Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Arbetsmiljö – höga krav på jobbet ökar risken för nackbesvär

Arbete som innebär vissa kraftkrävande rörelser ökar risken för besvär i nacke, axlar, armbågar och underarmar. Höga krav och låg kontroll i arbetet ökar risken för nackbesvär.

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:

Vetenskap & Praxis

SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.

Publicerad:

Tillförlitliga studier visar att risken för besvär och sjukdomar i nacken och/eller axlarna ökar vid arbete med böjd/vriden bål och kraftkrävande rörelser (lyfta, bära, skjuta, dra). Risken är också större i arbeten som innebär höga krav, låg kont­roll eller en kombination av bådadera. Detta konstaterar SBU i en ny rapport.

Risken för besvär i armbågarna och underarmarna ökar vid kraftkrävande arbete och vid repetitivt arbete. När det gäller besvär i handlederna och händerna finns det risker för dem som arbetar med kombinationen av repetitiva handrörelser och kraft.

Långvarigt arbete med datormus ökar risken för besvär och sjukdomar i axlarna, armbågar och underarmar.

Det har gjorts många undersökningar av samband mellan arbete och besvär i muskler och leder. Men beroende på studiernas utformning går det inte alltid att säga säkert om försöksdeltagarnas besvär orsakats av just arbetet eller av andra faktorer. Därför behövs forskning som tidigt fångar upp personer med tydligt definierade problem och som följer dem under längre tid.

Ett område där det saknas vetenskapliga studier av tillräcklig kvalitet för att dra slutsatser är sambanden mellan arbete och risken för att drabbas av mer utbredd (generell) smärta, till exempel när smärtan sitter i nacken, nedre ryggen och höfterna samtidigt. [JT] 

Detta skall inte synas

SBU:s slutsatser  |  Nacken och övre rörelseapparaten

  • Det finns vetenskapligt stöd för att följande exponeringar innebär en risk för besvär och sjukdomar i:
    • nacke/axlar – arbete med böjd/vriden bål, kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta, dra), kombinationen av höga krav och låg kontroll eller enbart höga krav i arbetet, låg kontroll eller lågt beslutsutrymme
    • axlar – kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta, dra), långvarigt arbete med datormus
    • armbågar och underarmar – kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta, dra), repetitivt arbete, långvarigt arbete med datormus
    • handleder och händer – biomekanisk belastning (kombinationen av repetitiva handrörelser och kraft).
  • De i andra systematiska översikter beskrivna sambanden mellan besvär i nacken och arbete med armarna över axelhöjd samt vid repetitivt arbete har inte framkommit. Detsamma gäller för beskrivna samband mellan karpaltunnelsyndrom och repetitivt arbete samt kraftkrävande arbete. SBU finner att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att dra dessa slutsatser. Sannolikt beror detta på att andra krav på inklusion och studiedesign har ställts för att inkluderas i SBU-rapporten. I SBU-rapporten togs inga tvärsnittsstudier med, medan andra systematiska översikter huvudsakligen baseras på denna typ av studier. Tvärsnittsstudier kan ge information om samband, men de kan inte ge ett tillförlitligt svar på om det är arbetet eller andra faktorer som orsakar besvären. SBU:s slutsats att det för närvarande finns otillräckligt vetenskapligt underlag utesluter inte att det kan finnas ett orsakssamband, men mer forskning där personer följs över tid behövs.
  • Det saknas studier som med tillräcklig kvalitet undersökt orsakerna till generaliserad smärta, flerlokaliserad smärta respektive smärta i nacke, skuldra och arm.
  • Det finns flera områden som är i behov av fortsatt forskning av hög vetenskaplig kvalitet (studier med väl definierade exponeringar och utfall, objektiva metoder vid mätning av exponering och utfall, mätningar över tid och tillräckliga skillnader i exponering) för att identifiera såväl risker som effektiva förebyggande åtgärder.

Detta skall inte synas

Sidan publicerad