipsychotic medication altered by illicit drug use or excessive alcohol consumption?

Det kan också finnas frågeställningar där kunskap finns för vissa utfall, men där det finns kunskapsluckor avseende andra utfall. Exempel:

• Maintenance treatment with antipsychotic drugs for schizophrenia

Underhållsbehandling och långtidsbehandling

Ett flertal kunskapsluckor avser effekter av läkemedelsbehandling på sikt, i synnerhet vid behandling av tillstånd som kan vara livet ut. Exempel:

• Valproic acid, valproate and divalproex in the maintenance treatment of bipolar disorder

Oönskade effekter

Nästan samtliga kunskapsluckor i kategorin "Oönskade effekter rör läkemedelsbehandling". Flera luckor avser oönskade effekter av långtidsbehandling, specifika biverkningar eller hur man bäst hanterar specifika biverkningar. Exempel:

• Long term adverse effects of antipsychotic medication
• Long term effects of antipsychotic drugs on kidneys
• Anticholinergics for neuroleptic-induced parkinsonism

Andra oönskade effekter kan avse läkemedelsdoser eller risker för framtida utfall. Exempel:

• Can too high a dose of antipsychotic cause psychotic symptoms?
• Centralstimulerande läkemedel vid AHDH hos barn avseende substansmissbruk/-beroende senare i livet (JLA)

Särskilda patientgrupper och akuta tillstånd

Kunskapsluckor avseende läkemedelsbehandling har identifierats för vissa typer av särskilda patientgrupper, till exempel ätstörningar, spelberoende och sexuellt våld. Exempel:

• SSRI jämfört med placebo vid hetsätningsstörning avseende ätstörningsspecifik psykopatologi, BMI, depressiv symtomatologi och livskvalitet
• Naltrexon jämfört med placebo vid beroende av spel om pengar
• Pharmacological interventions for those who have sexually offended or are at risk of offending

För vissa patientgrupper finns även kunskapsluckor om läkemedelsbehandling vid akuta tillstånd. Exempel:

• Benzodiazepines and antipsychotic drugs for urgent sedation/control of acute behavioural disturbance

Läkemedelsbehandling vid psykiatrisk samsjuklighet

Samsjuklighet vid psykiatrisk sjukdom är relativt vanligt förekommande, ofta i kombination med ångest, depression eller missbruksproblematik, men även psykiatrisk samsjuklighet vid demens. Det är dock ett svårbeforskat område med särskilda krav vid patientselektion.

Några exempel på kunskapsluckor:

• SSRIs for the treatment of moderate and severe depression in adults with autism
• Metylfenidat vid behandling av personer med ADHD med samtidigt substansmissbruk/-beroende (JLA)
• Pharmacotherapy for anxiety and comorbid alcohol use disorders
• Antidepressiva läkemedel vid opiatberoende och samtidig depression
• Mirtazapin vid demenssjukdom och samtidig depression

Nyare behandlingsmetoder eller befintliga läkemedel till ny population

Det förekommer också kunskapsluckor för befintliga läkemedel som används för en ny population och för vissa typer av nyare behandlingssätt, exempelvis behandling med narkotikabaserade läkemedel. Exempel:

• Aspirin, steroidal and NSAIDs for the treatment of Alzheimer's disease
• Amphetamines versus placebo for schizophrenia

Patientperspektiv

En viktig aspekt som gäller alla metoder är hur patienten upplever sin behandling. Exempel på kunskapsluckor som avser patienters egna perspektiv på läkemedelsbehandling:

• Do the adverse effects of antipsychotic drugs outweigh the benefits?
• How satisfied are patients with schizophrenia with the drug they take for their illness?
• Which adverse effects from antipsychotic drugs do patients find most difficult to cope with?

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Läkemedel” hittar du i Bilaga 2.3 (SBU-databasen) och Bilaga 2.4 (DUETs).

Kunskapsluckor som avser psykologiska eller psykoterapeutiska insatser berör olika patientgrupper, liksom olika typer av jämförelser. Både i studier och i klinisk praxis erbjuds och studeras psykologiska insatser ofta som tillägg till annan behandling. Nedan beskrivs olika typer av kunskapsluckor som har identifierats i databaserna.

Olika typer av jämförelser

De typer av frågeställningar som identifierats är specifika terapeutiska program riktade till en särskild population (se nedan), kombinationsbehandlingar där psykologiska insatser ges som tillägg till läkemedelsbehandling, jämförelser av två olika psykologiska eller psykoterapeutiska behandlingar mot varandra, eller där viss kunskap finns men kunskapsluckan avser vissa specifika utfall. Exempel:

• KBT i kombination med risperidon vid autismspektrumtillstånd
• Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med KBT för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression
• Psykodynamisk korttidsterapi (PDT) jämfört med KBT för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression avseende remission, funktionsförmåga, säkerhet och oönskade effekter

Andra frågeställningar avser psykologiska eller psykoterapeutiska insatser vid psykiatrisk diagnos och samsjuklighet med missbruk, insatser riktade till både barn och förälder eller riktade till anhöriga. Exempel:

• Psychosocial interventions for people with both severe mental illness and substance misuse
• Parent-infant psychotherapy for improving parental and infant mental health
• Psychological interventions for parents of children and adolescents with chronic illness

Specifika psykoterapeutiska insatser riktade till särskild population

Flera av kunskapsluckorna som gäller specifika psykoterapeutiska insatser är riktade till barn och unga, exempelvis identifierades kunskapsluckor för insatser till personer med ADHD, ångesttillstånd, autismspektrumtillstånd och antisocial problematik. Exempel:

• Beteendeterapi vid ADHD
• Cognitive behavioural therapy for anxiety disorders in children and adolescents
• Tidig intensiv träning med beteendeterapeutiskt inriktad metod vid autismspektrumtillstånd hos barn
• Aggression replacement therapy för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård
• Dialektisk beteendeterapi för barn och ungdomar som begått brott

Nationella riktlinjer inom neuropsykiatri är under framtagning (2020–2021). Eventuellt kan dessa visa om några av kunskapsluckorna som identifierades i SBU-rapporterna om ADHD och autismspektrumtillstånd (2013) [5] [6] har blivit beforskade de senaste åren.

Vidare identifierades kunskapsluckor för psykologiska och psykoterapeutiska insatser riktade till patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ätstörningar, borderline (numera kallat emotionellt instabilt personlighetssyndrom), självskadebeteende, substansmissbruk, spelmissbruk, sexualbrott eller sexuellt trauma. Exempel:

• Interpersonell psykoterapi (IPT) för vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
• Familjeterapi vid anorexia nervosa
• Psychological therapies for people with borderline personality disorder
• Low-intensity/ brief psychosocial interventions for people who self-harm
• Psychosocial interventions for psychostimulant misuse
• Psychological therapies for pathological and problem gambling
• Psychological interventions for adults who have sexually offended or are at risk of offending
• Cognitive-behavioural interventions for children who have been sexually abused

Kunskapsluckor som beskrivs i andra avsnitt

Psykologiska insatser som är IT- eller webbaserade, till exempel internetförmedlad KBT, beskrivs i avsnittet ”Medicinteknik och kirurgi”, och psykologiska insatser som ges i preventivt syfte, till exempel suicidprevention, beskrivs i avsnittet ”Prevention”. Flera psykologiskt inriktade insatser beskrivs även i avsnittet ”Stöd och information”.

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Psykologiska och psykoterapeutiska insatser” hittar du i Bilaga 2.5 (SBU-databasen) och Bilaga 2.6 (DUETs).

Denna kategori omfattar medicintekniska metoder enligt klassificering [11]. Den omfattar således även lågriskprodukter (som täcken, förband, o.d.) som klassificeras som medicintekniska produkter enligt internationell klassificering. I denna ingår även IT-baserade metoder (datorbaserad träning, appar, webbaserade insatser). Liksom för läkemedel återfinns flera olika typer av frågeställningar inom denna kategori, som rör flera olika aspekter eller jämförelser. I detta avsnitt inkluderas även kirurgiska metoder.

