Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Antibiotika – rätt profylax före operation kan minska resistens och infektioner
Det går att minska användningen av antibiotika vid många ingrepp, som vissa knäoperationer: Det räcker med en enstaka dos i stället för flera doser som nu. Det visar SBU:s granskning av den samlade forskningen. Inför planerade kejsarsnitt finns det tvärtom ett stöd för ökad användning – i dag är det inte alla kliniker som ger kvinnorna antibiotika i förebyggande syfte.
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
SBU har granskat förebyggande behandling med antibiotika vid kirurgiska ingrepp och kartlagt hur den används i Sverige i dag. Utvärderingen visar att praxis kan bli bättre.
Att dra ner på antibiotikaprofylax i vissa situationer skulle minska risken för att multiresistenta bakterier utvecklas utan att risken för infektioner samtidigt ökar. Till exempel ges oftast flera doser förebyggande antibiotika vid vissa knäoperationer, där en dos skulle räcka. Och inför operation av ljumskbråck där ett nät sätts in som förstärkning, finns det inga skäl att använda antibiotika alls.
Planerat kejsarsnitt
I andra sammanhang borde antibiotika kunna användas mer. Enligt en enkät som SBU gjort är det till exempel inte alla kliniker som ger förebyggande antibiotika inför planerat kejsarsnitt, trots att det finns vetenskapligt stöd för att sådan behandling skyddar mot infektion.
Det finns också ett starkt vetenskapligt underlag för att antibiotikaprofylax skyddar mot infektion, till exempel vid operation och kikarundersökning i tjocktarm, ändtarm och magsäck inklusive blindtarmsoperation, vid operation i hjärta och blodkärl, samt vid bröstcancerkirurgi och ledproteskirurgi.
Däremot räcker det vetenskapliga underlaget sällan för att avgöra vilken typ av antibiotikum som skyddar bäst.
Enkla rutiner
Rutinmässig registrering av alla infektioner efter kirurgi vid samtliga opererande kliniker skulle vara ett sätt att följa upp och ytterligare förbättra användningen av antibiotikaprofylax. Om detta ska fungera effektivt, måste dock enkla rutiner införas för registrering. Alla kliniker måste använda samma tydliga definition av begreppet postoperativ infektion och patienterna måste följas upp tillräckligt länge.
I fråga om hälsoekonomiska aspekter behövs det mer kunskap. I dag finns det för få studier för att säkert avgöra om antibiotikaprofylax är kostnadseffektivt, även om vissa resultat pekar i den riktningen. Kostnaden för själva behandlingen är låg jämfört med priset för hela vårdinsatsen.
Resistens utvecklas
Nyttan av antibiotikaprofylax – färre infektioner – måste vägas mot risken för att det utvecklas resistenta bakteriestammar. SBU konstaterar att det saknas kunskap om riskerna för ökad resistens och kostnaderna för samhället. För närvarande utvecklas antibiotikaresistens långsammare i Sverige än i många andra länder. Samtidigt sprider sig resistenta bakterier över nationsgränserna. [JT, RL]
