Vetenskap & Praxis
Hur undersöker vi egentligen effekter?
Kommer den här insatsen leda till att fler personer kan försörja sig? Kommer det nya arbetssättet medföra att färre ungdomsbrottslingar återfaller i brott? Och hur är det med eventuella negativa konsekvenser?


Barn: Flera program verkar kunna förebygga psykisk ohälsa
Fyra preventiva program som riktas till föräldrar och ett som inriktas mot barn i förskolan och lågstadiet verkar kunna förebygga utagerande beteende. Andra skolprogram tycks ge visst skydd mot ångest och depressivitet. Och när det gäller att förebygga suicidförsök och suicid kan två så kallade universella program ha betydelse. Det visar SBU:s senaste vetenskapliga utvärderingar av förebyggande program mot psykisk ohälsa hos barn.

Viss effekt av hjärnträning vid mild till måttlig demens
Så kallad kognitiv träning för personer med mild till måttlig demens ger troligen viss allmän kognitiv förbättring under en period, och förbättrar möjligen även ordflödet i tal, jämfört med sedvanliga insatser, ospecifika aktiviteter eller ingen insats. Det visar en välgjord systematisk översikt från Cochrane som SBU har granskat* och kommenterat. Sammanlagt 2000 personer deltog i de 33 ingående studierna, varav de flesta randomiserade. Träningen bedrevs ofta individuellt under månader, och effekten verkade bestå 3–12 månader efter avslutad insats.

Rehab: Kombinerade insatser kan vara bättre vid långvarig smärta
Jämfört med andra insatser vid långvarig smärta, blir resultatet på sikt likvärdigt och eventuellt bättre när samordnade vårdteam med två eller fler kliniska professioner inriktar sig på både fysiska och psykosociala aspekter. Det gäller såväl själva smärtan som livskvalitet och fysisk, psykisk och social funktion. Det visar SBU:s nya utvärdering av befintlig forskning om så kallade komplexa interventioner.
Senaste artiklarna från Vetenskap & Praxis
-
När gör screening nytta?
-
Sjukskrivning – åtta dagar eller sjuttioen?
-
Åtta steg mot klarare budskap
-
Det stora undantaget
-
Fakta tänjs till bristningsgränsen
-
Glöm mirakelmedicinen!
-
Starka bevis inte alltid användbara
-
Varken sjuk eller frisk
-
Vetenskap eller propaganda?
-
Sensation eller fakta?
-
Inte bara bot
-
Utvärderingar i ett samlat grepp
-
Innan skadan är skedd
-
Risker missbedöms på grund av irrationella faktorer
-
Skulle vi inte förstå vårt eget bästa?
-
Alla talar om kostnadseffektivitet men få vet vad som menas
-
Resurser för sjukvård: Används pengarna rätt?
-
Fallgropar i medicinen
-
Finns det några friska kvar?
-
Starka och svaga bevis – vad är det?
-
Gör hälsokontroller nytta?
-
Beprövad erfarenhet behöver omprövas
-
Indikationsglidning: Sikta brett – träffa snett?
-
Frågor och svar om vetenskaplig kvalitet
-
Utvärdering vaskar guldet ur en flod av forskningsresultat
-
Vården är till för de sjuka – inte för staten
-
Innovation är inte trolleri
-
Placera först och stödja sen troligen bäst
-
Ny insulinpump ger jämnare socker – men ännu ovisst vad detta är värt
-
Gallblåseinflammation: Operation blir bäst tidigt och med titthål
-
Främst teori bakom medel för andning hos nyfödd
-
Bipolär – nyare medel som fungerat akut kan förhindra återfall
-
Hur mår de sämst ställda?
-
SBU upplyser om lödning av åderbråck
-
SBU upplyser om metod mot hälsporre
-
Hur bra är blodprov för att upptäcka alzheimer?
-
Registerstudier bör utnyttjas bättre
-
Bipacksedeln – AVSEDD för vem?
-
Vad är vetenskap och varför behövs den?
-
Kotfraktur – bencement som sprutas in i ryggkotor har ett visst stöd
-
Ledningen måste bidra när ny kunskap tillämpas
-
Karies – svårt att avgöra vilka barn och unga som löper störst risk
-
Forskningsresultat om barn och läkemedel publiceras inte
-
Diagnostik på fastare grund
-
Hur ska vården främja rökstopp?
-
Så förebygger Stockholm karies hos barn och ungdomar