Vetenskap & Praxis

Klargör evidensläget inför beslut

Vilka välgjorda systematiska översikter har publicerats om olika insatser i vård och omsorg? Här är några aktuella svar från SBU:s upplysningstjänst.

Tjänsten går ut på att snabbt ge beslutsfattare evidens i en avgränsad fråga. Ofta handlar det om att peka på välgjorda systematiska översikter, berättar Irene Edebert som samordnar arbetet med SBU:s svar.
– Grunden är att vi dels söker strukturerat efter översikter och studier, dels bedömer översikternas risk för snedvridning på övergripande nivå – alltså den generella risken att resultaten har över- eller underskattats av författarna.
Svaren utformas av myndighetens kansli – vid behov med stöd av ämnessakkunnig – som regel inom tre månader.
– När vi har hittat en systematisk översikt som är välgjord på övergripande nivå, refererar vi författarnas slutsatser.
Ekonomiska aspekter och hälsoekonomiska studier ingår också vid behov. Däremot granskar vi inte risken för snedvridning av enskilda utfall i översikten och analyserar sällan överförbarheten till svenska förhållanden.

SBU:s svar redovisar hur litteratursökningen har gått till. Enskilda studier vid sidan av översikterna listas också, tillsammans med en beskrivning av hur dessa har valts ut, men kvaliteten bedöms inte. Därför gör upplysningstjänsten inte heller några sammanvägningar av enskilda studiers resultat. Arbetstempot innebär att svaren inte bedöms av SBU:s råd eller nämnd.
– Vi försöker möta frågeställarens behov av snabba svar, säger Irene Edebert. Ibland räcker det med en referenslista eller sökstrategi.
Tjänsten är anpassad för personer i ledande befattning – som verksamhets- och sektionschefer samt beredande tjänstemän i regionerna. Syftet är att ge ett kunskapsunderlag för policybeslut.
– Men alla som ansvarar för val av insatser i vården är välkomna att komma med frågor. Numera kan vi också besvara frågor från socialtjänsten.
År 2020 besvarades 40 frågor, huvudsakligen via formuläret på sbu.se. [RL]

Förebyggande hembesök hos äldre utan hjälp

Förebyggande hembesök syftar till att bibehålla självständighet och hälsa hos äldre personer som bor kvar hemma utan hemtjänst eller hemsjukvård. Innehållet i besöken kan variera mellan olika verksamheter och länder. På förfrågan från Socialstyrelsen har SBU sökt och på övergripande nivå kvalitetsgranskat relevanta systematiska översikter. Fyra översikter med låg eller måttlig risk för snedvridning ingår i SBU:s svar. Översiktsförfattarna drar slutsatsen att evidensläget när det gäller förebyggande hembesök är oklart och att studierna visat på motstridiga resultat i fråga om effekter. Samtliga påtalar att de inkluderade studierna är så olika att det är svårt att dra övergripande slutsatser. Enligt några översikter skulle vissa typer av förebyggande hembesök eventuellt kunna ha en svag effekt på dödlighet. Det är ännu inte fastställt vilka interventionskomponenter som i så fall är nödvändiga för att uppnå denna effekt. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden. [RL]

SBU:s svar finns på www.sbu.se/ut202004


Bedömning av skörhet inför intensivvård

Skörhet definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett åldersrelaterat och tilltagande tillstånd av ökad sårbarhet, nedsatt förmåga att klara olika slags belastning samt nedsatta kroppsfunktioner. Clinical Frailty Scale (CFS) är ett instrument för att bedöma hur skör en person är (vilket kan påverka vårdnivå och vårdtyngd) – en bedömning som görs fullständigt med multiprofessionell utredning. På förfrågan från Socialstyrelsens krisledning har SBU sökt efter studier som undersökt hur rättvisande bedömning med CFS blir inför intensivvård. I litteraturen fann SBU 23 relevanta studier, varav 11 bedömdes ha låg eller måttlig risk för snedvridning för minst ett utfall. Enligt studierna kan skattning med CFS inför intensivvård till viss del förutsäga dödsfall under sjukhusvistelse och inom 30 dagar. Men bedömningen har inte stämt för samtliga individer i studierna. En del personer som är mycket sköra enligt CFS kan ändå överleva, så varje patient måste bedömas efter sina förutsättningar. [RL]

