Hyperhidros innebär överdriven svettning orsakad av överaktiva svettkörtlar främst i handflatorna, på fotsulorna eller i armhålorna. Hyperhidros kan ha en negativ inverkan på livskvalitet bland annat genom att dagliga aktiviteter begränsas. Jontofores är en icke-invasiv metod som består av ett vattenbad med en mycket svag elektrisk ström som huden exponeras för. Det finns även en variant av jontofores som i stället för vattenbad använder patientens egna svett, så kallad torr-jontofores.

Fråga

Sammanfattning

Hyperhidros karaktäriseras av överdriven svettning utan fysisk ansträngning. Hyperhidros är en klinisk diagnos där individens subjektiva uppfattning om besvären är viktiga och styr om man söker sjukvård [2]. Hyperhidros delas in i primär eller sekundär form, där primär hyperhidros är idiopatisk (utan bakomliggande orsak) och orsakas av överaktiva svettkörtlar främst i handflator, fotsulor eller armhålor (axiller) [3]. Sekundär hyperhidros kan orsakas av läkemedel, droger eller sjukdom. Hyperhidros har ofta stor inverkan på patienternas sociala liv och dagliga och arbetsrelaterade aktiviteter [4]. Primärvården remitterar i vissa fall till dermatologisk klinik för ställningstagande till injektionsbehandling med botulinumtoxin. Alternativt rekommenderas aluminiumklorid eller behandling med antikolinergika [5].

Jontofores är en icke-invasiv metod som kan ges som behandling både på klinik och i patientens hem. Den vanligaste typen av jontofores består av ett vattenbad som en svag elektrisk ström går genom. Patienten placerar sina händer eller fötter i vattenbadet. Torr jontofores använder sig av samma princip, men leder strömmen utan vattenbad, och använder istället hudens egen vätskebarriär. Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd, men en hypotes är att jonerna i vattnet bildar en blockad som förhindrar svetten att tränga ut genom huden [6]. Jontofores inleds vanligtvis med behandlingar tre till fyra gånger per vecka i upp till 30 minuter per behandling. Därefter kan behandlingarna ske mindre frekvent [5].

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO¹:

• Population: Patienter med primär hyperhidros i handflator, fotsulor eller armhålor
• Intervention: Jontofores
• Control: Annan behandling, ingen behandling
• Outcome: Intensitet i svettning, förbättring av livskvalitet eller kostnadseffektivitet.

Upplysningstjänsten har gjort sökningar (Bilaga 1) i databaserna Medline och SCOPUS, samt i INAHTA²:s databas för HTA³-rapporter. Vi har även handsökt publikationer på webbsidor för regionala HTA-organisationer och myndigheter.

Upplysningstjänsten inkluderar artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter och rapporter från myndigheter och HTA-organisationer, som är publicerade på engelska eller ett av de skandinaviska språken.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling)/, comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).

^2. International Network of Agencies for Health Technology Assessment (INAHTA)

^3. Utvärdering av hälso- och sjukvårdens (och i SBU:s fall socialtjänstens) metoder (engelska: Health Technology Assessment)

I en systematisk översikt finns det risk för bias, det vill säga att resultatet blir snedvridet på grund av brister i avgränsning, litteratursökning och hantering av resultatet. Det är därför viktigt att granska metoden i en systematisk översikt. Två utredare bedömde risken för bias i översikterna med stöd av SBU:s granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter (Bilaga 4). Granskningsmallen har sex steg och bygger på frågorna i AMSTAR granskningsmall [7]. Om översikten inte uppfyllde kraven listade i de fyra första stegen bedömdes den ha hög risk för bias och granskades inte vidare. En systematisk översikt bedöms ha måttlig risk för bias om den uppfyller alla kraven till och med steg 4, och låg om den uppfyller samtliga steg i SBU:s mall (Bilaga 4 och Faktaruta 2).

Systematiska översikter med måttlig eller låg risk för bias beskrivs i text och tabell. De översikter som bedöms ha hög risk för bias presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Primärstudier bedöms inte för risk för bias av SBU:s upplysningstjänst eftersom det ställer krav på sakkunskap inom forskningsområdet. Det är därför möjligt att flera av de relevanta primärstudier som inkluderats i svaret kan ha högre risk för bias än de studier som SBU inkluderar i andra rapporter. 

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 14 artiklar efter dubblettkontroll. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Bilaga 2. Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att tre översikter kunde vara relevanta för frågan. Dessa artiklar lästes i fulltext av två utredare och den artikel som inte var relevant för frågan exkluderades. Exkluderade artikeln finns listad i Bilaga 3.

Två utredare på Upplysningstjänsten bedömde risken för bias i två systematiska översikter som var relevanta för frågan och en av dessa bedömdes ha måttlig risk för bias [1]. Resultat och slutsatser från denna översikt redovisas nedan. Av de relevanta översikterna bedömdes en ha hög risk för bias [8]. Upplysningstjänstens bedömning av risk för bias redovisas i Bilaga 4.

SBU:s upplysningstjänst inkluderade en systematisk översikt med måttlig risk för bias i svaret (Tabell 1).

