Graviditet, förlossning och vården efteråt
I den här broschyren sammanfattar vi de senaste SBU-rapporterna om metoder och behandlingar inom mödra- och förlossningsvården. Vi beskriver vilken evidens som finns men också var det saknas tillräcklig forskning. Vi berättar även vad de med egen erfarenhet tycker att forskningen borde besvara först.
Läs broschyren "Graviditet, förlossning och vården efteråt"
Förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet
De flesta gravida upplever en viss grad av oro, rädsla och ångest inför förlossningen. Men för mer än 10 procent är rädslan så intensiv att den betecknas som kliniskt relevant förlossningsrädsla. Hur finner man de gravida kvinnor som behöver hjälp, och hur bör behandlingen vid rädsla, depression och ångest se ut? SBU har gjort en systematisk översikt av forskningen på området.
Läs rapporten "Förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet"
I filmen nedan berättar vi om resultaten från rapporten.
Behandling av extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
Extremt graviditetsillamående – hyperemesis är plågsamt för den drabbade kvinnan, och medför ofta att hon behöver sjukhusvård med vätsketillförsel och annan behandling i början av sin graviditet. Utifrån dagens forskningsunderlag på patienter med hyperemesis går det inte att bedöma effekten av läkemedelsbehandling. Den behandling som används i Sverige idag är i stort sett samma som vid andra former av svårt illamående. Eftersom orsaken till hyperemesis är okänd är behandlingen främst symtomlindrande, men syftar också till att förhindra komplikationer. Mer forskning på just patienter med hyperemesis är önskvärd. SBU fann ett begränsat vetenskapligt stöd för att akupressur, som tillägg till standardbehandling, möjligen har positiva effekter på illamående och kräkningar. I Sverige används akupressur vid hyperemesis i varierande grad.
Läs rapporten "Behandling av extremt graviditetsillamående"
I filmen nedan berättar SBU:s projektledare om resultaten från rapporten.
Graviditetsrelaterad bäckensmärta (foglossning)
Gravida och vårdpersonal vill ha bättre samordnad vård vid bäckensmärta. SBU har presenterat en tio-i-topplista över vilken forskning som patienter och vårdpersonal vill prioritera framöver. En samordnad vård för gravida kvinnor med bäckensmärta är vad de önskar sig mest. Men i dagsläget har bäckensmärtan inte ens en egen diagnoskod.
Läs rapporten "Graviditetsrelaterad bäckensmärta"
I filmen nedan berättar vi mer om resultaten från rapporten.
Förlossningsbristningar
Nya rutiner kan öka möjligheten att upptäcka bristningar hos kvinnor efter förlossning. Både tydliga vårdprogram samt att vara två personer som utför undersökning efter förlossning är rimliga mål för förlossningsvården i Sverige idag. Det kan vara två sätt att diagnostisera förlossningsbristningar som annars skulle missas. SBU har gjort en systematisk översikt av forskning på området.
Läs rapporten "Förlossningsbristningar"
Kejsarsnitt på kvinnans önskemål
Vilka för- och nackdelar innebär ett kejsarsnitt som önskats av kvinnan, men som saknar medicinsk indikation? SBU har jämfört riskerna för kvinna och barn med de vid en vaginal förlossning. Intervjustudier visar att kvinnor som önskar ett kejsarsnitt utan medicinsk indikation anser att ingreppet är förknippat med mindre risk än vaginal förlossning, medan vårdpersonalen som möter kvinnorna anser det motsatta. Vad säger då den sammanställda forskningen?
Läs rapporten "Kejsarsnitt på kvinnans önskemål"
I filmen nedan berättar SBU:s projektledare om resultaten.
Behov av kunskap och utveckling inom området kejsarsnitt
Mer jämlik vård som bygger på kunskap - och den gravida kvinnans delaktighet. Det är något av det som patienter, anhöriga och vårdpersonal efterlyser i den vård som ges inför eller efter ett kejsarsnitt. I ett SBU-projekt har de valt ut de mest angelägna kunskaps- och utvecklingsbehoven via enkäter och en workshop.
