En bieffekt av behandlingen vid cancer i bäckenområdet kan vara omfattande mag- och tarmbesvär. Besvären inkluderar diarréer, gaser och smärta. Fermenterbara kolhydrater (FODMAP) har undersökts gällande liknande besvär hos andra patientgrupper, och en teori är att en kost med låg halt FODMAP kan vara till gagn även för patienter med mag- och tarmbesvär efter cancerbehandling.

Fråga

Sammanfattning

Personer som behandlas mot cancer i bäckenområdet kan i samband med behandling eller i efterförloppet drabbas av mag- och tarmrelaterade besvär. Med cancer i bäckenområdet avses kolorektalcancer, gynekologisk cancer och prostatacancer. Behandlingen består ofta av kirurgi i kombination med cytostatika eller strålning. Upp emot 90 procent av patienterna upplever någon gång under eller efter behandlingen mag- och tarmproblem som diarréer, gaser, trängningar och knipsmärtor [3]. Tiden mellan behandling och uppkomsten av besvären kan variera, från direkt vid behandlingsstart till flera år efteråt. Vissa individer får övergående besvär men för andra kan besvären bli långvariga eller livslånga med stor påverkan på livskvalitén. Besvären kan till viss del förklaras av inflammation och skador på vävnad i samband med behandlingen men kan också bero på okända faktorer [4].

FODMAP (Fermentable Oligosaccharides, Disaccharides, Monosaccharides and Polyols) är korta kolhydratkedjor vars nedbrytning i tunntarmen är låg eller obefintlig. Det medför att de förs vidare till tjocktarmen där de tillsammans med tjocktarmens bakterieflora bidrar till jäsning (fermentation). Jäsning i tarmen bidrar till problem med gaser och lös avföring. Exempel på mat med hög halt FODMAP är baljväxter, mejeriprodukter, spannmål (exklusive havre) och lök [5]. Effekter av kost med låg halt av FODMAP på symtom från tarmen har främst studerats hos personer med irritable bowel syndrome (IBS). Besvären vid IBS kan likna de besvär som drabbar patienter vid eller efter behandling av cancer i bäckenområdet.

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO¹:

Population: Personer som genomgår eller har genomgått behandling med kirurgi, cytostatika eller strålning mot cancer i bäckenregionen

Intervention: Kost med låg halt fermenterbara kolhydrater (FODMAP)

Control: Normalkost, inga dietråd

Outcome: Magtarmbesvär, livskvalitet

Upplysningstjänsten har gjort sökningar (Bilaga 1) i databaserna Medline via Ovid, Scopus, Cinahl, samt i INAHTA²:s databas för HTA³-rapporter.

Upplysningstjänsten inkluderar artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter och rapporter från myndigheter och HTA-organisationer, som är publicerade på engelska eller ett av de skandinaviska språken. 

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling)/, comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).

^2. International Network of Agencies for Health Technology Assessment (INAHTA)

^3. Utvärdering av hälso- och sjukvårdens (och i SBU:s fall socialtjänstens) metoder (engelska: Health Technology Assessment)

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 88 artiklar efter dubblettkontroll. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Bilaga 2. Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att två översikter [6] [7] och fyra artiklar från primärstudier [1] [2] [8] [9] kunde vara relevanta för frågan. Dessa artiklar lästes i fulltext av två utredare och de artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades [6] [7] [8] [9]. Exkluderade artiklar finns listade i Bilaga 3.

Upplysningstjänsten fann ingen systematisk översikt som var relevant för frågan och därför redovisas inga resultat eller slutsatser i detta svar.

I svaret ingår en lista med två artiklar från primärstudier som är relevanta för frågan men som inte bedömts med avseende på risk för bias.

SBU:s upplysningstjänst identifierade två artiklar från primärstudier som relevanta för frågan. För dessa har inte risken för bias bedömts och av det skälet finns inte resultat eller slutsatser beskrivna i text eller tabell. 

Enligt SBU:s modell innebär en vetenskaplig kunskapslucka att det saknas evidens för vilken sammanvägd effekt en metod eller insats har, det vill säga kunskap från en systematisk översikt saknas (Faktaruta 2).

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning identifierat två relevanta primärstudier men ingen systematisk översikt. För att besvara Upplysningstjänstens fråga behövs en välgjord systematisk översikt som identifierar alla relevanta primärstudier och väger samman resultaten.

Detta svar är sammanställt av Lisa Andersson (utredare), Emma Palmqvist Wojda (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Irene Edebert (produktsamordnare), Sigurd Vitols (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU. 

1. Soto-Lugo JH, Souto-Del Bosque MA, Vázquez-Martínez CA. Effectiveness of nutritional intervention in reduction of gastrointestinal toxicity during external beam radiotherapy in women with gynecological tumors. Gac Mexicana Oncologia. 2017;16(2). Available from: https://doi.org/10.24875/j.gamo.17000016.
2. Schaefer C, Zamboglou C, Volegova-Neher N, Martini C, Nicolay NH, Schmidt-Hegemann N-S, et al. Impact of a low FODMAP diet on the amount of rectal gas and rectal volume during radiotherapy in patients with prostate cancer - a prospective pilot study. Radiation oncology (London, England). 2020;15(1). Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1186/s13014-020-1474-y.
3. Andreyev J. Gastrointestinal symptoms after pelvic radiotherapy: a new understanding to improve management of symptomatic patients. The Lancet Oncology. 2007;8(11):1007-17. Available from: https://doi.org/10.1016/S1470-2045(07)70341-8.
4. Bäckencancerrehablitering - Mag-tarmbesvär. Stockholm: Sveriges kommuner och regioner. [accessed Jun 27 2023]. Available from: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/backencancerrehabilitering/vardprogram/mag-tarmbesvar2/.
5. About FODMAP and IBS. Melbourne: Monash University. [accessed Jun 27 2023]. Available from: https://www.monashfodmap.com/about-fodmap-and-ibs/research-monash-university/.
6. Andreou L, Burrows T, Surjan Y. The effect of nutritional interventions involving dietary counselling on gastrointestinal toxicities in adults receiving pelvic radiotherapy - A systematic review. J Med Radial Sci. 2021;68(4). Available from: https://doi.org/https://dx.doi.org/10.1002/jmrs.531.
7. Conigliaro T, Boyce LM, Lopez CA, Tonorezos ES. Food Intake During Cancer Therapy: A Systematic Review. Am J Clin Oncol. 2020;43(11):813-9. Available from: https://doi.org/10.1097/COC.0000000000000749.
8. Holma R, Laatikainen R, Orell H, Joensuu H, Peuhkuri K, Poussa T, et al. Consumption of Lactose, Other FODMAPs and Diarrhoea during Adjuvant 5-Fluorouracil Chemotherapy for Colorectal Cancer. Nutrients. 2020;12(2). Available from: https://doi.org/10.3390/nu12020407.
9. Larsen T, Hausken T, Otteraaen Ystad S, Hovdenak N, Mueller B, Lied GA. Does the low FODMAP diet improve symptoms of radiation-induced enteropathy? A pilot study. Scand J Gastroenterol. 2018;53(5):541-8. Available from: https://doi.org/10.1080/00365521.2017.1397186.

Medline via OvidSP 22 June 2023

Scopus via scopus.com 22 June 2023

CINAHL via EBSCO 22 June 2023

Artiklar som exkluderats efter fulltextläsning på grund av bristande relevans