Toaletter med automatiskt inbyggd tork- och tvättfunktion kallas för bidétoaletter, dusch- eller hygientoaletter. Den automatiska funktionen underlättar för användare som har svårt att vrida på kroppen och själva hantera toalettpapper. För äldre kan det minska behovet av assistans vid toalettbesök.

Fråga

Sammanfattning

Intimhygien efter toalettbesök kan vara svår att upprätthålla för äldre personer med kognitiv svikt eller begränsningar i fysisk funktionsförmåga, vilket kan öka risken för infektion. Många äldre får hjälp i samband med toalettbesök av personal på särskilt boende eller inom hemtjänsten, men att kunna gå på toaletten själv är en viktig del för att kunna upprätthålla självständighet och personlig integritet i vardagen.

Toalettsitsar med inbyggd bidéfunktion introducerades i Japan på 1980-talet, och installerades för allmänt bruk i både offentliga och privata miljöer. Funktionen regleras med en kontrollpanel och utförs av två automatiserade duschhuvuden, och avslutas med en varmluftsblås för torkning. De ursprungliga modellerna bestod av en toalettsits med tvätt- och torkfunktion som installeras på en existerande toalett, men idag finns toaletter där funktionaliteten är inbyggd. Flera olika benämningar används, såsom bidétoalett, duschtoalett, spol- och torksits, hygientoalett och japansk toalett.

I samband med införande av denna typ av toaletter i boenden för äldre har frågan om infektionsrisk väckts.

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO¹:

Population: Äldre i särskilt boende eller äldre med kognitiv svikt eller fysisk funktionsnedsättning i eget boende

Intervention: Toalett med automatisk tvätt- och torkfunktion, antingen som fast installation eller med sits monterad på existerande toalett

Control: Vanlig hygienrutin efter toalettbesök, utförd självständigt eller med assistans

Outcome: Infektion orsakad av bakterietillväxt i vatten eller aerosoler, eller av försämrad hygien.

Upplysningstjänsten har gjort sökningar (Bilaga 1) i databaserna MedLine, Scopus och Cinahl, samt i INAHTA²:s databas för HTA³-rapporter.

Upplysningstjänsten inkluderar artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter och rapporter från HTA-organisationer, som är publicerade på engelska eller ett av de skandinaviska språken.

Notera att sökningen inte fångar studier publicerade på japanska eller koreanska, där användningen av den här typen av toaletter är som mest utbredd. Sökningen fångar heller inte upp utvärderingar som publicerats på annat sätt än i vetenskapliga tidskrifter eller via HTA-organisationer, vilket innebär att studier publicerade i rapportformat från till exempel kommuner eller regioner inte inkluderas.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling)/, comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).

^2. International Network of Agencies for Health Technology Assessment (INAHTA).

^3. Utvärdering av hälso- och sjukvårdens (och i SBU:s fall socialtjänstens) metoder (engelska: Health Technology Assessment)

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 880 artiklar efter dubblettkontroll. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Bilaga 2. Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att två översikter och sex artiklar från primärstudier kunde vara relevanta för frågan. Dessa artiklar lästes i fulltext av två utredare och de artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades. Exkluderade artiklar finns listade i Bilaga 3.

Upplysningstjänsten fann ingen systematisk översikt som var relevant för denna fråga och därför redovisas inga resultat eller slutsatser i detta svar.

I svaret ingår en artikel från en primärstudie som är relevant för frågan.

SBU:s upplysningstjänst identifierade en artikel från en primärstudie som motsvarade frågeställningen [1]. För denna har inte risken för bias bedömts och av det skälet finns inte resultat eller slutsatser beskrivna i text eller tabell.

I en studie från Danmark publicerad år 2022 undersöktes toaletter med tvätt- och torkfunktion och hur de användes och upplevdes av användarna [2].

Enligt SBU:s modell innebär en vetenskaplig kunskapslucka att det saknas evidens för vilken sammanvägd effekt en metod eller insats har, det vill säga kunskap från en systematisk översikt (Faktaruta 2).

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning identifierat en relevant primärstudie men ingen systematisk översikt. För att besvara Upplysningstjänstens fråga behövs nya välgjorda primärstudier som vägs samman i en systematisk översikt.

Detta svar är sammanställt av Emma Palmqvist Wojda (utredare), Laura Lintamo (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Irene Edebert (produktsamordnare), Per Lytsy (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

1. Cohen-Mansfield J, Biddison JR. The potential of wash-and-dry toilets to improve the toileting experience for nursing home residents. 2005;45(5):694-9. Available from: https://doi.org/10.1093/geront/45.5.694.
2. Dahler AM, Andersen PT, Olesen F. Arrangements of wash toilets and ageing bodies–an exploratory study. Disabil Rehabil Assistive Technol. 2022. Available from: https://doi.org/10.1080/17483107.2022.2120640.

Citation Search