Digital teknik för psykiskt sköra äldre

Det finns en del studier av hur utbildning i att använda internet och digitala verktyg skulle kunna minska ensamhet hos äldre med psykisk ohälsa eller med risk för sådana problem. Exempel på sådana verktyg är chatt, videosamtal, sociala medier och digitala spel för fysisk aktivitet eller mental stimulans.

SBU har kartlagt det vetenskapliga kunskapsläget och fann sju systematiska översikter av medelhög kvalitet från åren 2012–17. Tretton översikter höll låg kvalitet. Enskilda studier har inte granskats och SBU har inte heller tagit ställning till olika slutsatsers tillförlitlighet och överförbarhet till svenska förhållanden.

Studierna har använt såväl kvantitativa som kvalitativa forskningsmetoder för att undersöka effekter, upplevelser och erfarenheter hos den här gruppen äldre. Mest forskning finns det om påverkan på depression, fysisk hälsa, isolering, medmänskligt stöd och samspel med andra.

Däremot saknas undersökningar som visar om livskvalitet eller välbefinnande och tankeförmåga påverkas. Det råder också brist på studier som gäller upplevd användbarhet av tekniken.

Vidare saknas systematiska över-sikter av eventuella effekter på de psykiskt sköra äldres självständighet och förmåga till vardagliga aktiviteter.

SBU:s kartläggning diskuterar också vissa etiska aspekter. Om det visar sig att tekniken påverkar beslutsförmåga så kan detta ha betydelse för individens autonomi. En baksida kan vara risker till följd av bristande kunskap och medvetenhet om vilka sammanhang man deltar i, till exempel risk för att bli lurad eller utnyttjad.

SBU:s kartläggning har lämnats över till Folkhälsomyndigheten och ska ingå i ett kunskapsstöd, främst för landets kommuner. RL