Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Bronkvidgare kan vara ett bättre tillägg än kortison för lungsjuka
Personer med KOL som kräver intensivare behandling verkar må bättre av att olika långverkande luftrörsvidgande läkemedel kombineras än av att kortison läggs till. En systematisk översikt av forskningen ger stöd för gällande svenska rekommendationer.
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Den omfattande förskrivningen av kortisontillägg för inandning vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, har ifrågasatts i Sverige.
Nu får kritiken mot kortisontillägg ytterligare stöd av en systematisk översikt från Cochrane. Översiktens resultat stämmer också med gällande nationella riktlinjer från Socialstyrelsen och rekommendationer från Läkemedelsverket.
Studiernas samlade resultat tyder på fördelar med att kombinera olika långverkande läkemedel, beta-2-stimulerare (LABA) och antikolinergika (LAMA), i stället för att använda exempelvis LABA plus kortison (steroider) för inandning.
Med kombinationen LABA och LAMA är det möjligt att färre personer får försämringsperioder och lunginflammation, och att fler får bättre livskvalitet, konstaterar SBU.
I sin kommentar noterar SBU dock att studiernas deltagare inte helt motsvarar patienter i Sverige som ibland får kortison – det vill säga personer med en klar försämring. Bara en av studierna inriktades på personer som nyligen haft en försämringsperiod.
SBU:s granskare påpekar också att den typ av kortison som har använts i studierna är flutikasonpropionat, som inte är så vanligt i Sverige. Motsvarande prövningar saknas av budesonid, som är vanligt här, liksom av beklometason och flutikasonfuroat. Eventuella skillnader mellan dessa substanser kan inte -bedömas, eftersom jämförande studier saknas. [RL]
Om kommentaren
Kombinationsbehandling vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Stockholm: SBU, 2018.
Sakkunnig: prof och överläkare Thomas Sandström, Inst folkhälsa och klinisk medicin, Umeå univ samt medicincentrum, lung- och allergisektionen, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Kontaktperson SBU: Nathalie Peira
Den systematiska översikt som kommenteras är: Horita N, et al. Long-acting muscarinic antagonist (LAMA) plus long-acting beta-agonist (LABA) versus LABA plus ... Cochrane Database Syst Rev 2017;2:CD012066.
Lungsjukdomen KOL
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakas ofta av rökning och kan ge andfåddhet vid lätt ansträngning. Det kan också ge slemhosta, luftvägsinfektioner och väsande, rosslande eller pipande andning. Symtomen förvärras ofta med tiden. KOL kan inte botas men lindras av långverkande läkemedel som vidgar luftrören.
När ett enda läkemedel inte ger tillräcklig effekt, kan man behöva kombinera substanser från olika läkemedelsgrupper. Hit hör långverkande beta-2-stimulerare (long-acting beta-agonists, LABA) och långverkande antikolinergika (long-acting muscarinic antagonists, LAMA). Ibland har också kortison använts i kombinationsbehandlingen.
Vid infektion eller inflammation kan andningen plötsligt försämras. Om försämringen blir så dramatisk att andningssystemet inte klarar att vädra ut koldioxid från lungorna kan det uppstå ett livshotande tillstånd – akut hyperkapnisk andningssvikt (acute hypercapnic respiratory failure, AHRF).
