Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Färre fel i nya studier – men metodik ofta dunkel
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Randomiserade studier har blivit mer tillförlitliga över tid och rapporteras tydligare. Men mer borde göras – särskilt i tidskrifter som inte hör till de mest citerade. Det anser forskare som har analyserat förekomsten av systematiska fel i 21000 randomiserade studier i Cochrane-översikter.
En grupp forskare i Frankrike, Kanada och USA har granskat hur kvaliteten på randomiserade studier har utvecklats under 30 år. Forskarna utgick från 2000 systematiska översikter som hade publicerats i Cochrane-biblioteket under en period på tre och ett halvt år, fram till september 2014.
Ur dessa publikationer hämtades kvalitetsbedömningar av sammanlagt 20920 randomiserade studier som översiktsförfattarna hade granskat.
Forskarna fann att kvalitetsproblemen hade minskat från 1980-talet till 2010-talet. Minskningen gällde både metodfel i de randomiserade studierna och oklarheter i författarnas rapportering.
Dessutom analyserade forskarna sambandet mellan studiekvalitet och tidskrifternas så kallade impact factor för år 2014. Detta är ett mått på en tidskrifts genomslag – hur ofta den citeras. Faktorn är det genomsnittliga antalet citeringar per artikel som gjorts under ett visst år. Beräkningen görs på artiklar publicerade i tidskriften under de föregående två åren. Forskarna fann att färre oklarheter och färre metodfel hade noterats i studier publicerade i tidskrifter med hög impact factor. Samtidigt kunde forskarna inte utesluta att översiktsförfattarna hade låtit sig påverkas av denna faktor när de granskat studierna.
En annan studie gällde prövningar av två vanliga läkemedel – epilepsiläkemedlet gabapentin, som används mot nervsmärta, och quetiapin, ett nyare antipsykotiskt läkemedel mot depression vid bipolär sjukdom. Forskarna samlade in alla randomiserade studier från de senaste årtiondena och rapporter där resultaten hade presenterats.
De fann 21 randomiserade studier av gabapentin, som hade redovisats i 68 offentliga publikationer och sex forskningsrapporter som inte var offentliga. För quetiapin fann de sju randomiserade prövningar, som hade presenterats i 46 offentliga publikationer och fyra rapporter som inte var offentliga. Enligt forskarna hade utfallet ofta redovisats på ett ofullständigt sätt. Bara en mindre del av alla utfallsmått i studierna offentliggjordes – vart fjärde av alla 1230 utfallsmått för gabapentin och vart sjätte av 661 utfallsmått för quetiapin. Om öppenheten inte ökar, finns risk att särintressen får avgöra. Den helhetsbild som visas i studier och översikter blir då felaktig, påpekar forskarna. RL
Referenser
- Dechartres A, et al. Evolution of poor reporting and inadequate methods over time in 20 920 randomised controlled trials included in Cochrane reviews: research on research study. BMJ 2017;357:j2490.
- Rättelse av Dechartres A, et al. BMJ 2017;358:j3806.
- Mayo-Wilson E, et al. Multiple outcomes and analyses in clinical trials create challenges for interpretation and research synthesis. J Clin Epidemiol 2017;86:39-50.