Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Kartläggning – samlad bild av åtgärder vid förlossningsskador behövs
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Det saknas bra systematiska översikter av behandlingar mot skador efter vaginal förlossning. Det konstaterar ämnessakkunniga som SBU har anlitat för att kartlägga behandlingsforskningen på området. Signalen till vetenskapssamhället och forskningsfinansiärerna är: här finns kunskapsluckor som borde täppas till.
Av totalt 21 systematiska översikter som de sakkunniga fann, var det bara åtta som höll medelhög eller hög kvalitet. De flesta frågor om behandling av förlossningsskador har aldrig belysts med någon sådan översikt. Följden är att det saknas en samlad bild av forskningsresultat som på ett tillförlitligt sätt kan visa hur bra eller dåliga olika behandlingar av förlossningsskador är.
Ett undantag är frågor om hur olika tekniker att sy ihop klipp eller bristningar i bäckenbotten påverkar smärta och läkning. Det finns också viss kunskap om den smärtstillande effekten av paracetamol vid den här typen av skador.
Forskare som gör systematiska litteraturöversikter sammanställer de studier som finns om olika insatser och drar slutsatser om deras nytta och risker. Sådana översikter har blivit allt vanligare. De ger en samlad bild av sannolikheten att olika åtgärder ska ha avsedd effekt vid ett visst tillstånd eller problem.
På många områden har det aldrig gjorts kunskapssammanställningar av det slaget – eller så har de gjorts på ett otillförlitligt sätt. Detta blir tydligt när man gör en samlad genomgång av översikterna, en så kallad systematisk kartläggning.
Och det är just så som SBU har gått till väga för att ta reda på vilka forskningsresultat som finns, och vilka som saknas, i fråga om behandling av fysiska förlossningsskador hos kvinnor efter vaginal förlossning. De sammanlagt 21 systematiska översikter som har publicerats granskades med hjälp av en utprövad och vedertagen mall som kallas Amstar, assessment of multiple systematic reviews. Däremot granskades inte de enskilda studierna som ingick i översikterna. Ett sådant detaljarbete skulle ha krävt mer tid och resurser, som i en omfattande utvärdering där SBU drar slutsatser om behandlingarna.
Projektledare för SBU:s kartläggning är Frida Mowafi. Hon menar att kunskap är att både veta vad det är man vet och vad det är man inte vet.
– Syftet med den här typen av kartläggning är ju i första hand att stimulera forskning som kan ge värdefulla svar, säger hon.
– På längre sikt är målet förstås att förbättra hälsa och livskvalitet för kvinnor med förlossningsskador, samtidigt som man hushållar med vårdens resurser.