Diagnostik, tidig upptäckt och differentialdiagnostik

Kunskapsluckor som avser apparaturrelaterad diagnostik finns exempelvis för autism och demens. Exempel:

• Hjärnstamsaudiometri vid autismspektrumtillstånd
• Amyloid-PET vid Alzheimers

Vissa frågeställningar avser tidig upptäckt eller differentialdiagnostik. Exempel:

• EEG vid utredning av förstagångsinsjuknande i psykotiska symtom
• Frontotemporal dementia in people with suspected dementia

Apparaturrelaterad behandling

Frågeställningar identifierades för behandling med medicinteknisk apparatur jämfört med annan aktiv behandling, och för medicinteknisk behandling av barn och unga. Exempel:

• Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) jämfört med psykologisk behandling vid medelsvår till svår egentlig depression hos vuxna
• ECT jämfört med annan behandling för ungdomar efter pubertetsdebut med svår egentlig depression och psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistens

Långtidseffekter och oönskade effekter

Kunskapsluckor gällande långtidseffekter och oönskade effekter av medicinteknisk behandling identifierades exempelvis för elektrokonvulsiv behandling (ECT) vid depression, Deep Brain Stimulation (DBS) vid psykiska hälsoproblem, och för transkraniell magnetstimulering (TMS) vid depression. Exempel:

• Elektrokonvulsiv behandling (ECT) vid svår egentlig depression hos vuxna avseende återinsjuknande och minnesproblem
• What are the long term effects of Deep Brain Stimulation (DBS) in patients with a mental health problem?
• Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) vid medelsvår till svår egentlig depression hos vuxna avseende långtidseffekter, kognitiva biverkningar och kramper

IT-baserade insatser

IT-baserade insatser är ofta psykologiska insatser som förmedlas via dator eller web. Kunskapsluckor som gäller datorstödda insatser identifierades för exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd och schizofreni. Exempel:

• Datorstödd arbetsminnesträning för barn med ADHD (JLA)
• Datorbaserad träning vid autismspektrumtillstånd
• Avatar therapy for schizophrenia or related disorders

Flera kunskapsluckor för internetförmedlad kognitiv beteendeterapi identifierades för olika diagnoser. Underlaget till kunskapsluckorna finns i SBU-rapporten Internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom (2013) [12]. Denna rapport är under uppdatering, och kommer kunna visa om kunskapsläget har stärkts avseende några av de tidigare konstaterade kunskapsluckorna.

I vissa fall avser frågeställningen hur en intervention förmedlas. Den kan också avse en IT-baserad metod för att öka följsamhet till behandling. Fler webbaserade interventioner återfinns i avsnittet ”Levnadsvanor”. Exempel:

• Technology-enhanced delivery of treatment for obsessive compulsive disorder
• Virtual reality for treatment compliance for people with serious mental illness

Medicintekniska metoder inom komplementärmedicin och omsorg

Vissa metoder inom kategorin "Medicinteknik" berör komplementärmedicinska insatser, såsom akupunktur, ljusterapi, ljudförmedlad intervention eller sinnesstimulering. Exempel:

• Ljusterapi vid medelsvår egentlig årstidsbunden depression hos barn och ungdomar
• Auditory integration training and other sound therapies for autism spectrum disorders

Likaså återfinns medicintekniska insatser inom omsorg, exempelvis tyngdtäcken, tekniska/kognitiva hjälpmedel, samt utrustning för fallprevention. Exempel:

• Tyngdtäcke vid sömnsvårigheter orsakade av motorisk eller psykisk oro
• Tekniska hjälpmedel vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
• What strategies are effective for prevention of falls in people with dementia (in all settings)?

Kirurgi

Ett fåtal kunskapsluckor inom kirurgi identifierades, bland annat för depression och autism. Här återfinns även intravenös injektion med stamceller. Exempel:

• Neurosurgery for depressive disorders
• Deep Brain Stimulation vid autismspektrumtillstånd
• Stamcellstransplantation som behandling vid autism i barndomen

Även flera kirurgiska ingrepp vid köndysfori är identifierade som kunskapsluckor avseende effekter på mental hälsa.

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Medicinteknik och kirurgi” hittar du i Bilaga 2.7 (SBU-databasen) och Bilaga 2.8 (DUETs).

Förutom vetenskapliga kunskapsluckor för traditionell fysioterapi har vi valt att inkludera kunskapsluckor för fysisk träning och insatser som massage och avslappning i denna kategori. Även kunskapsluckor för specifika typer av fysisk aktivitet som yoga och dans har vi valt att beskriva i detta avsnitt.

Fysisk träning och fysisk aktivitet

De kunskapsluckor som identifierades inom fysisk träning och fysisk aktivitet var exempelvis riktade mot olika diagnoser eller tillstånd, som ångest, schizofreni, demens, depression eller beteendeproblematik hos barn. Exempel:

• Physical activity compared with waiting-list control for generalised anxiety disorder
• Exercise therapy for schizophrenia
• Is physical activity effective in the treatment and care of dementia in helping to manage behavioural, physical, psychological symptoms of dementia and for QoL/progression of the disease? (JLA)
• Fysisk aktivitet vid depression hos personer över 65 år
• Physical exercise for oppositional defiant disorder and conduct disorder in children and adolescents

Specifik typ av fysisk aktivitet

Yoga och dans kan även anses vara komplementärmedicinska metoder, men där interventionen innebär en fysisk aktivitet. Kunskapsluckor identifierades exempelvis för yoga vid depression och tai chi vid schizofreni:

• Yoga jämfört med annan behandling eller väntelista vid depression
• Tai chi for schizophrenia

Kunskapsluckor avseende dansterapi identifierades för flera tillstånd:

• Dance movement therapy for depression
• Dance movement therapy for dementia
• Dansterapi vid utvecklingsstörning
• Dansterapi vid autismspektrumtillstånd
• Dance movement therapy for improving psychological and physical outcomes in cancer patients

Massage och avslappning

Kunskapsluckor inom denna grupp identifierades exempelvis för massage vid demens och avslappning vid depression. Exempel:

• Taktil massage vid svår demenssjukdom
• Relaxation for depression

Massage är även märkt med insatskategorierna ”Komplementärmedicin” och ”Omsorg”.

Kunskapsluckor för meditation och mindfulness beskrivs i avsnittet ”Komplementärmedicin”.

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Fysioterapi och fysisk aktivitet” hittar du i Bilaga 2.9 (SBU-databasen) och Bilaga 2.10 (DUETs).

Dieter

Några kunskapsluckor som berör dieter identifierades, exempelvis vid ADHD och autismspektrumtillstånd. Ett annat exempel gäller dieter i syfte att förebygga demens. Exempel:

• Specialkost vid ADHD
• Are dietary modifications/restrictions effective in managing symptoms of Autistic Spectrum Disorder?
• Dietary interventions for prevention of dementia in people with mild cognitive impairment

Kosttillskott

I båda databaserna finns kunskapsluckor i kategorin "Diet och nutrition" som gäller olika typer av kosttillskott vid olika diagnoser, till exempel vid ADHD och autismspektrumtillstånd. Exempel:

• Omega-3 och omega-6 fettsyror vid ADHD
• Omega-3 som kosttillskott vid autismspektrumtillstånd

Kunskapsluckor finns även för vitamin B och vitamin D vid ADHD respektive autismspektrumtillstånd.

Kategorin innehåller även kunskapsluckor för kosttillskott i syfte att bevara kognitiv funktion/förebygga demens. Det finns även ett fåtal kunskapsluckor för kosttillskott vid andra tillstånd, till exempel depression, schizofreni och ångesttillstånd. Exempel:

• Vitamin and mineral supplementation for prevention of dementia or delaying cognitive decline in people with mild cognitive impairment
• St John's Wort for Depression
• Fish oil for schizophrenia
• Chamomile and ginkgo biloba for Generalised anxiety disorder

Måltidsmiljö och anpassningar för att förbättra näringsintag

Kunskapsluckor som gäller anpassningar för att förbättra näringsintag hos personer med demens utgör en specifik grupp i kategorin. Exempel:

• Anpassad måltidsmiljö i särskilt boende eller dagverksamhet

Viktnedgångsprogram

Kunskapsluckor för viktnedgångsprogram identifierades för hetsätningsstörning, dels för viktnedgångsprogram som ensam intervention eller som del i en kombinationsbehandling. Exempel:

• Viktnedgångsprogram jämfört med kognitiv beteendeterapi i grupp eller guidad självhjälp
• Viktreducerande läkemedel i kombination med självhjälp och viktnedgångsprogram

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Diet och nutrition” hittar du i Bilaga 2.11 (SBU-databasen) och Bilaga 2.12 (DUETs).

I denna kategori tas enbart upp vetenskapliga kunskapsluckor för förebyggande insatser som specifikt rör området levnadsvanor. Kunskapsluckor för förebyggande insatser som rör andra områden beskrivs i avsnittet ”Prevention”.

Råd om levnadsvanor till personer med särskild risk

Flera av kunskapsluckorna i kategorin "Levnadsvanor" är rådgivande insatser eller samtal om levnadsvanor för personer med särskild risk. De svenska kunskapsluckorna är hämtade från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (2018) [13]. I riktlinjen anges följande definition av gruppen personer med särskild risk: ”Personer med särskild risk har ett redan sårbart tillstånd (sjukdom eller andra riskfaktorer) som kan vara en följd av eller förvärras av ohälsosamma levnadsvanor”. Exempel på sjukdom eller tillstånd som nämns är schizofreni, depression och psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning. I kunskapsluckorna gäller rådgivningen daglig snusning, daglig rökning, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet.

Några av kunskapsluckorna för interventioner riktade till personer med särskild risk gäller webbaserade interventioner. Exempel:

• Webbaserad intervention vid riskbruk av alkohol hos vuxna med särskild risk

Interventioner som rör tobak/rökning

I DUETs gäller flera av kunskapsluckorna specifikt insatser för rökstopp eller minskad rökning. Andra exempel är kunskapsluckor som rör läkemedlet vareniklin vid användning av tobak. Exempel:

• Smoking cessation interventions for smokers with current or past depression
• Rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för snusavvänjning (vareniklin) vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk

Förebyggande interventioner riktade till barn och unga

Det finns ett antal kunskapsluckor för insatser riktade till unga i syfte att förebygga missbruk av läkemedel, alkohol, tobak eller illegala droger, användning av dopningspreparat, spel med ekonomiska insatser samt överdriven användning av spel och internet. Exempel:

• Insatser för att förebygga användning av dopningspreparat hos barn, ungdomar och unga vuxna
• School–based prevention for illicit drugs' use
• Universal multi-component prevention programs for alcohol misuse in young people

Levnadsvanor och demens

I DUETs finns kunskapsluckor för interventioner som specifikt rör levnadsvanor i syfte att förebygga demens. Exempel:

• Does a healthy lifestyle e.g involving components of diet, physical activity, stress management, vitamins, prevent/delay the onset of dementia? (JLA)

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Levnadsvanor” hittar du i Bilaga 2.13 (SBU-databasen) och Bilaga 2.14 (DUETs).

För preventiva åtgärder kan man särskilja kunskapsluckor inom primärprevention (förebygga sjukdom) och sekundärprevention (förebygga återfall/sjukdomsprogression).

Primärprevention

Folkhälsoinformation

En del primärpreventiva åtgärder riktar sig till friska populationer, i hälsofrämjande syfte. Inom allmän folkhälsoinformation identifierades kunskapsluckor exempelvis för prevention av missbruk hos unga och prevention av suicid. Exempel:

• Universal multi-component prevention programs for alcohol misuse in young people
• Interventions for primary prevention of suicide in university and post-secondary educational settings

Skolbaserade program

Kunskapsluckor för primärpreventiva insatser i form av skolbaserade program identifierades bland annat för prevention av substansmissbruk. För specifika tillstånd identifierades kunskapsluckor för skolbaserade program mot exempelvis depression. Exempel:

• School-based prevention for illicit drugs' use
• Psychological and educational interventions for preventing depression in children and adolescents

Preventiva insatser riktade till specifika populationer

Kunskapsluckor gällande preventiva insatser identifierades för flera olika tillstånd, exempelvis depression vid kronisk sjukdom, suicidbeteende, spelmissbruk, och demens:

• Prevention of depression in chronically physically ill adults
• Attachment-based family therapy in young people to prevent suicide and suicidal behaviours
• Insatser för att förebygga spel med ekonomiska insatser respektive överdriven användning av spel och internet hos barn, ungdomar och unga vuxna
• Is social interaction effective at preventing or delaying the onset of dementia, including the type of factors in the social environment that are most effective? (JLA)

Föräldraskapsprogram och insatser riktade till familjen

Kunskapsluckor som gäller preventiva insatser identifierades för flera svenska föräldraskapsprogram. Exempel:

• Beardslee’s familjeintervention för att främja fungerande familjerelationer och förebygga psykisk ohälsa hos barn till föräldrar med depression

Sekundärprevention

Avseende återfallsförebyggande insatser identifierades kunskapsluckor för läkemedel, psykologiska insatser och stödinsatser, samt även för organisatoriska frågeställningar. Exempel:

• Interventions for preventing relapse and recurrence of a depressive disorder in children and adolescents
• Återfallsprevention (RP)-programmet för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård
• Do Crisis or Outreach teams prevent relapse of psychosis?

Kategorierna "Prevention" och "Prediktion" går till viss del in i varandra, då syftet med prediktion och identifiering av riskindivider omfattar att kunna sätta in en preventiv åtgärd.

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Prevention” hittar du i Bilaga 2.15 (SBU-databasen) och Bilaga 2.16 (DUETs).

Denna kategori omfattar kunskapsluckor för identifiering av riskgrupper, identifiering av riskfaktorer/prediktiva faktorer och riskbedömning av specifika tillstånd eller grupper, till exempel suicidriskbedömning.

Identifiering av individer med hög risk

Kunskapsluckor identifierades för prediktion av psykos hos individer med hög risk, självskadebeteende, substansmissbruk och postpartumpsykos. Exempel:

• Cognitive deficits in adolescents and young people with familial high risk or ultra high risk, and risk of transition to psychosis
• Using a validated risk scale vs not using a validated risk scale for assessing people who self-harm
• What risk factors predict the onset of substance misuse in young people with psychosis?
• What methods can improve the identification of women at high risk of postpartum psychosis and reduce this risk?

Specifika riskbedömningsinstrument

Kunskapsluckor gällande specifika riskbedömningsinstrument identifierades exempelvis för bedömning av suicidrisk samt för risk för återfall i våld eller annan kriminalitet. Exempel:

• Implicit Association Test (IAT) för bedömning av risk för suicid, försök till suicid (självmord)
• Evidensbaserad Strukturerad bedömning av Risk- och skyddsfaktorer (Ester) för att bedöma ungdomars risk för återfall i våld eller annan kriminalitet

Prediktion av specifika diagnoser

För frågeställningar avseende prediktion av specifika diagnoser identifierades kunskapsluckor för demens och prediktion av sjukdomsprogression och behandlingsrespons vid demens. Vissa kunskapsluckor som avser prediktion är även märkta med insatskategorin ”Diagnostik och utredning”. Exempel:

• What tests can be used to predict whether a person will develop dementia in later life (including blood tests, cognitive tests, biomarkers, brain scans, genetic tests, new techniques) for all sub-types? (JLA)
• What tests/methods/strategies are effective to predict the rate of progression of dementia and response to therapy? (JLA)

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Prediktion” hittar du i Bilaga 2.17 (SBU-databasen) och Bilaga 2.18 (DUETs).

Kategorin "Stöd och information" innehåller kunskapsluckor med många olika typer av insatser riktade till personer med specifika diagnoser, familjer, barn, föräldrar och barn tillsammans, närstående och andra anhöriga.

"Stöd och information" skulle kunna betraktas som två skilda kategorier. Vi har dock valt att lägga samman dessa, då vi funnit att det ofta ingår en komponent av information i de kunskapsluckor för olika stödinsatser som finns i SBU:s databas och i DUETs.

Stöd till patienter/personer med psykisk ohälsa

Kategorin innehåller många kunskapsluckor för stöd till personer med olika diagnoser och tillstånd. Några exempel gäller insatser vid ADHD, könsdysfori, spelberoende, schizofreni och inom rättspsykiatrisk vård. Exempel:

• Stödsamtal vid ADHD (JLA)
• Samtalsbehandling och rådgivning till barn och ungdomar med könsdysfori
• Kort rådgivning jämfört med endast bedömning vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
• Stödterapi eller stödsamtal till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående positiva eller negativa symtom
• Psykoedukation eller psykopedagogik för behandling av personer i rättspsykiatrisk vård

Stöd till föräldrar till barn och unga med psykisk ohälsa

Flera kunskapsluckor rör stödprogram riktade till föräldrar, till exempel föräldrar till barn och unga med ADHD. Samtliga exempel nedan ingick i den prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor inom området behandling av ADHD som genomfördes av SBU år 2014 [14] enligt James Lind Alliance’s metod [2]. Exempel:

• Barkleys föräldrastödprogram (JLA)
• De otroliga åren (JLA)
• Komet (JLA)
• The Community Parent Education Program (COPE) (JLA)

Andra exempel är stödprogram riktade till föräldrar till ungdomar med utagerande beteende och stödprogram riktade till tonårsföräldrar. Exempel:

• What is the effectiveness of parent training programmes for conduct disorders in children and young people aged 12 years and over?
• Individual and group based parenting programmes for improving psychosocial outcomes for teenage parents and their children
• Föräldrastegen för föräldrar i behov av stöd i relationen med sina tonårsbarn

Stöd till barn med föräldrar med psykisk ohälsa

Många kunskapsluckor identifierade i SBU:s databas i kategorin "Stöd och information" gäller insatser som riktas till barn som utsätts för våld och försummelse. Samtliga exempel är hämtade från SBU-rapporten Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse (2018) [15]. Exempel:

• Stödsamtal
• Stödmodellen Trappan
• Kids Club och Moms Empowerment Program (MEP)