Läs rapporten "Behov av kunskap och utveckling inom området kejsarsnitt"
Läs pressmeddelandet om projektet
Postpartumdepression
Det finns fungerande psykologisk och psykosocial behandling av depression efter förlossning, postpartumdepression, enligt en utvärdering från SBU. Rapporten ger stöd för både kognitiv beteendeterapi, KBT, interpersonell psykoterapi, IPT, och stödjande samtal som behandlingsalternativ vid postpartumdepression.
Läs rapporten "Psykologisk behandling av postpartumdepression"
I filmen nedan berättar SBU:s projektledare om resultaten från tre rapporter:
- Psykologisk behandling av postpartumdepression,
- Antidepressiva läkemedel som behandling vid depression efter förlossningen, samt
- Vad är viktigt att mäta i forskning som undersöker behandling av depression under och efter graviditet
Vetenskapligt underlag till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för förlossningsvården
I denna rapport redovisas de underlag som SBU har tagit fram till Socialstyrelsen nationella riktlinjer för förlossningsvården. Läs rapporten "Vetenskapligt underlag till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för förlossningsvården" (2023)
Att förutse och förebygga preeklampsi - bedömning i graviditetens första tredjedel med hjälp av en algoritm
Här sammanfattar, bedömer och kommenterar SBU en systematisk översikt från Folkehelseinstituttet i Norge. Läs rapporten "Att förutse och förebygga preeklampsi" (2023)
Behandling av rektusdiastas
I rapporten utvärderar SBU behandling av symtomgivande rektusdiastas. Rapporten är ett regeringsuppdrag om att utvärdera det vetenskapliga stödet avseende metoder för att behandla rektusdiastas. Utvärderingen omfattar positiva och negativa effekter av behandlingar, och även en utvärdering av kostnadseffektivitet. SBU belyser även etiska aspekter i rapporten. Läs rapporten "Behandling av rektusdiastas" (2022)
Identifiering av kvinnor med möjliga depressions- och ångestsyndrom under graviditet
Detta är ett av de kunskapsunderlag som SBU tagit fram till Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för vårdkedjan under och efter graviditet. Läs rapporten "Identifiering av kvinnor med möjliga depressions- och ångestsyndrom under graviditet" (2021)
Behov av kunskap och utveckling inom området kejsarsnitt
I detta projekt, som är ett uppdrag från regeringen till SBU, lyfts de kunskaps- och utvecklingsbehov som patienter, anhöriga och vårdpersonal tycker är allra viktigast att jobba vidare med för att förbättra vården. Läs rapporten "Behov av kunskap och utveckling inom området kejsarsnitt" (2021)
Kartläggning av metoder för diagnostik och behandling av graviditetskomplikationerna hotande spontan förtidsbörd, graviditetsrelaterad bäckensmärta och intrahepatisk cholestas
Identifiering av evidens och vetenskapliga kunskapsluckor utifrån systematiska översikter Kartläggningen redovisar evidens och vetenskapliga kunskapsluckor utifrån systematiska översikter som undersöker metoder för diagnostik och behandling av graviditetskomplikationerna hotande spontan förtidsbörd, graviditetsrelaterad bäckensmärta och intrahepatisk cholestas. Läs rapporten "Kartläggning av metoder för diagnostik och behandling av graviditetskomplikationerna hotande spontan förtidsbörd, graviditetsrelaterad bäckensmärta och intrahepatisk cholestas" (2021)
Core outcome sets inom förlossningsvård
SBU har inventerat, sammanställt och analyserat genomförda och pågående studier som prioriterat utfall inom området förlossningsvård (så kallade Core Outcome Set (COS)). I rapporten belyses även områden som kan anses intressanta för framtagande av nya COS enligt patienter, forskare och vårdpersonal. Läs rapporten "Core outcome sets inom förlossningsvård" (2020)
Förebyggande av depression under graviditet och efter förlossning
Här sammanfattar och kommenterar SBU en systematisk översikt från amerikanska Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) som utvärderat interventioner för att förebygga depression under graviditeten och efter förlossningen, så kallad perinatal depression. Denna kommentar är en del av SBU:s regeringsuppdrag som rör förlossningsrädsla och psykisk ohälsa under graviditet. Läs rapporten "Förebyggande av depression under graviditet och efter förlossning" (2020)