Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Schemaläggning för vård- och omsorgspersonal vid nattarbete

Nattarbete kan ha flera negativa effekter på de anställdas hälsa [1,2]. Inom EU har man infört strängare regler för nattarbete. SBU:s upplysningstjänst har därför fått frågan om det finns forskning på hur man schemalägger arbetstider och raster på nätterna för att motverka stress och ohälsa hos vård- och omsorgspersonal. En bra schemaläggning är avgörande både för att patienterna ska få god vård och för att vårdens resurser ska utnyttjas på bästa sätt, men också för vårdpersonalens hälsa, välmående och arbetstillfredsställelse.

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Kontakta SBU
Publicerad: Rapportnr: ut201834 Diarienr: SBU 2018/79 https://www.sbu.se/ut201834

Sökord

Nattarbete schemaläggning arbetsmiljö negativa hälsoeffekter och olyckor i arbetet

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Finns det forskning på hur man bäst schemalägger arbetstiden på nätterna för att motverka stress och ohälsa hos vård- och omsorgspersonal?

Frågeställare: FoU-Socialtjänst Fyrbodal, Fyrbodals kommunalförbund

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

SBU:s upplysningstjänst har identifierat två systematiska översikter som är relevanta för frågeställningen [3,4]. Den ena [3] rapporterar narrativt sammanställda resultat om hälsoeffekter, tillfredställelse med arbetet och prestation utifrån hur arbetspassen utformats. Denna översikt innefattar till övervägande del studier med vårdpersonal. Flera av dessa studier undersöker längre arbetspass än vad som vanligtvis förekommer i Sverige. Därför har vi även inkluderat en systematisk översikt med andra yrkesgrupper [4]. I den studeras betydelsen av nattarbetspassens och rasternas antal och längd med avseende på olycksfall i arbetet. Utfallsdata baserade på arbetsplatsolyckor där personalen drabbas fungerar sannolikt som ett indirekt mått på prestationsförmåga och hälsa. Gemensamt för båda översikterna är att författarna drar slutsatsen att det är mer riskabelt att arbeta långa skift än att arbeta korta. Det gäller både för personalens välmående och för olycksfall i arbetet. Utfall som rör personalens hälsa eller antalet olycksfall påverkas inte bara av skiftens längd, utan också av andra faktorer såsom antalet arbetspass och raster.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt de enskilda studiernas kvalitet eller vägt samman resultaten. Här redovisar vi därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Litteratursökning

Litteratursökning.pdf

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Alexandra Snellman, SBU. Litteratursökningen i utfördes av Ann Kristine Jonsson, SBU.

Mer inom ämnet

Sidan publicerad
Till toppen