I kategorin finns även kunskapsluckor för stödinsatser specifikt riktade till barn till föräldrar med missbruk. Exempel:

• Interventions to build resilience in children of problem drinkers
• Ersta vändpunktens barnprogram för barn som lever i familjer med missbruks- eller beroendeproblem

Stödprogram riktade till föräldrar och barn tillsammans

Vissa kunskapsluckor gäller insatser där både barnet och föräldern är del av interventionen. Exempel:

• Psykopedagogisk behandling (familjebaserade samtal) för barn och ungdomar med depression

I SBU:s databas rör många av kunskapsluckorna stödprogram riktade till familjehemsföräldrar och familjehemsplacerade barn. Dessa är hämtade från SBU-rapporten Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn (2017) [16]. Exempel:

• Ett hem att växa i för utbildning av och stöd till familjehemsföräldrar
• Marte Meo för utbildning av familjehemsföräldrar, stöd till familjehemsföräldrar och familjehemsplacerade barn
• Casey Family Programs för att stödja familjehemsföräldrar och familjehemsplacerade tonåriga barn

Stöd till anhöriga och närstående

Flera kunskapsluckor identifierades för stödinsatser riktade till närstående, exempelvis gällande missbruk, demens, andra tillstånd eller sjukdomar, samt stöd till närstående efter dödsfall. Exempel:

• Psykosocialt stöd i form av coping skills training till anhörig till person med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika
• Psykosociala stödprogram i grupp för anhöriga till personer med demenssjukdom
• Individuellt anpassat stöd till ung anhörig till person med demenssjukdom
• Avlösning i hemmet eller i form av särskilt boende eller dagverksamhet, för anhörig till person med demenssjukdom
• Psykosocialt stöd till anhöriga och närstående till barn och ungdomar med könsdysfori
• Should bereavement support be made available to all bereaved people and, if so, how?

Stöd från andra patienter eller brukare – Peer support

Kunskapsluckor för peer support finns i båda databaserna. Exempel:

• Peer support (stöd av brukarspecialist) som komplement till sedvanlig vård jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
• Peer support for improving service engagement for people with psychosis and coexisting substance misuse

Stöd vid somatisk sjukdom, graviditet och efter förlossning

I kategorin finns även kunskapsluckor för stöd till personer med psykiska besvär i samband med somatisk sjukdom, till exempel stroke eller graviditet och förlossning:

• Samtalsstöd jämfört med insats utan samtalsstöd/sedvanlig behandling vid emotionella och psykiska reaktioner efter stroke
• Follow-up for improving psychological well being for women after a miscarriage

Kunskapsluckor om stödinsatser som beskrivs i andra avsnitt

Kategorin "Stöd och information" är mycket bred och därför har vi valt att beskriva kunskapsluckor för vissa typer av stöd och information i andra avsnitt:

• Stöd i form av rådgivning om levnadsvanor beskrivs i avsnittet ”Levnadsvanor”
• Stöd i form av andra preventiva insatser beskrivs i avsnittet ”Prevention”
• Stöd i form av psykologiska insatser beskrivs i avsnittet ”Psykologiska och psykoterapeutiska insatser”

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Stöd och information” hittar du i Bilaga 2.19 (SBU-databasen) och Bilaga 2.20 (DUETs).

Om en metod eller insats kan betraktas som komplementärmedicinsk kan variera beroende på vilket tillstånd den används för och i vilket sammanhang. Detta gäller till exempel akupunktur, som tas upp i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancervård som en metod som bedöms kunna användas av personal inom hälso- och sjukvården mot biverkningar av cancerbehandling [17]. I andra fall används metoden av aktörer utanför hälso- och sjukvården och kan då betraktas som komplementärmedicinsk. Det är en vansklig uppgift att avgöra vilka specifika metoder som ska märkas med Komplementärmedicin, då det saknas en enhetlig definition av begreppet. Vi har ändå valt att göra ett försök, men de metoder vi tar upp här kan betraktas olika i olika sammanhang.

De flesta av kunskapsluckorna i denna insatskategori är även märkta med andra kategorier. Exempel:

• Meditation vid maladaptiv stressreaktion: Komplementärmedicin + Psykologiska insatser
• Tyngdtäcke vid sömnsvårigheter orsakade av motorisk eller psykisk oro: Komplementärmedicin + Medicinteknik
• Taktil massage vid svår demenssjukdom: Komplementärmedicin + Fysioterapi
• Strukturerade insatser med musik, sång och dans vid måttlig till svår demenssjukdom: Vissa komplementärmedicinska insatser förekommer ibland inom dagverksamhet/daglig verksamhet. Dessa är även märkta med kategorin "Sysselsättning".

Vitamintillskott och dieter av olika slag har vi valt att inte märka med Komplementärmedicin. Dessa beskrivs istället i kategorin "Diet och nutrition".

Många av de kunskapsluckor som tas upp nedan finns i båda databaserna.

Generell komplementärmedicin

Exempel på kunskapsluckor som rör komplementärmedicin där ingen specifik insats nämns:

• What are the effects of complementary therapies for schizophrenia?
• Are non-pharmacological or alternative therapies effective for the treatment and management of dementia (specifically including the management of behavioural and psychological symptoms)? (JLA)

Musikterapi

Kunskapsluckor om musikterapi förekommer vid flera tillstånd, till exempel vid autismspektrumtillstånd och vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. I båda databaserna finns även kunskapsluckor för insatser riktade till personer med demens. Exempel:

• Musikterapi vid autismspektrumtillstånd (AST)
• Music therapy for people with autism spectrum disorder
• Musikterapi som komplement till sedvanlig vård jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
• Music therapy for people with schizophrenia and schizophrenia-like disorders

Bild- och konstterapi

Det finns ett antal kunskapsluckor som gäller konst- och bildterapi vid flera olika tillstånd. Exempel:

• Bildterapi för behandling av posttraumatiskt stressymtom
• Uttryckande konstterapi vid panikångest
• Bildterapi för behandling av kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp
• Uttryckande konstterapi vid självskadebeteende
• Uttryckande konstterapi vid trauma
• Bildterapi utförd av bildterapeut till patienter i livets slutskede

Trädgårdsterapi

Kunskapslucka för trädgårdsterapi identifierades för personer med långvarig stressrelaterad ohälsa och för personer med schizofreni. Exempel:

• Grön rehabilitering för patienter med långvarig stressrelaterad ohälsa
• Horticultural therapy for schizophrenia

Djur i vården

De kunskapsluckor som gäller djurterapi avser dels insatsens användning vid demens, dels vid svår psykisk sjukdom. Exempel:

• Is pet therapy effective for the management of dementia? (JLA)
• Djur i vården inom särskilt boende vid måttlig till svår demenssjukdom
• Animal-assisted therapy for people with serious mental illness

Kunskapsluckor som tas upp i andra insatskategorier

Några av de kunskapsluckor som är märkta med komplementärmedicin beskrivs i andra avsnitt, exempelvis

• dansterapi, yoga, massage och avslappning i avsnittet ”Fysioterapi och fysisk aktivitet”
• akupunktur och ljusterapi i avsnittet ”Medicinteknik och kirurgi”
• specifika dieter och kosttillskott, till exempel olika vitaminer och mineraler, i avsnittet ”Diet och nutrition”

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Komplementärmedicin” hittar du i Bilaga 2.21 (SBU-databasen) och Bilaga 2.22 (DUETs).

I denna kategori avser sysselsättning andra aktiviteter än yrkesarbete. Kunskapsluckor som rör insatser i arbetslivet beskrivs i avsnittet ”Arbete och arbetsmiljö”.

Färdighetsträning för barn och unga

Majoriteten av kunskapsluckorna i SBU:s databas i kategorin "Sysselsättning och färdighetsträning" rör olika typer av färdighetsträning för barn och unga. De flesta rör ADHD, autismspektrumtillstånd och fetala alkoholspektrumstörningar (FASD). Exempel:

• Datorstödd arbetsminnesträning för barn med ADHD (JLA)
• Träning av social förmåga vid autismspektrumtillstånd (AST)
• Självregleringsträning vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)

Dagverksamhet och sociala aktiviteter

Ett antal kunskapsluckor rör dagverksamhet vid demens eller vid svår psykisk sjukdom samt sociala aktiviteter. Exempel:

• Is regular attendance at Day Care Centres with activities and social interaction effective for person with dementia? (JLA)
• Sysselsättning och daglig aktivitet utanför hemmet med individuell målsättning och uppföljning som är anpassad för personer med schizofreni
• Day centres for severe mental illness
• Social skills programmes for schizophrenia

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Sysselsättning och färdighetsträning” hittar du i Bilaga 2.23 (SBU-databasen) och Bilaga 2.24 (DUETs).

