Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Riskfyllt sova med mask vid störd andningsreglering
Vid andningsuppehåll under sömnen som beror på så kallad central sömnapné är det riskfyllt att sova med övertrycksmask. Det gäller för personer som samtidigt har hjärtsvikt med dålig pumpfunktion.
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Foto: JPC-PROD/Shutterstock
SBU har granskat och kommenterat en systematisk litteraturöversikt som har publicerats i den amerikanska medicintidskriften JAMA. I översikten har författarna undersökt nytta och risker med olika former av övertrycksandning vid andningsuppehåll under sömnen – oavsett om problemen orsakades av hinder för luftströmmen, det vill säga obstruktiv sömnapné, eller av störd andningsreglering, läkemedel eller nedsatt hjärtfunktion, så kallad central sömnapné.
Sammantaget – i den blandade patientgruppen med antingen obstruktivt eller centralt orsakad sömnapné – påvisades ingen ökad överlevnad eller minskad risk för allvarliga hjärt-kärlhändelser.
Men i sin granskning påpekar SBU att det handlar om två helt olika sjukdomar. Eftersom översiktsförfattarna har lagt samman diagnoserna begränsas möjligheterna att väga ihop nytta och risker för respektive tillstånd.
resultaten talar ändå starkt emot övertrycksandning för patienter med huvudsakligen central sömnapné plus hjärtsvikt med kraftigt försämrad pumpfunktion i hjärtat (ejektionsfraktion ≤45 %), skriver SBU i kommentaren.
För patienter som utöver nedsatt pumpfunktion i hjärtat har både obstruktiv och central andningsstörning är det motiverat med särskild försiktighet, enligt SBU:s sakkunnig.
För en undergrupp av patienter som enbart har obstruktiv sömnapné och som använder kontinuerlig övertrycksandning mer än fyra timmar per dygn anger översikten att behandlingen minskar risken för kardiovaskulära händelser.
Många studier i översikten uteslöt patienter med svårare sömnapné och trötthet under dagtid. Detta skulle delvis kunna förklara varför deltagarna överlag använde utrustningen mindre än fyra timmar per natt.
De personer i Sverige som har obstruktiv apné och som får behandlingen har vanligen mer uttalade problem än försöksdeltagarna. [RL]
Om kommentaren
Övertrycksandning (PAP) vid sömnapné hos vuxna. SBU, 2018.
Sakkunnig: Karl Franklin, överläk, univ lektor, inst f kir o periop vet, Umeå univ.
Kontakt SBU: Claes Lennmarken
Kommenterad översikt: Yu J, et al. JAMA 2017;318:156-66.
Sömnapné
Andningsuppehåll under sömn, sömnapné, brukar delas in i två typer: central och obstruktiv. Vanligast är den obstruktiva formen som beror på att luftvägarna är trånga eller tilltäppta. Följden blir att blodet syresätts sämre och att stresshormoner frisätts. Förekomsten av högt blodtryck, stroke, förmaksflimmer och kranskärlssjukdom är ökad. Personer som har obstruktiv sömnapné och som söker sjukvård snarkar och brukar vara dagtrötta. Vid central sömnapné är snarkning och dagtrötthet mer sällsynt. Däremot förekommer så kallad Cheyne-Stokes-andning, där andningsrörelserna först ökar, sedan minskar gradvis och övergår i ett andningsuppehåll.