Den systematiska översikten av Wade och medförfattare undersökte den kliniska effekten av olika behandlingar mot primär hyperhidros inom specialistvården [1]. Artikeln är baserad på en HTA-rapport publicerad år 2017 [9]. Författarna inkluderade alla typer av interventioner som erbjuds inom specialistvården samt alla studietyper. Sammanlagt inkluderades tio studier som undersökte behandling med jontofores mot primär hyperhidros. Av dessa tio studier var åtta kontrollerade studier, varav fyra var randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier). Studierna jämförde jontofores med placebo, ingen behandling, botulinumtoxin eller jontofores med tillägg av antikolinergika. Utfallsmåtten i de inkluderade studierna var bland annat gravimetri, där mängden svett före och efter behandling där svett vägts med ett filterpapper, samt jodtest för att identifiera förekomst av svett. Även patientrapporterad svettning och inverkan på dagliga aktiviteter samt patienttillfredsställelse och biverkningar redovisades.

Interventionerna som användes i dessa studier skiljde sig åt, såsom olika medier (kranvatten, kranvatten i kombination med aluminiumklorid eller antikolinergikabehandling eller torr jontofores utan vattenbad). Andra skillnader var styrkan på den elektriska ström som användes och antalet behandlingstillfällen. I en del studier behandlades samma patients hand med jontofores och den andra handen med jämförelsebehandling. Samtliga studier hade, enligt författarna till den systematiska översikten, hög eller oklar risk för bias.

Översiktsförfattarna utförde ingen metaanalys på grund av stor variation i primärstudiernas interventioner samt i använda utfallsmått.

I svaret redovisas endast resultat för de kontrollerade studierna som har jämfört jontofores med ingen eller annan behandling, totalt sex studier.

Kranvatten-jontofores jämförd med placebo

Torr jontofores jämförd med ingen behandling

Kranvatten-jontofores jämförd med botulinumtoxin

Upplysningstjänsten har identifierat en studie från år 2017, som publicerats efter den inkluderade översiktens sökdatum. Kim och medförfattare randomiserade 27 patienter till antingen jontoforesbehandling med kranvatten eller placebo vid hyperhidros i handflatorna [6]. 

Enligt SBU:s modell innebär en vetenskaplig kunskapslucka att det saknas evidens för vilken sammanvägd effekt en metod eller insats har, det vill säga kunskap från en systematisk översikt (Faktaruta 3).

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning identifierat en systematisk översikt med måttlig risk för bias, som visar på en kunskapslucka då inga studier på jontofores effekt på hyperhidros i fotsulor eller axiller identifierades.

Ingen litteratursökning efter primärstudier har gjorts så nya primärstudier kan ha tillkommit efter att översikten publicerades. För att besvara Upplysningstjänstens fråga behövs en välgjord och ny systematisk översikt som identifierar alla relevanta primärstudier och väger samman resultaten.

Detta svar är sammanställt av Shahrzad Kia Komujuni (utredare), Emma Palmqvist Wojda (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Irene Edebert (produktsamordnare), Sigurd Vitols (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU. 

1. Wade R, Llewellyn A, Jones-Diette J, Wright K, Rice S, Layton AM, et al. Interventional management of hyperhidrosis in secondary care: a systematic review. Br J Dermatol. 2018;179(3):599-608. Available from: https://doi.org/10.1111/bjd.16558.
2. Persson R. Överdriven svettning. 1177.se; 2021. [updated 2021-12-03; accessed June 30 2023. Available from: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hud-har-och-naglar/overdriven-svettning.
3. Hoorens I, Ongenae K. Primary focal hyperhidrosis: current treatment options and a step-by-step approach. J Eur Acad Dermatol Venereol. 2012;26(1):1-8. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1468-3083.2011.04173.x.
4. Hornberger J, Grimes K, Naumann M, Glaser DA, Lowe NJ, Naver H, et al. Recognition, diagnosis, and treatment of primary focal hyperhidrosis. J Am Acad Dermatol. 2004;51(2):274-86. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jaad.2003.12.029.
5. Dunford L, Clifton AV, Stephenson J, Radley K, McDonald L, Fretwell L, et al. Interventions for hyperhidrosis. Cochrane Database Syst Rev. 2022;2022(2). Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.Cd015135.
6. Kim DH, Kim TH, Lee SH, Lee AY. Treatment of Palmar Hyperhidrosis with Tap Water Iontophoresis: A Randomized, Sham-Controlled, Single-Blind, and Parallel-Designed Clinical Trial. Ann Dermatol. 2017;29(6):728-34. Available from: https://doi.org/10.5021/ad.2017.29.6.728.
7. Shea BJ, Grimshaw JM, Wells GA, Boers M, Andersson N, Hamel C, et al. Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol. 2007;7:10. Available from: https://doi.org/10.1186/1471-2288-7-10.
8. Kristensen JK, Nielsen C. Progress and lack of progress in hyperhidrosis research 2015-2020. A concise systematic review. Int J Dermatol. 2022;61(2):148-57. Available from: https://doi.org/10.1111/ijd.15654.
9. Wade R, Rice S, Llewellyn A, Moloney E, Jones-Diette J, Stoniute J, et al. Interventions for hyperhidrosis in secondary care: a systematic review and value-of-information analysis. Health Technol Assess. 2017;21(80):1-280. Available from: https://doi.org/10.3310/hta21800.

Medline via OvidSP 29 May 2023

Medline via OvidSP 19 June 2023

Scopus via scopus.com 29 MAY 2023

Scopus via scopus.com 16 Jun 2023

Artiklar som exkluderats efter fulltextläsning på grund av bristande relevans

Bilaga 5 Snabbstar – Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systamtiska fel hos systematiska översikter