Kategorin "Arbete och arbetsmiljö" innehåller dels insatser i arbetslivet, dels samband mellan olika typer av exponering i arbetsmiljön och psykiska besvär.

Stöd för att komma ut i arbete vid svår psykisk sjukdom

Flera av kunskapsluckorna gäller stöd till personer med svår psykisk sjukdom för att komma ut i arbete. Exempel:

• Which are the most beneficial types of work-related day-time activities for schizophrenia and other serious mental health problems?

Förebyggande och arbetslivsinriktade insatser

Kunskapsluckor om förebyggande insatser i arbetslivet identifierades inom stress och vid utmattning. Exempel:

• Web-based stress management for preventing stress and reducing sick leave in workers
• Arbetslivsinriktade insatser vid utmattningssyndrom

Stödjande arbetslivsinsatser vid demens

Några av kunskapsluckorna rör stöd i arbetslivet vid demens. Exempel:

• What are effective methods/models of support for people with dementia in the workplace? (JLA)

Samband mellan exponering i arbetslivet och psykiska symtom

I SBU:s databas återfinns kunskapsluckor för samband mellan exponeringar i arbetslivet och symtom vid utmattningssyndrom, depressionssymtom och sömnstörningar. Kunskapsluckorna är hämtade från de två SBU-rapporterna Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom (2014) [18] och Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar (2013) [19]. Exempel:

• Samband mellan våld i arbetet och depressionssymtom hos vuxna personer i arbete
• Samband mellan konflikter i arbetet och symtom på utmattningssyndrom hos vuxna personer i arbete
• Samband mellan osäker framtid för arbetet och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Arbete och arbetsmiljö” hittar du i Bilaga 2.25 (SBU-databasen) och Bilaga 2.26 (DUETs).

Inom insatskategorin "Omsorg och boende" gäller de flesta kunskapsluckorna inte renodlade omsorgsinsatser.

De allra flesta är därför även märkta med en kompletterande insatskategori. Exempel:

• Multiprofessionellt teambaserat arbete inom vård och omsorg vid demenssjukdom: Omsorg + Organisation
• Samtal om livsfrågor vid livets slutskede: Omsorg + Psykologiska insatser
• Djur i vården inom särskilt boende vid måttlig till svår demenssjukdom: Omsorg + Komplementärmedicin
• Dagverksamhet anpassad för personer med demenssjukdom vid mild till måttlig demenssjukdom: Omsorg + Sysselsättning
• Anpassad måltidsmiljö i ordinärt boende vid demenssjukdom: Omsorg + Nutrition
• Strukturerade och kontinuerliga utvärderingar av fysiska skyddsåtgärder och insatta fysiska skyddsåtgärder vid demenssjukdom: Omsorg + Medicinteknik

Insatser för personer med demens

De flesta kunskapsluckorna i kategorin "Omsorg och boende" gäller insatser vid demens, såväl i SBU:s databas som i DUETs. Dessa kunskapsluckor rör organisation av omsorgsarbetet samt sysselsättning och aktiviteter riktade till brukare inom omsorgen. Exempel:

• Bedömning av sociala konsekvenser inför vård- och framtidsplanering vid nydiagnostiserad demenssjukdom
• Is music, e.g. singing, playing recordings, or playing instruments, effective in helping to manage symptoms of dementia/QoL/progression of the disease? (JLA)

Insatser till närstående till personer med demens

Kunskapsluckor identifierades som rör insatser för att avlasta och stödja närstående till personer med demenssjukdom. Exempel:

• Avlösning, exempelvis i hemmet eller i form av särskilt boende eller dagverksamhet, för anhörig till person med demenssjukdom
• What are the most effective ways of supporting carers of people with dementia living at home? (JLA)

Boendeinsatser

Kunskapsluckor gällande olika typer av boende identifierades för framför allt demens. Exempel:

• Särskilt boende anpassat för personer med demenssjukdom vid måttlig till svår demenssjukdom
• What are the characteristics of a good care home for people with dementia and how can standards of care in care homes be improved and monitored? (JLA)

Det finns även kunskapsluckor för olika boendeinsatser vid missbruk eller svår psykisk sjukdom. Exempel:

• Boendeinsatser i form av bostad först jämfört med boendeinsatser i form av vårdkedja vid missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och hemlöshet avseende patientens valfrihet och psykiska symtom
• Bostad med särskild service vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Omsorg och boende” hittar du i Bilaga 2.27 (SBU-databasen) och Bilaga 2.28 (DUETs).

Många verksamheter, arbetssätt och insatser påverkas av organisatoriska faktorer. Organisatoriska faktorer kan verka på övergripande nivåer, till exempel genom att lagar, regelverk och överenskommelser påverkar en verksamhets mål och syfte och hur verksamheten ska fungera och samverka med andra aktörer. Organisatoriska faktorer kan också ha att göra med hur en specifik verksamhet utformar sitt eget arbetssätt, exempelvis genom rutiner, utbildning av personal och hur professioner och bemanning organiseras. Andra aspekter på organisation handlar om hur verksamheten arbetar mot patienter, brukare och klienter och i vilken mån dessa och deras närstående involveras i planering av utredning, vård och övriga insatser. Nedan ges exempel på kunskapsluckor av organisatorisk karaktär som vi har valt att gruppera under sju olika rubriker.

Notera att kunskapsluckor inom organisation och verksamhetsutveckling i denna inventering är de som identifierats i databaserna, det vill säga endast utifrån publicerade vetenskapliga studier.

Insatskategorin ”Organisation” omfattar insatser där andra aktörer kan ha använt begreppen ”arbetssätt”, ”process”, ”struktur”, ”vårdförlopp”, ”vårdplaner” ”vårdprocesser”, eller ”vårdkedja”.

Vårdnivåer

Med vårdnivå avses vilken typ av vårdspecialisering som är lämplig för en patientgrupp. Exempel:

• Inpatient admission versus day hospital for schizophrenia

Samordning och samverkan

Samordning och samverkan kan styras av lagar och regelverk, men kan även avse hur olika vårdnivåer och enheter inom en huvudman organiserat sitt samarbete vad gäller patientnära och strategiskt arbete.

Kunskapsluckor som rör samordning av insatser för specifika grupper finns i båda databaserna. Ett par exempel är samverkan mellan olika vårdnivåer såsom primärvård och specialistvård och samverkan mellan olika aktörer, till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra verksamheter. Exempel:

• A co-ordinated approach of primary and secondary care in the early diagnosis and management of schizophrenia
• Collaborative care approaches for people with severe mental illness
• Nätverksbehandling vid ADHD
• How effective would better coordination and integration of health and social care services and other agencies be in meeting the needs of people with dementia and their carers? (JLA)

Samordningen beskrivs också i vissa av kunskapsluckorna som team av personal som samverkar kring personer med ett visst tillstånd. Exempel:

• Multiprofessionellt teambaserat arbete inom vård och omsorg vid demenssjukdom

Rutiner och arbetssätt

Vissa kunskapsluckor rör rutiner och arbetssätt inom vård och omsorg. Exempel:

• Strukturerade och kontinuerliga utvärderingar av fysiska skyddsåtgärder vid demenssjukdom och insatta fysiska skyddsåtgärder
• Bedömning av sociala konsekvenser inför vård- och framtidsplanering vid nydiagnostiserad demenssjukdom

Bemanning

I DUETs finns kunskapsluckor som rör bemanning inom vård och omsorg, såsom bemanningsnivå, bristande personkontinuitet och nivå av stöd från personal. Exempel:

• Does a higher level of nursing staff in care homes improve quality of care, including medical care, for people with dementia? (JLA)
• What is the impact of frequent changes of care staff compared to consistent care staffing on the quality of care and quality of life for people with dementia? (JLA)
• Does the level of support from health visitors/district nurses for people with dementia and their carers have an impact on hospital admission rates? (JLA)

Utbildning av personal

Vi har valt att lägga in kunskapsluckor som gäller olika typer av utbildning i kategorin "Organisation". De flesta av kunskapsluckorna som rör utbildning gäller insatser till personal inom vård och omsorg. Exempel:

• Utbildning om demenssjukdom för biståndshandläggare och LSS-handläggare
• Training programme for health and social care professionals for shared decision-making
• Communication skills training for mental health professionals working with people with severe mental illness

Patientdelaktighet och personcentrerad vård

Vissa kunskapsluckor avser insatser i syfte att involvera patienter, brukare eller klienter i vården och omsorgen. Exempel:

• Adolescent community reinforcement approach (A-CRA-programmet) för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård
• What impact does involvement of people with dementia in service evaluation, planning and delivery have on outcomes for the person with dementia and on services?

Det finns även några kunskapsluckor som specifikt rör personcentrerad vård. Exempel:

• Person centered counselling for psychosis in primary care

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Organisation” hittar du i Bilaga 2.29 (SBU-databasen) och Bilaga 2.30 (DUETs).

