Wikipedia används – och dess texter om hälsa behöver förbättras

Wikipedia är en mångspråkig, kostnadsfri informationssajt som utvecklas av användarna själva, utan vinstsyfte och utan finansiering via reklam eller annonser.(1)

Allt innehåll får återanvändas av vem som helst (så länge man uppger källa), och de som står bakom projektet äger inte vad användarna skapar. Projektet fungerar som ett jättelikt grupparbete där vem som helst är välkommen att delta oavsett kunskapsnivå.

Samtidigt är ambitionerna höga. Visionen är ett sammanfattande referensverk, en encyklopedi. En av initiativtagarna, internet-entreprenören Jimmy Wales, förklarade tidigt att Wikipedia skulle ge alla fri tillgång till summan av allt mänskligt vetande.(2) Visionen delas fortfarande av frivilliga skribenter och redaktörer, även på det medicinska området.(3)

Visioner ska ju vara inspirerande, och de måste inte vara möjliga att förverkliga. Wikipedia – vars logotyp är en jordglob i form av ett pussel där några bitar saknas – har visserligen växt kraftigt på mindre än två decennier, men det är mycket långt kvar till ett uppslagsverk som summerar ”all” medicinsk kunskap. Wikipedias redaktörer är medvetna om att det alltid kommer att fattas pusselbitar.(4,5) Verket blir aldrig färdigt.

Men innehållet är omfattande och det används flitigt. År 2013 innehöll sajten 155000 hälsoartiklar på 255 språk, vilka totalt hade visats 4,88 miljarder gånger under året. (6) Wikipedia används ofta även i Sverige.(7) Svenskspråkiga Wikipedia visas 2–4 miljoner gånger varje dag.(8) Av de mest visade sidorna handlar många om hälsa, och sajten innehåller över 4 000 artiklar på svenska om medicin och hälsa. De populäraste hälsoartiklarna kan få över 50 000 visningar per månad.

Ända sedan sajten startades år 2001 har skribenter kämpat med innehållets tillförlitlighet, kvalitet och fullständighet – ibland framgångsrikt. En blindad jämförelse av 42 uppslagsord med vetenskaplig anknytning genomfördes av tidskriften Nature och refererades där år 2005.(9) Jämförelsen mellan Wikipedia och den brittiska nationalencyklopedin Encyclopedia Britannica tydde enligt författaren på att skillnaden i kvalitet ”inte var särskilt stor” gällande dessa uppslagsord. I genomsnitt fann Natures granskare tre fel per artikel i den brittiska encyklopedin och fyra i Wikipedia.(9)

Men kritiken mot innehållet har tidvis varit skarp, inte minst när det gäller medicin och hälsa. Sådana texter på Wikipedia väckte tidigt debatt om tänkbar nytta och risk, tillförlitlighet och källkritik. Vem eller vilka svarar för kvaliteten? När är det acceptabelt med ofullständig information? Kan dåliga texter orsaka skada? Få yrkeskunniga inom vård och omsorg har ansett att kvaliteten är tillräcklig för att rekommendera användning av Wikipedia.(3)

Insikten om kvalitetsproblem finns även bland Wikipedias skribenter. I sajtens interna system för kvalitetssäkring har bara ett fåtal artiklar uppfyllt kraven, huvudsakligen engelskspråkiga artiklar. I ett brev till The Lancet Global Health påpekade läkare som också var erfarna wikipedianer att innehållet i artikeln stillbirth (dödfödsel) saknade väsentlig information.10 De vädjade till ämnes-experter att komplettera artikeln, eftersom den ändå läses.(10)

En styrka hos Wikipedia, vid sidan av räckvidden, är att innehållet kan uppdateras snabbt och att det översätts till många språk. Ett exempel är ebola-utbrottet i Västafrika år 2014. Då spreds information om sjukdomen på 45 språk.(11,12) Från sökmotorn Bing gick användare i de drabbade länderna oftare till Wikipedia för att läsa om ebola än till organisationer som WHO, det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC eller till nyhetsorganisationer som CNN.(13)

