Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Seniorhälsan – stöd till äldre kring hälsa och livssituation

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Kontakta SBU
Publicerad:

Seniorhälsan introducerades i Västra Götalandsregionen under år 2012. Syftet är att förbättra hälsa och förhindra sjuklighet hos den del av befolkningen som är över 65 år, men ändå relativt frisk. Det kan ses som en motsvarighet till barnhälsovården.

Seniorhälsan består av dels en medicinsk undersökning/hälsokontroll och dels ett hälsosamtal. Det är dock oklart om detta verkligen förbättrar hälsan för den äldre befolkningen.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Finns det studier som visar att hälsokontroller och hälsosamtal för äldre har en positiv effekt på t ex hälsa eller hur länge man kan bo kvar hemma

Upplysningstjänstens svar

Upplysningstjänsten har identifierat fem systematiska översikter publicerade under 2000-talet, och en randomiserad kontrollerad studie (RCT) publicerad år 2012.

I den RCT som publicerades år 2012 har man en lång uppföljningstid, sju år. Man inkluderar cirka 1 500 personer i studien, men har ett bortfall på ungefär 25 %. Man anser dock att bortfallet fördelar sig relativt lika mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Författarna drar slutsatsen att hälsokontrollerna har en positiv effekt.

Generellt för de systematiska översikterna gäller att de inkluderade studierna är mycket heterogena. De innehåller ofta både blandriskpopulation och högriskpopulation, personen som utfört hälsokontrollen kan vara en sjuksköterska, en läkare, eller någon utan medicinsk utbildning. De har olika utfallsmått och syften, och är publicerade under en lång tidsperiod. Eftersom hälsokontroller för äldre är en komplex intervention, med många ingående komponenter, kan vad som ingår i en hälsokontroll variera stort. Det gör att det är svårt att dra slutsatser av resultaten. Det är också svårt att identifiera vilka delar i en hälsokontroll som har störst effekt.

Trots ovanstående begränsningar drar författarna till fyra av de systematiska översikterna slutsatsen att hälsokontroller för äldre har en viss effekt på exempelvis inläggning på sjukhus, eller hur länge en person kan bo kvar hemma. Endast en författargrupp anser att effekten inte kan styrkas. 

Detta är SBU:s Upplysningstjänsts svar på en avgränsad medicinsk fråga. Observera att det kan ha tillkommit nya studier efter litteratursökningsdatum: 2013-10-22.

Identifierad litteratur

Systematiska översikter

  • Lin JS, Whitlock EP, Eckstrom E, Fu R, Perdue LA, Beil TL, Leipzig RM. U.S. Preventive Services Task Force Evidence Syntheses, formerly Systematic Evidence Reviews. In: Challenges in Synthesizing and Interpreting the Evidence From a Systematic Review of Multifactorial Interventions to Prevent Functional Decline in Older Adults. Rockville (MD): Agency for Healthcare Research and Quality (US); 2012.
  • Lin JS, Whitlock EP, Eckstrom E, Fu R, Perdue LA, Beil TL, Leipzig RM. Challenges in synthesizing and interpreting the evidence from a systematic review of multifactorial interventions to prevent functional decline in older adults. Journal of the American Geriatrics Society 2012;60:2157-66.
  • Beswick AD, Gooberman-Hill R, Smith A, Wylde V, Ebrahim S. Maintaining independence in older people. Reviews in Clinical Gerontology 2010;20:128-53.
  • Elkan R, Kendrick D, Dewey M, Hewitt M, Robinson J, Blair M, et al. Effectiveness of home based support for older people: Systematic review and meta-analysis. British Medical Journal 2001;323:719-24.
  • van Haastregt JC, Diederiks JP, van Rossum E. Review: Evidence is unclear that preventive home visits for elderly people in the community improve mortality or health outcomes. Evidence-Based Medicine 2000;5:147.
  • Byles JE. A thorough going over: Evidence for health assessments for older persons. Australian and New Zealand Journal of Public Health 2000;24:117-23.

Randomiserade kontrollerade studier

  • Frese T, Deutsch T, Keyser M, Sandholzer H. In-home preventive comprehensive geriatric assessment (CGA) reduces mortality-A randomized controlled trial. Archives of Gerontology and Geriatrics 2012;55:639-44.

Frågeställare

Chefsläkare, Västra Götaland

Datum

2013-11-15

Programchef

Jan Liliemark

Projektledare

Jessica Dagerhamn

Sidan publicerad
Till toppen