SBU:s svar finns på www.sbu.se/ut202023

Hinnsvepning för att sätta igång förlossning

Vid hinnsvepning använder barnmorskan ett finger för att sätta i gång födseln. SBU har identifierat fyra systematiska översikter där risken för snedvridning är låg eller måttlig. Översiktsförfattarna drar slutsatsen att hinnsvepning möjligen är effektivt för att initiera förlossningsstart och att ingreppet eventuellt även minskar behovet av till exempel stimulering med syntetisk oxytocin eller håltagning på fosterhinnan, amniotomi. Antalet spontana vaginala födslar respektive kejsarsnitt verkade dock inte påverkas. Hinnsvepning bedömdes av författarna inte heller öka dödlighet eller risken för skador hos barnet eller modern, till exempel blödningar, men resultatet hade låg tillförlitlighet. Metoden rapporterades medföra ett visst obehag och smärta för kvinnan. SBU har inte analyserat slutsatserna utifrån svenska förhållanden. [RL]

SBU:s svar finns på www.sbu.se/ut202019

Insatser inom psykiatrin för kost och motion

Personer som får psykiatrisk öppenvård har ofta svårt att upprätthålla goda levnadsvanor. Det kan leda till fysisk ohälsa, exempelvis övervikt och följdsjukdomar av detta eller av substansberoende. Efter litteratursökning och kvalitetsgranskning identifierade SBU endast en systematisk översikt, som på övergripande nivå bedömdes ha måttlig risk för snedvridning. Den gäller insatser via internet för personer med depression – främst kognitiv beteendeterapi men även acceptance and commitment therapy (ACT) och metoder som bygger på socialkognitiv teori. Översiktens författare drar slutsatsen att sådana insatser kan ha effekt på kost, motion och alkoholvanor. De skriver också att livsstilsförändring kan vara en viktig del av behandlingen av depression. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden. [RL]

SBU:s svar finns på www.sbu.se/ut202024

Stöd till de närmaste efter suicid

Kan organiserade stödinsatser från omgivningen till de närstående efter ett suicid påverka sorgens intensitet, psyko-social hälsa och suicidrisk? Svaret är osäkert, konstaterar SBU:s upplysningstjänst. Frågan har visserligen undersökts i tre systematiska översikter med måttlig övergripande risk för snedvridning, men de sammanställda studierna har enligt översiktförfattarna hög risk för snedvridning. Studierna gäller stöd från såväl nära anhöriga som skol- eller arbetskamrater. Bland insatserna finns kamratstöd via nätet, mindfulness, social samvaro, kognitiv beteendeterapi och annan psykoterapi samt manualbaserad terapi, individuellt eller i grupp, för komplicerad sorg. Översiktsförfattarna genomförde ingen metaanalys utan endast berättande analys. Översiktsförfattarna menar att några studier tyder på viss minskning av sorgens intensitet och suicidrisk men finner sammantaget endast svag evidens för effekterna. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden. SBU har även identifierat en relevant primärstudie från år 2020 som saknas i översikterna men resultatets risk för snedvridning har inte granskats. [RL]

SBU:s svar finns på www.sbu.se/ut202035

Stöd till familjer med barn med typ-1-diabetes

Att vårda barn med kronisk sjuk-dom kan vara svårt för familjen. Om barnet har diabetes typ1 kan familjen via kurator erbjudas exempelvis familjeterapi, psykoterapi och utbildning. SBU har identifierat två systematiska översikter som på övergripande nivå bedömdes ha låg eller måttlig risk för snedvridning. Översikterna fann att psykosociala insatser med pedagogiska inslag har positiv effekt på barnens blodsockernivåer. Enligt den ena översikten ger insatserna också ökad kunskap om hur sjukdomen hanteras, och enligt den andra upplever barnen större egen förmåga att klara detta. SBU har inte analyserat resultaten utifrån svenska förhållanden. [RL]

SBU:s svar finns på www.sbu.se/ut202001

Covid-19 hos gravida

Misstanken finns att gravida kvinnor oftare än andra drabbas av allvarliga följder av covid-19. SBU har undersökt frågan och har även granskat studier av hur fetma, diabetes och hypertoni hos gravida påverkar risken för allvarlig sjukdom och död. Efter litteratursökning och granskning identifierade SBU en systematisk översikt med måttlig övergripande risk för snedvridning. Det är en så kallad levande översikt som uppdateras när nya studier tillkommer. I januari 2021 var översiktsförfattarnas slutsats att gravida kvinnor med covid-19 oftare läggs in på intensivvårdsavdelning och oftare får invasiv andningshjälp än icke-gravida kvinnor med covid-19, men dödligheten hos de gravida befanns inte vara högre. Gravida kvinnor som har covid-19 och som är överviktiga eller har högt blodtryck eller diabetes blir oftare allvarligt sjuka än andra gravida. Författarnas slutsatser hade inte analyserats utifrån svenska förhållanden. Utöver denna översikt, och de studier som ingick, fann SBU tio systematiska översikter med hög risk för snedvridning och sju enskilda kontrollerade studier med måttlig risk. [RL]

SBU:s svar finns på www.sbu.se/ut202105