I takt med att användningen av Wikipedia har ökat, och att flera populära sökmotorer ofta ger träffar där, har frågan om tillförlitlighet blivit ännu mer angelägen. En del initiativ har tagits på det medicinska området. År 2013 inleddes ett samarbete mellan drivande personer i det så kallade WikiProject Medicine och i Cochrane-samarbetet.(14) Ur Wikipedia-företrädarnas perspektiv var syftet att stärka inslaget av evidens i artiklarna, att få tillgång till expertresurser och stöd för sajtens frivilliga hälsoredaktörer och att uppmuntra akademiker och forskare att själva bidra med vetenskaplig evidens.(14) Från Cochranes sida ville man öka antalet citeringar och kommentarer till sina systematiska översikter, öka spridningen och genomslaget för resultaten och inspirera till mer användarvänliga sammanfattningar på olika språk.(14)

SBU har under 2016 och 2017 dragit sitt strå till stacken. Med hjälp av engagerade medarbetare och två praktikperioder för en Wikipediaskribent, har SBU tillfört kunskap från ett antal områden som myndigheten har utvärderat. Projektledare på SBU har deltagit i så kallade skrivarverkstäder för att redigera och skriva artiklar utifrån evidens från systematiska översikter. Liknande exempel på samarbete finns från forskningsorganisationer i Storbritannien och USA och läkarutbildningar i flera länder har hållit tillvalskurser för studenter.

Att skriva på Wikipedia är enkelt. Man skapar en användarprofil, klickar på knappen ”redigera” i en artikel och kan då lägga till eller byta ut innehåll. På Wikipedia anges några tumregler för hur texterna bör utformas. En regel är att alltid ange källa, och sajten har riktlinjer för vilken typ av källor som bör väljas för medicin och hälsa.

Det skulle vara en stor fördel om många skribenter med ämneskunskap i hälsa kunde tänka sig att hjälpa till. När allt fler människor använder Wikipedia som medicinskt uppslagsverk och litar på innehållet, finns det anledning för vårdens professioner att bry sig om vad som skrivs där. Några kanske till och med vill korrigera och komplettera. Rent tekniskt är det inte svårt. Wikipedia blir bättre om fler sakkunniga engagerar sig.

Även om hela innehållet ständigt förändras, vilket gör Wikipedia mindre lämpligt som källa i vetenskapliga artiklar,(15) får bra texter ofta stå kvar. I en studie där läkarstudenter fick i uppgift att bidra på Wikipedia med texter som byggde på bra källor, fanns deras alster kvar flera år.(16)

För professioner och ämneskunniga inom vården kan det finnas skäl att bevaka – och helst rätta till – fel och brister i Wikipedias artiklar om medicin och hälsa. Samtidigt måste man komma ihåg att texter som skapas på det här sättet aldrig blir perfekta. Wikipedia är en värdefull resurs för många användare, även om innehållet har brister och hela tiden kan förbättras.

När man rannsakar Wikipedia med faktakontroll och källkritik kan det också vara bra att fråga sig vilka andra källor man jämför med – och hur det står till med kvaliteten där. Ger Wikipedia bättre eller sämre information än till exempel andra hälsosajter, tidskrifter eller böcker som läses av många?

Carl Fredrik Sjöland
läkarstuderande och Wikipedia-praktikant på SBU, cfsjoland@gmail.com

Ragnar Levi
medicinsk informationschef och samordnare för SBU:s Wikipedia-arbete

Referenser

1. https://wikimediafoundation.org/wiki/FAQ/en
2. https://slashdot.org/story/04/07/28/1351230/wikipedia-founder-jimmy-wales-responds
3. Rasberry L. Brit Med J 2014;348:g2478.
4. https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wikipedia_is_a_work_in_progress
5. https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Den_perfekta_artikeln
6. Heilman J, et al. J Med Internet Res 2015;17:e62.
7. Findahl O. Svenskarna och Internet. Hudiksvall:World Internet Institute, 2010.
8. https://tools.wmflabs.org/topviews/?project=sv.wikipedia.org&platform=all-access&date=2017-04&exc
9. Giles J. Nature 2015;438:900-1.
10. Masukume G, et al. Lancet Glob Health 2016;4:e791.
11. Cohen N. Wikipedia Emerges as Trusted Internet Source for Ebola Information. NY Times, Oct 26, 2014.
12. Sjöland CF. Lägesrapport publicerad https://meta.wikimedia.org/wiki/Grants:IEG/Medicine_Translation_Project_Community_Organizing/Final
13. Heilman J, personlig kommunikation 2016-07-16
14. Mathew ME, et al. Editorial. Cochrane and Wikipedia…Cochrane Database of Systematic Reviews 2013;(10): 10.1002/14651858.ED000069.
15. Bould MD, et al. Brit Med J 2014;348:g1585.
16. Azzam A, et al. Acad Med 2017;92:194-200.