I DUETs förekommer flertalet öppna frågeställningar, där man frågar vilka olika vård- och behandlingsalternativ som finns för en viss patientgrupp, vilken metod man ska välja, vilken metod som är bäst på sikt, vilken av två metoder som har bäst vetenskapligt underlag, frågor där flera metoder förekommer i samma fråga. De allra flesta är även märkta med en kompletterande insatskategori, exempelvis ”Organisation”.

Vad finns det för olika behandlingsalternativ?

En del kunskapsluckor gäller olika behandlingsalternativ eller val av olika behandlingsalternativ. Exempel:

• Is drug therapy more effective than psychotherapy in treating emotional distress?
• Interventions for self-harm in children and adolescents
• Treatments for delusional disorder

Insatser vid samsjuklighet eller psykiatriomsorg

En del kunskapsluckor berör hur man bäst behandlar vid samsjuklighet eller vissa symtom. Exempel:

• For people with both anxiety and depression, which disorder should be treated first to improve their outcomes?
• What is the best way of responding, in the short term, to severe challenging behaviour and agitation in schizophrenia?

Långtidseffekter vid olika typer av behandlingar

En del öppna frågeställningar berör långtidskonsekvenser av olika typer av insatser. Exempel:

• Long term effects of pharmacological and non-pharmacological treatment for childhood ADHD
• What is the safety and effectiveness of drugs compared to talking therapies to treat anxiety in children and young people with Autistic Spectrum Disorders?

Frågor från professionen

• How can the benefits of early intervention in psychosis services be maintained once service users are discharged after 3 years?
• In people with a common mental health disorder, what is the clinical utility of routine outcome measurement and is it cost effective compared with standard care?

Frågeställningar gällande personer med demens

Flera av kunskapsluckorna i kategorin "Vård- och behandlingsalternativ" gäller insatser vid demens, prioriterade av JLA. Exempel:

• What diagnostic tests/methods/strategies are clinically effective to improve diagnosis/early diagnosis of dementia?
• What is the impact of an early diagnosis of dementia and how can primary care support a more effective route to diagnosis?
• What interventions/techniques/facilities/staff training are of most benefit in improving the quality of life for people with dementia and their carers in all settings and at all stages of the disease?
• Is it better for carers to go along with the misconceptions of a person with dementia or to explain the reality in terms of reducing anxiety, agitation, quality of life, and other outcomes?
• What are effective methods for dealing with apathy in dementia?
• What are effective ways to care for people with dementia who are in denial about their condition (care, medical and legal routes)?

Samtliga kunskapsluckor i insatskategorin ”Vård- och behandlingsalternativ” hittar du i Bilaga 2.31 (SBU-databasen) och Bilaga 2.32 (DUETs).

Kunskapsluckorna i databaserna återspeglar en frågeställning eller ett ämnesområde som utvärderats eller utretts i en systematisk översikt eller litteratursökning. Kunskapsluckorna i SBU:s databas kommer främst från SBU:s rapporter, Socialstyrelsens nationella riktlinjer, regionala HTA-rapporter eller andra systematiska översikter. Eftersom endast frågeställningar som är systematiskt utredda och evidensgraderade utgör underlag till respektive kunskapslucka innebär detta att det finns kunskapssammanställningar och riktlinjer som inte ingår som underlag till kunskapsluckorna. Exempel på rapporter som inte utgör underlag för databasen är de nationella programområdenas (NPO) nationella vårdprogram (Vård- och insatsprogram, VIP), riktlinjer från Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) och rapporter inom psykiatri från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I DUET-databasen består kunskapsluckornas underlag av rapporter och systematiska översikter ifrån framför allt Cochrane, NICE Guidance, och James Lind Alliance, men även från flera mindre aktörer som gör systematiska utredningar. De kunskapsluckor som finns i databaserna härstammar således från en fokuserad frågeställning, antingen baserat på en befintlig systematisk översikt, riktlinjer, eller en systematisk litteratursökning.

Antalet kunskapsluckor speglar det vetenskapliga underlagets omfattning. Ett område med många konstaterade kunskapsluckor visar att en eller flera aktörer undersökt evidensläget och identifierat ett flertal konkreta frågeställningar där det behövs sammanställd forskning eller ny forskning. Huruvida området bör prioriteras i framtida forskning är dock en fråga som bör avgöras i en egen prioriteringsprocess.

I matrisen över kunskapsluckor inom psykisk ohälsa (Tabell 5.1) finns flera tomma rutor (kombinationer av insats- och populationskategori). Det är viktigt att framhålla att en tom ruta kan innebära två helt olika saker:

Någon eller några av de organisationer vars rapporter hittills utgjort underlag till kunskapsluckorna i SBU:s databas och i DUETs har utvärderat insatser inom det område som den tomma rutan avser (se Avsnitt 6.1 ”Kunskapsluckornas källor och antal”). Dessa utvärderingar har visat vilka effekter de aktuella insatserna har, det vill säga inga kunskapsluckor har konstaterats.

Eller

Området har inte (ännu) varit föremål för utvärdering av någon av de aktuella organisationerna. Det innebär i sin tur att det kan finnas kunskapsluckor inom området som ännu inte har identifierats, och forskningsbehov kan finnas.

Det finns även interventioner eller åtgärder som förekommer i psykiatrisk praxis, men som inte finns identifierade i databaserna. Exempel på interventioner eller åtgärder som förekommer i psykiatrisk praxis men som inte har utvärderats av de aktörer som levererat underlag till SBU:s databas och DUETs är tvångsåtgärder/fastspänning respektive isolering/avskiljning [20], ECT vid olika tillstånd med psykos [21], samt stöd till barn till föräldrar med psykiatrisk sjukdom (annat än missbruk).

Kunskapsluckorna i SBU-databasen är indelade i:

”En systematisk översikt behövs”

”En uppdaterad systematisk översikt behövs”

”Fler primärstudier behövs”

Indelningen återspeglar kunskapsläget sådant det såg ut vid tidpunkten för utredningen av kunskapsluckan. DUET-databasen har motsvarande indelning av sina kunskapsluckor (kolumnen “Why is there uncertainty”), där cirka hälften av luckorna består av systematisk översikt behövs (“No relevant systematic reviews identified”, eller “Existing relevant systematic reviews are not up to date”), och hälften av luckorna är av typen primärstudier behövs (“Reliable up-to-date systematic reviews have revealed important continuing uncertainties about treatment effects” eller ”Reliable up-to-date systematic reviews do not address continuing uncertainties about treatment effects”). För att få en uppdaterad bild av kunskapsläget bör man alltid utgå från en aktuell litteratursökning, eller göra en rapid review för att få en aktuell inblick i området.

I båda databaserna kan man specifikt söka efter kunskapsluckor där ingen systematisk översikt identifierades vid utredningstidpunkten (SBU ”En systematisk översikt behövs” respektive i DUETs ”No relevant systematic reviews identified”). Vissa av dessa äldre kunskapsluckor, där en systematisk översikt saknades vid tidpunkten för utredningen, kan vara exempel på vad potentiella framtida utvärderingar kan utreda.

Inom vissa forskningsfält är kunskapsluckorna ofta av typen ”Fler primärstudier behövs”, exempelvis svårbeforskade områden, icke-forskningsintensiva fält, samt organisatoriska frågeställningar. Många områden inom psykiatrin är svårbeforskade, till exempel med avseende på population, såsom interventioner på barn, svårbehandlade tillstånd, spelberoende, ungdomar som begått kriminella handlingar, samsjuklighet, polyfarmaci, insatser riktade till flera individer, vissa specifika utfall (framför allt sällsynta eller svåra utfall), risken för våldsamt beteende, långtidseffekter (interventioner som sveper över decennier/livstidsbehandlingar) och insatser av organisatorisk karaktär. Vissa områden, till exempel stöd, omsorg, komplementärmedicin och organisation, har av tradition inte varit typiskt forskningsintensiva. Notera dock att i SBU-databasen är över 80 procent av kunskapsluckorna av typen primärstudier behövs.

I Bilaga 2.1–2.32 framgår för varje kunskapslucka om det är en systematisk översikt, en uppdaterad systematisk översikt eller fler primärstudier som behövs för att stärka kunskapsläget.

I SBU-databasen finns en generell disclaimer gällande posternas ålder. Inom vissa forskningsintensiva fält kan det vara troligt att kunskapsläget har ändrats. För att ge en aktuell bild av kunskapsläget för en viss frågeställning krävs dock en uppdaterad systematisk litteratursökning för att identifiera ny publicerad kunskap inom området.

