Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Ny insulinpump ger jämnare socker – men ännu ovisst vad detta är värt

En pump som automatiskt reglerar insulindosen med hjälp av en inbyggd glukosmätare kan jämna till blodsocker-kurvan hos personer med typ 1-diabetes, jämfört med andra insulinpumpar. Men det viktiga är om symtom och diabeteskomplikationer också minskar. Inte förrän detta är bättre klarlagt kan man avgöra om de senaste pumparna är värda sitt pris.

Moderna insulinpumpar imiterar människans bukspottkörtel genom att registrera blodets glukosnivå och pumpa ut en anpassad dos blodsockerreglerande hormon. Två varianter har utvecklats: en pump som enbart ger insulin och en annan som tillför både insulin och glukagon*. Den senare modellen är dock så ny att den inte finns på marknaden än.

När personer med typ 1-diabetes använder dessa moderna typer av pumpar, håller sig blodets glukosnivå inom uppsatta gränser under längre tid än om de använder en pump som inte reglerar dosen själv. Den tid som glukosnivån är för låg (hypoglykemi) minskar. Det visar en systematisk litteraturöversikt som SBU har granskat och som har publicerats i tidskriften Lancet Diabetes.

Studierna visar däremot ingen säker skillnad i insulinbehov mellan självdoserande och vanliga pumpar.

Pumpar med automatisk dosering väntas kosta mer än andra varianter. Samtidigt saknas det resultat som gäller försöksdeltagarnas egna känningar av lågt blodsocker, deras livskvalitet och diabeteskomplikationer. De studier som ingår i översikten anger nämligen inte hur patienterna mår utan bara hur blodsockerkurvorna ser ut.

SBU efterlyser sådana resultat så att man rättvist kan jämföra relevanta effekter och kostnader för olika slags insulinpumpar. RL

* Glukagon höjer blodets glukosnivå – tvärtemot insulin.

Om kommentaren

Konstgjorda bukspottkörtelsystem och glukoskontroll hos patienter med typ 1-diabetes. Stockholm: SBU, 2018.
Sakkunnig: Med dr Anna Lindholm Olinder, Karolinska institutet, Stockholm.
Kontaktperson på SBU: Anna.Ringborg@sbu.se

Den rapport som kommenteras är: Weisman A, et al. Effect of artifi cial pancreas systems on glycaemic control in patients with type 1 diabetes: a systematic review and meta-analysis of outpatient randomised controlled trials. Lancet Diabetes Endocrinol 2017;5:501-12.
Läs hela SBU:s kommentar på www.sbu.se/2018_03