Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Bipolär – nyare medel som fungerat akut kan förhindra återfall
Att lägga till nyare antipsykotiska medel som underhålls-behandling kan minska återfall hos personer som har bipolär sjukdom med skov av mani, och som vid akut mani har haft nytta av dessa läkemedel. Men nyttan och riskerna med de nyare medlen har aldrig undersökts på längre sikt än två år.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Att efter en framgångsrik behandling av akut mani fortsätta med tillägg av nyare antipsykotiska läkemedel (second generation antipsychotics, SGA) i minst sex månader kan förebygga återfall. Men nyttan och riskerna på längre sikt är oklara.
Det visar SBU:s utvärdering, där alla tillgängliga studier på området har samlats in, sållats, granskats och sammanställts.
Återfall i bipolär sjukdom typ I, det vill säga den variant av sjukdomen som växlar mellan mani och depression, förebyggs i första hand med litium. Hos en del patienter hjälper inte detta, och då prövas i stället andra läkemedel, preaparat som normalt används vid epilepsi. Men inte heller detta räcker alltid.
Därför har det blivit allt vanligare att fortsätta med SGA, som tillägg, i förebyggande syfte.
De långsiktiga effekterna har dock inte studerats, konstaterar SBU. Relativt kortvariga studier, upp till två år, visar att tillägg av SGA kan minska risken för återfall i bipolär sjukdom typ I. På kort sikt kan substanserna aripiprazol, quetiapin eller ziprasidon fungera som tillägg till litium eller valproat för att förhindra nya maniska skov. Rapporten ger också ett visst stöd för att quetiapin i vissa fall skulle kunna vara ett alternativ till litium, samtidigt som risken för allvarliga biverkningar måste beaktas.
Däremot går det inte att avgöra om SGA har förebyggande effekt hos patienter med bipolär sjukdom typ II, med framför allt depressiva perioder. Här saknas det studier.
Viktökning är en vanlig biverkan bland samtliga undersökta SGA men i övrigt har läkemedlen olika biverkningsprofil. Därför är det viktigt att informationen är tydlig, och att patient och läkare tillsammans värderar fakta om risker och nytta.
Under perioder med depression eller mani fungerar inte ens det grundläggande i vardagen. Bipolär sjukdom medför också ökad risk för självmordsförsök och självmord. Ibland leder det till tvångsvård, med ytterligare lidande för individen och de närstående.
Men eftersom symtomen kommer i skov är det inte ovanligt att patienten och personalen ser olika på behovet av underhållsbehandling. Det kan bli en etiskt svår balansgång, särskilt under perioder med neutralt eller lätt förhöjt stämningsläge när patienten upplever sig som frisk samtidigt som beslutsförmågan börjar svikta.
Bipolär sjukdom
Sjukdomen, som är livslång och allvarlig, kallades tidigare manodepressiv sjukdom. Personens stämningsläge kan växla mellan sjuklig upprymdhet, depression och blandformer av bådadera. Däremellan finns perioder utan symtom. Diagnosen delas in i typ I, med svåra manier och depressioner, och typ II där episoden med höjt stämningsläge är mildare, hypomani.
Självmordsförsök, fullbordade självmord, ångest och missbruk är vanligare hos personer med bipolär sjukdom än hos andra.
SBU:s slutsatser underhållsbehandling
- Hos personer som har bipolär sjukdom typ I och som i manisk akutfas har svarat på aripiprazol, quetiapin eller ziprasidon (dvs vissa nyare antipsykotiska läkemedel, SGA)som
tillägg till stämningsstabiliserande läkemedel, minskar risken för återfall vid underhållsbehandling med dessa läkemedel. - Det går inte att bedöma effekterna av underhållsbehandling med olanzapin och risperidon, eftersom det saknas tillräckligt bra studier.
- Quetiapin skulle i vissa fall kunna utgöra ett alternativ till litium för att minska återfall och behandlingsavbrott. Men risker för allvarliga biverkningar måste beaktas. Det saknas dock studier av biverkningar på lång sikt.
- Samtliga undersökta SGA ger ofta viktökning. Aripiprazol ger något mer skakningar och krypningar i benen än stämningsstabiliserande läkemedel. Olanzapin och quetiapin
ger mer dagtrötthet och mindre sömnlöshet än stämningsstabiliserande läkemedel. Biverkningarna ska rapporteras till Läkemedelsverket och bör följas upp i kvalitetsregister. - De läkemedel som är effektiva när det gäller att förebygga återfall har potential att spara in en stor del av läkemedelskostnaden genom minskade hälso- och sjukvårdskostnader kopplade till återfall. Färre återfall ger bättre livskvalitet och ökad överlevnad.
- För bipolär sjukdom typ II kan inga slutsatser dras om effekten av SGA, då det saknas studier.
Om rapporten
Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom (2015).
Projektledare SBU: Mikael Nilsson, mikael.nilsson@sbu.se
Hela rapporten finns på www.sbu.se