Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Hur priser och lagar kan påverka kostvanor
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Det har gjorts en del vetenskapliga analyser av vad skatter, subventioner och lagstiftning skulle kunna betyda för olika gruppers konsumtion av sockerrika livsmedel, frukt, grönsaker och fisk. Det visar SBU:s upplysningstjänst som har tagit fram underlaget men inte granskat dess tillförlitlighet. Analyserna bygger på antaganden om priskänslighet i olika grupper, vilket medför osäkerhet. Hur hälsan eventuellt påverkas är inte klarlagt.
I fråga om reglering av sockerrika livsmedel har SBU:s upplysningstjänst funnit sex systematiska forskningsöversikter som gäller effekten av reglering av sådana livsmedel på olika hälsomått. Dessutom konstaterar upplysningstjänsten att det finns planer (protokoll) för fyra kommande systematiska översikter på området. De befintliga översikterna gäller dels skatter, dels reglering av reklam för ohälsosamma livsmedel som riktas till barn.
SBU noterar att olika översikter om sockerskatter till stor del har använt samma studier. I många fall rör det sig om så kallade modellstudier, med teoretiska beräkningar utifrån uppgifter som har hämtats från olika källor. I modellstudier kan man också göra olika antaganden för att försöka räkna fram tänkbara följder av åtgärderna, under skilda förutsättningar.
Enligt de befintliga översikternas författare kan ekonomiska styrmedel påverka konsumtionen av specifika sockerrika varor. Vissa författare anser att sockerskatt kan påverka mer i grupper med sämre ekonomiska förutsättningar. Översiktsförfattarna har inte kunnat påvisa starka samband mellan reglering av sockerrika livsmedel och utvalda mått på hälsa. Tidshorisonten är avgörande för eventuella hälsoeffekter. Detta varierade i studierna.
När det gäller att subventionera mat som bedöms vara hälsosam fann SBU två systematiska översikter som gäller effekt på konsumtionen. Översikterna under-söker även beskattning av ohälsosam mat. De flesta studier som ingår är modell-studier, och några av dessa förekommer i båda översikterna.
Enligt den ena översiktens författare kan subventioner och skatter öka människors konsumtion av hälsosam mat och minska förbrukningen av ohälsosamma livsmedel. Enligt den andra översiktens författare kan subventioner öka konsumtionen av hälsosam mat, medan effekten på människors totala kaloriintag är oklar.
Enligt författarna finns det risk att individer med låg socioekonomisk status gagnas mindre av att hälsosamma livsmedel subventioneras. Därför anser de att framtida effektstudier även bör rikta in sig på utsatta grupper. Många av de studier som ingår i översikterna bygger på förutsägelser och antaganden om priskänslighet. Detta medför osäkerhet.
Ohälsosamma kostvanor kan orsaka övervikt, fetma och följdsjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdom.