Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Schizofreni – hjälp från vården att ändra livsstil kan ge högre livskvalitet
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
För personer med schizofreni kan ett kombinerat stöd från vården för ökad fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor ha effekt, åtminstone enligt studier som pågått upp till ett år. Vården kan sannolikt vara till hjälp även när det gäller att minska rökning och missbruk hos dessa patienter, men där saknas det studier.
Kvinnor med schizofreni dör i genomsnitt tolv år tidigare och män 15 år tidigare än andra. Orsaken är självmord, hjärt-kärlsjukdom och andra livsstilssjukdomar. Rökning, missbruk, ohälsosamma mat- vanor och stillasittande bidrar till att många drabbas av exempelvis diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom.
Men SBU:s inventering av forskningen på området tyder på att en kombination av åt- gärder för att påverka beteendet – främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor – kan hjälpa personer med schizofreni. Kroppsvikten och BMI (body mass index) minskar lite och livskvaliteten ökar något.
Hur effekten ser ut på lång sikt är dock oklart, påpekar författarna. Det saknas studier som pågått i mer än tolv månader. Och några analyser av kostnadseffektivitet har inte publicerats.
Kost och motion
De positiva resultaten gäller insatser som rör kost och motion samtidigt. Åtgärder som enbart inriktas på mer fysisk aktivitet har knappast någon effekt alls på kroppsvikt, BMI eller livskvalitet vid schizofreni. Åtgärder för att enbart ändra kostvanor har inte studerats.
Läkemedlen bupropion och vareniklin gör att fler personer med schizofreni lyckas sluta röka helt. Inga studier har dock pågått längre än sex månader. Det är oklart om bupropion kan hjälpa personer som inte lyckas sluta helt att åtminstone dra ner på rökningen. Nikotinplåster har inte studerats specifikt för den här patientgruppen men har i befolkningen i stort visats ha effekt.
Alkohol
Motsvarande gäller även läke- medlen naltrexon, akamprosat, disulfiram och nalmefen som i en allmän population motverkar alkoholberoende och missbruk.
Vårdpersonal kan ibland uppleva att det är svårt att ta upp frågor om levnadsvanor utan att kränka patientens integritet. Detta gäller även personer med schizofreni, som även kan bli överviktiga av läkemedlens biverkningar och inte bara som en följd av levnadsvanor.
Samtidigt är det viktigt att sjukdom som försämrar individens förmåga att begära hjälp inte leder till ojämlik vård.
Personer med schizofreni ska erbjudas samma stödåtgärder från vården som andra patienter med motsvarande problem när det gäller att gå ner i vikt, sluta röka och bli av med beroende och missbruk. [RL]
Projektledare SBU: Mikael Nilsson, nilsson@sbu.se
Hela rapporten med sammanfattning och referenser finns på www.sbu.se/232