Man kan inte säga att gamla luckor per definition inte längre är aktuella. Som exempel på detta identifierades ett flertal äldre kunskapsluckor i DUET-databasen som återfinns som uppdaterade kunskapsluckor i SBU-databasen, det vill säga där forskningsbehovet fortfarande kvarstår. Nedan ges några exempel på tidigt identifierade kunskapsluckor i DUET-databasen, som återfinns som uppdaterade luckor i SBU-databasen.

Interventioner riktade till barn:

Läkemedel

• DUETs år 2006:Antidepressant medication for children with depression
• SBU år 2020: Sertralin jämfört med placebo för barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression avseende remission, självskattade symtom och livskvalitet
• SBU år 2020:Tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA) jämfört med placebo för barn och ungdomar med långvarig lindrig till medelsvår egentlig depression avseende suicidbenägenhet

Psykologiska metoder

• DUETs år 2006: Psychodynamic psychotherapy for children with depression
• SBU år 2020: Psykodynamisk korttidsterapi (PDT) jämfört med KBT för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression avseende remission, funktionsförmåga, säkerhet och oönskade effekter

Långtidseffekter och oönskade effekter:

Läkemedel

• DUETs år 2007: Long term adverse effects of antipsychotic medication
• SBU år 2020: Kunskapsluckor med specificerade läkemedel (aripiprazol, quetiapin, olanzapin, ziprazidone, paliperidon) och specificerade utfall (avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar).

Medicintekniska metoder

• DUETs år 2007: Does ECT for depression cause memory loss?
• SBU år 2020: ECT jämfört med placebo, antidepressiva läkemedel eller annan behandling vid svår egentlig depression hos vuxna avseende återinsjuknande och minnesproblem

6.5.1 Oönskade effekter

Oönskade effekter förekommer ofta som enskilda frågeställningar i DUETs, det vill säga dessa kunskapsluckor gäller enbart utfallet oönskade effekter (exempelvis Long term adverse effects of antipsychotic medication). I SBU-databasen förekommer oönskade effekter inte som separata frågeställningar, utan är ofta inkluderade som ett bland flera utfall i en kunskapslucka (exempelvis Interpersonell psykoterapi för vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression avseende långtidseffekter, biverkningar eller oönskade effekter).

6.5.2 Nationella riktlinjer

Observerade skillnader mellan databaserna är vissa diagnostiska frågeställningar vid svår psykiatrisk sjukdom. I DUETs återfinns exempelvis diagnostik och differentialdiagnostik vid schizofreni (Voxel-based morphometry for separation of schizophrenia from other types of psychosis in first episode psychosis), medan SBU endast har en kunskapslucka om diagnostik vid schizofreni (Hjärnstamsaudiometri för att identifiera schizofreni hos vuxna). Detta återspeglar det faktum att diagnostik inte ingick i de svenska riktlinjerna Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (2018) [8]. Likaså inkluderas inte antipsykotiska läkemedel till barn och ungdomar i nationella riktlinjer, medan dessa förekommer i DUETs (Antipsychotic drugs for younger people with psychosis).

6.5.3 Nyare metoder

I SBU-databasen är nyare metoder sällan med om de ännu inte används inom klinisk praxis i Sverige. I DUET-databasen har man dock inkluderat nyare metoder som eventuellt inte införts i vården ännu. Några exempel på nyare metoder som identifierades i DUET-databasen var nya läkemedel (Intranasal oxytocin for autism spectrum disorders), befintliga läkemedel till nya populationer (Lithium for schizophrenia), och nya medicintekniska metoder (Is there any value in treatments such as Deep Brain Stimulation or psychosurgery for people with severe mental illness?).

6.5.4 Vissa populationer

Vissa populationer förekommer endast i SBU-databasen, till exempel könsdysfori [22] [23] [24] och fetala alkoholspektrumstörningar (FASD) [25]. Detta speglar kunskapssammanställningar som gjorts inom de populationerna.

6.5.5 Frågeställningar utifrån vem som ställer frågan

I båda databaserna förekommer frågor ställda direkt från professionen. I SBU-databasen härstammar dessa kunskapsluckor vanligtvis från SBU:s Upplysningstjänst. Kunskapsluckorna kan vara både inriktade på en specifik insats för en specifik population, eller på hur man bäst behandlar med en viss insats. Exempel:

• Melatonin som behandling av sömnproblem hos barn med ADHD (JLA)
• Uttryckande konstterapi vid självskadebeteende
• Once an antipsychotic medication is started for someone for a first episode of psychosis, how long do they need to keep taking them before we can start reducing the dose or consider stopping medication?
• Do patients who are withdrawing from olanzapine, taken for schizophrenia, experience withdrawal symptoms after more than 5 years of treatment?

I DUETs finns även ett flertal frågor inkomna direkt från patienter, brukare, eller närstående. Bland dessa finns frågeställningar som gäller vård- och behandlingsalternativ, oönskade effekter, psykiska symtom vid somatisk sjukdom, och även organisatoriska frågeställningar. Exempel:

• Is drug therapy more effective than psychotherapy in treating emotional distress?
• When is the best time to introduce bereavement support, and for how long for palliative and end of life care patients?
• Long term adverse effects of antipsychotic medication
• Which psychological treatments are effective after stroke?
• Are there benefits of hospital treatment compared to home care treatment for psychotic episodes?

I de kunskapsluckor som kartlagts i denna inventering behövs olika angreppssätt för att evidensläget ska kunna stärkas. För de kunskapsluckor där en systematisk översikt saknas behöver det aktuella kunskapsläget först klarläggas genom identifiering, granskning och sammanvägning av publicerade studier (Faktaruta 2.1). I vissa fall går det inte att väga samman de inkluderade studiernas resultat. Det kan till exempel bero på att studierna har inkluderat olika svårighetsgrad på populationen, har rapporterat olika utfall, olika uppföljningstider, eller att viktiga utfall saknas [26] [27]. Då behövs fler primärstudier innan kunskapsläget kan fastställas. 

I de fall kunskapsluckan beror på att fler primärstudier behövs, så finns det internationella rekommendationer över hur publicerad forskning bör se ut, beroende på studiedesign [28]. Den primära förutsättningen är att forskningsfrågan är relevant och formulerad enligt ett strukturerat PICO (på svenska: Population, Intervention, Kontroll, Utfall) [1], och att den valda studiedesignen ska kunna besvara frågeställningen [29]. Insatsen som studeras ska vara så konkret och detaljerat beskriven att den går att replikera: insatsens specifika innehåll, vem som levererar insatsen, hur länge och hur ofta insatsen ges, och när och hur man mäter effekten av insatsen. Inom flera fält har särskilda så kallade core outcome sets, eller kärnkomponenter, tagits fram [30] [31]. Core outcome sets är en grupp prioriterade utfall med särskilt viktig betydelse som bör mätas och rapporteras i alla kliniska studier för ett specifikt tillstånd. Ett exempel är det core outcome set som tagits fram för affektiva tillstånd hos barn [32].

I vissa kunskapsluckor i denna inventering är insatsens konkreta innehåll oklart.

Det gäller exempelvis olika former av stödprogram:

• Individual and group-based parenting programmes for improving psychosocial outcomes for teenage parents and their children
• Facilitated self-help for the treatment of mild anxiety and depressive disorders in adults with autism
• Life skills programmes for chronic mental illnesses
• Anpassat föräldrastöd till personer som har schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

I andra kunskapsluckor i denna inventering är det oklart vem som levererar insatsen, vilken yrkeskompetens som utföraren har, särskilt inom komplementärmedicin, och i vilken kontext insatsen ges (s.k. ”setting”), det vill säga om insatsen ges som behandling inom hälso- och sjukvården, i hälsofrämjande syfte för att öka välbefinnandet, eller helt utanför vården och omsorgen (exempelvis inom kursverksamhet). Exempel:

• Musikterapi vid autismspektrumtillstånd (AST)
• Bildterapi för behandling av posttraumatiskt stressymtom
• Dance movement therapy for dementia

I Storbritannien och USA är exempelvis dansterapeut ett registrerat yrke med ackrediteringskrav enligt professionsorganisationerna [33] [34]. I europeiska länder kan dansterapi utföras av olika yrkeskategorier med påbyggnadsutbildning inom dansterapi (fysioterapeuter, danspedagoger, psykoterapeuter, professioner inom social omsorg eller habilitering), enligt den europeiska professionsföreningen European Association Dance Movement Therapy (EADMT) [35]. Likaså utförs bildterapi endast av legitimerade bildterapeuter i engelsktalande länder [36].

När det finns flera studier som har mätt effekten av en insats på samma utfall, och vid samma tidpunkt, men har kommit till olika resultat, kan det finnas flera orsaker till det. En orsak är att utförarens skicklighet eller erfarenhet kan spela en roll. Inom psykoterapi kan till exempel alliansen mellan terapeut och patient ha en inverkan på insatsens effekt [37]. Som jämförelse har det inom kirurgi blivit viktigt att redogöra för kirurgens erfarenhet, och hur många ingrepp av den aktuella typen som genomförs vid enheten, när insatsen beskrivs – i synnerhet vid utformning av nya kirurgiska ingrepp [38].

