Ställ tydligare frågor så får du bättre svar

Den som söker vetenskapligt underlag för en viss åtgärd i vården, till exempel en behandlingsmetod, måste lägga ner viss möda på att precisera sin fråga.

För att finna svar i kliniska och epidemiologiska studier, måste frågeställaren precisera vilken patientgrupp som avses, vilken typ av åtgärd som ska jämföras med vilket alternativ och på vilket sätt effekten ska mätas.

Internationellt betecknas frågor av den typen PICO (Population, Intervention, Control, Outcome) efter begynnelsebokstäverna i frågans delar: För patientgruppen P (i en viss ålderskategori, med en viss diagnos av en viss allvarlighetsgrad och så vidare), är interventionen I (med viss intensitet och under viss tid) bättre, sämre eller lika bra/dålig som kontrollinterventionen C, med avseende på utfallsmåttet O (till exempel dödlighet, sjuklighet, livskvalitet)

Ett exempel på PICO-fråga är: För 65-åriga män som har haft stroke och som har måttlig förträngning av halspulsådern, kan 100 mg acetylsalicylsyra som underhållsdos minska risken för en ny stroke, jämfört med placebo?

Valet av kontrollgrupp i studierna kan vara avgörande. Den mest relevanta jämförelsen av en ny behandling avser bästa befintliga metod. Att placebokontrollerade studier visar god effekt av en behandling betyder givetvis bara att behandlingen är bättre än placebo, inte att den är bättre än andra behandlingsalternativ. Ofta saknas det dock bra studier som jämför behandlingarna sida vid sida.

[RL]