En viktig del i att ta sig an kunskapsluckor inom psykisk ohälsa är att prioritera bland de forskningsbehov som finns. En utvecklad prioriteringsmetod är James Lind Alliance’s metod (JLA) som innebär att patienter, brukare eller klienter och deras närstående får möjlighet att tillsammans med yrkesverksamma inom det aktuella området komma överens om vilka kunskapsluckor och forskningsbehov de anser är de viktigaste utifrån sitt perspektiv [2].

I denna metod ingår inventering av forskningsbehov som ett första steg. Denna rapport motsvarar således ett inventeringssteg, där del två innebär en prioritering bland redan identifierade kunskapsluckor.

SBU har hittills gjort tre prioriteringar bland kunskapsbehov och forskningsbehov som rör psykisk ohälsa. Prioriteringarna, som har genomförts enligt James Lind Alliance’s metod har gällt forskningsbehov avseende barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård (Prioriterade behov av kunskap och utveckling inom BUP heldygnsvård – Ett samverkansprojekt mellan SBU och Socialstyrelsen, 2021) [39], behandling av ADHD (Behandlingsmetoder vid ADHD – de tio viktigaste kunskapsluckorna, 2015) [14] och forskningsbehov inom socialtjänst (Prioriteringar för forskning om socialtjänsten, 2019, i samarbete med FORTE) [40].

Inom psykiatri och mental hälsa har organisationen James Lind Alliance [2] gjort flera forskningsprioriteringar, bland annat inom mental hälsa hos barn och unga (2018) [41], autism (2016) [42], depression (2016) [43], bipolär sjukdom (2016) [44], demens (2013) [10], schizofreni (2011) [45] samt ätstörningar (2018) [46]. En prioritering har även genomförts inom digital teknologi och mental hälsa (2018) [47]. I flera av dessa JLA-prioriteringar har kunskapsluckorna i DUETs använts som underlag.

Forskningsbehov som prioriterades i JLA-prioriteringarna var exempelvis:

• inom mental hälsa hos barn och unga: screening och tidig upptäckt av psykisk ohälsa, tidig behandling, och samverkan mellan skola, vård och socialt arbete.
• inom autism: kommunikationsfärdigheter, stöd inom utbildning och social förmåga.
• inom depression: tidig behandling, prevention och återfallsprevention, samt påverkan på barn när en förälder har depression.
• inom bipolär sjukdom: utredning och tid till bipolär diagnos, kombinationsbehandling, samt hantering av suicidrisk.
• inom schizofreni: interventioner vid svårbehandlad schizofreni, insatser för arbete, samt oönskade effekter av långtidsbehandling.
• inom demens: tidig upptäckt, stöd till självständighet i vardagen, samt implementering av kunskap och forskning i omsorgen.

Internationella organisationer som publicerar identifierade kunskapsluckor:

• Brittiska NHS Evidence [48] – kunskapsluckorna (“evidence uncertainties”) härstammar från James Lind Alliance [2], men även från National Institute for Health and Care Excellence (NICE) [49].
• Den amerikanska organisationen Patient-Centered Outcomes Research Institute (PCORI) [50] – kunskapsluckorna utgörs av forskningsbehov som identifierats inom organisationens horizon scanning-verksamhet samt av så kallade ”evidence updates”, exempelvis avseende läkemedelsbehandling av barn [51].
• Samtliga HTA-organisationer utgör indirekta källor till kunskapsluckor [52] – organisationernas publikationer innehåller evidensgraderade resultat som kan peka på att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för en viss insats för en viss population, det vill säga vetenskapliga kunskapsluckor.

Utöver inventeringen av innehållet i SBU:s databas och i DUETs beskrivs kort i Bilaga 5 fem SBU-rapporter i serien SBU Kartlägger som helt eller delvis rör psykisk ohälsa. I denna rapporttyp identifieras och granskas systematiska översikter inom ett fält av ämnessakkunniga samt av oberoende granskare. Kartläggningarna syftar till att ringa in områden där det finns evidens och peka på områden där kunskapen är otillräcklig – vetenskapliga kunskapsluckor. Dessa kunskapsluckor är inte publicerade i SBU:s databas.

7.1.2 Sakkunnig

• Mussie Msghina, docent, överläkare, Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet/Allmänpsykiatrisk öppenvård, Universitetssjukhuset Örebro

7.1.3 SBU

• Malin Höistad, projektledare
• Lena Wallgren, projektledare
• Kerstin Mothander, projektadministratör
• Elizabeth Åhsberg, samordnare för regeringsuppdraget om psykisk ohälsa
• Marie Österberg, samordnare vetenskapliga kunskapsluckor
• Sofia Tranæus, projektansvarig chef

7.1.4 Externa granskare

• Simon Cervenka, professor i psykiatri, Institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Uppsala universitet
• Urban Markström, professor, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
• Marie Rahlén Altermark, socionom, Leg. psykoterapeut, Forsknings- och utvecklingsledare (FoU), Kommunal utveckling, social välfärd Jönköpings län
• Bo Runeson, professor i psykiatri, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

SBU anlitar externa granskare av sina rapporter. De har kommit med värdefulla kommentarer som förbättrat rapporten. SBU har dock inte alltid möjlighet att tillgodose alla ändringsförslag och de externa granskarna står därför inte med nödvändighet bakom samtliga slutsatser och texter i rapporten.

Andra aktörer som getts möjlighet att ge synpunkter på rapporten är FORTE, Socialstyrelsen, samt Vetenskapsrådet.

7.1.5 Bindningar och jäv

Sakkunnig och externa granskare har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklaration om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.

7.1.6 SBU:s vetenskapliga råd

• Svante Twetman, Köpenhamns universitet, ordförande (tandvård)
• Christel Bahtsevani, Malmö universitet, vice ordförande (omvårdnad)
• Magnus Svartengren, Uppsala universitet (arbetsmiljö)
• Ulrik Kihlbom, Uppsala universitet (etik)
• Lars Sandman, Linköpings universitet (etik)
• Magnus Tideman, Högskolan Halmstad (funktionshinderområdet)
• Pernilla Åsenlöf, Uppsala universitet (fysioterapi)
• Martin Henriksson, Linköpings universitet (hälsoekonomi)
• Katarina Steen Carlsson, Lunds universitet (hälsoekonomi)
• Jan Holst, Malmö och Lunds universitet (medicin)
• Mussie Msghina, Örebro universitet (medicin)
• Britt-Marie Stålnacke, Umeå universitet (medicin)
• Sverker Svensjö, Falun och Uppsala universitet (medicin)
• Anna Ehrenberg, Falun, Högskolan Dalarna (omvårdnad)
• Ata Ghaderi, Uppsala, Karolinska institutet (psykologi)
• Martin Bergström, Lunds universitet (socialt arbete)
• Lena Dahlberg, Falun, Högskolan Dalarna (socialt arbete)
• Christina Nehlin-Gordh, Uppsala universitet (socialt arbete)
• Anna Sarkadi, Uppsala universitet (socialmedicin)
• Sten-Åke Stenberg, Stockholms universitet (socialt arbete)

Till bilagan

• Bilaga 2.1 Diagnostik och utredning (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.2 Diagnostik och utredning (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.3 Läkemedel (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.4 Läkemedel (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.5 Psykologiska och psykoterapeutiska insatser (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.6 Psykologiska och psykoterapeutiska insatser (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.7 Medicinteknik och kirurgi (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.8 Medicinteknik och kirurgi (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.9 Fysioterapi och fysisk aktivitet (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.10 Fysioterapi och fysisk aktivitet (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.11 Diet och nutrition (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.12 Diet och nutrition (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.13 Levnadsvanor (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.14 Levnadsvanor (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.15 Prevention (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.16 Prevention (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.17 Prediktion (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.18 Prediktion (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.19 Stöd och information (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.20 Stöd och information (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.21 Komplementärmedicin (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.22 Komplementärmedicin (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.23 Sysselsättning och färdighetsträning (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.24 Sysselsättning och färdighetsträning (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.25 Arbete och arbetsmiljö (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.26 Arbete och arbetsmiljö (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.27 Omsorg och boende (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.28 Omsorg och boende (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.29 Organisation (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.30 Organisation (DUETs) (pdf)
• Bilaga 2.31 Vård- och behandlingsalternativ (SBU-databasen) (pdf)
• Bilaga 2.32 Vård- och behandlingsalternativ (DUETs) (pdf)

Till bilagan

Sökinstruktion till Bilaga 3

Till bilagan

Sökinstruktion till Bilaga 4

Till bilagan