Post-operativa ärr på buken kan uppstå efter exempelvis tarmkirurgi eller operation av bråck. Ärren kan göra ont, leda till åtstramning, ge ihållande klåda eller vara estetiskt störande.

Fråga

Sammanfattning

När ett sår läker efter en operation utvecklas ett ärr som en sista fas i sårläkningen. Ärret består av hudvävnad och kan vara mer eller mindre framträdande. Keloida ärr är ärr som kan breda ut sig utanför sårytan och hypertrofiska ärr är förstorad ärrbildning som är begränsad till sårytan [1]. De flesta ärr blir mindre synliga med tiden (Operationssår – 1177).

Ett operationsärr kan göra ont, leda till åtstramning av hud eller ihållande klåda och det kan i sin tur påverka personens livskvalitet. Ärrets utseende kan också upplevas som ett problem [2] [3].

Olika preventiva åtgärder brukar rekommenderas för att förebygga problem med operationsärr, såsom att bibehålla fukt, ha en god hygien samt undvika att utsätta såret för spänning under läkningsprocessen [4]. För att såret ska läka ordentligt rekommenderas ofta salva närmast såret, tillsammans med sårtejp och sårförband. Sårtejpen kan användas under en längre tid direkt på ärret för att ärret ska läka så fint som möjligt (Operationssår – 1177).

Egenvård som en person själv kan utföra består exempelvis av användning av sårtejp på ärret. En annan vanlig rekommendation är att undvika solen den första tiden efter operation (Operationssår – 1177). Det är dock ofullständigt klarlagt vilka metoder som är effektiva för att minimera ärrbildningar efter bukkirurgi.

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO¹:

• Population: Vuxna patienter som opererats i buken (öppet eller laparoskopisk) i samband med till exempel tarmkirurgi, operationer av bråck, osv.
• Intervention: Behandling av ärr post-operativt genom egenvård.
• Control: Ingen eller annan behandling.
• Outcome: Förbättring av synliga ärr med fokus på estetik, funktion och smärta.

Upplysningstjänsten har gjort sökningar (Bilaga 1) i databaserna Medline och Scopus, samt i INAHTA²:s databas för HTA³-rapporter.

Upplysningstjänsten inkluderar artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt systematiska översikter och rapporter från myndigheter och HTA-organisationer, som är publicerade på engelska eller ett av de skandinaviska språken.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention (insats, behandling)/, comparison/control (jämförelseintervention (insats, behandling)) och outcome (utfallsmått).

^2. International Network of Agencies for Health Technology Assessment (INAHTA).

^3. Utvärdering av hälso- och sjukvårdens (och i SBU:s fall socialtjänstens) metoder (engelska: Health Technology Assessment).

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 1 534 artiklar efter dubblettkontroll. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Bilaga 2. Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att 25 översikter kunde vara relevanta för frågan. Dessa artiklar lästes i fulltext av två utredare och de artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades. Exkluderade artiklar finns listade i Bilaga 3.

Upplysningstjänsten fann ingen systematisk översikt som var relevant för denna fråga och därför redovisas inga resultat eller slutsatser i detta svar.

Upplysningstjänsten har identifierat tre översikter som inte är relevanta för frågan men som kan vara av intresse.

O’Brien och medförfattare har i en systematisk litteraturöversikt från år 2013 bland annat studerat medicinsk silikontejp för förebyggande och behandling av keloida och hypertrofiska ärr [1]. Ärren hade dock inte uppstått på grund av bukkirurgi och interventionerna var inte fokuserade på egenvård.

Scott och medförfattare har i en översiktsstudie från år 2022 studerat effekten av massage på bland annat operationsärrets estetiska utseende, smärtnivå och åtstramning av hud [5]. Denna översiktsstudie var inte systematiskt utförd.

Vermeulen och medförfattare har i en systematisk litteraturöversikt från år 2004 studerat effekten på sårläkning med hjälp av sårförband och krämer på öppna sår efter operationer [6]. Ärren hade dock inte uppstått på grund av bukkirurgi.

Detta svar är sammanställt av Shahrzad Kia Komujuni (utredare), Jessica Dagerhamn (utredare), Laura Lintamo (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Irene Edebert (produktsamordnare), Per Lytsy (intern sakkunnig) samt Pernilla Östlund (avdelningschef) vid SBU.

1. O'Brien L, Jones DJ. Silicone gel sheeting for preventing and treating hypertrophic and keloid scars. Cochrane Database Syst Rev. 2013;2013(9). Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD003826.pub3.
2. Bloemen MC, van der Veer WM, Ulrich MM, van Zuijlen PP, Niessen FB, Middelkoop E. Prevention and curative management of hypertrophic scar formation. Burns. 2009;35(4):463-75. Available from: https://doi.org/10.1016/j.burns.2008.07.016.
3. Deflorin C, Hohenauer E, Stoop R, van Daele U, Clijsen R, Taeymans J. Physical Management of Scar Tissue: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Altern Complement Med. 2020;26(10):854-65. Available from: https://doi.org/10.1089/acm.2020.0109.
4. Liu A, Moy RL, Ozog DM. Current methods employed in the prevention and minimization of surgical scars. Dermatol Surg. 2011;37(12):1740-6. Available from: https://doi.org/10.1111/j.1524-4725.2011.02166.x.
5. Scott HC, Stockdale C, Robinson A, Robinson LS, Brown T. Is massage an effective intervention in the management of post-operative scarring? A scoping review. J Hand Ther. 2022;35(2):186-99. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jht.2022.01.004.
6. Vermeulen H, Ubbink D, Goossens A, de Vos R, Legemate D. Dressings and topical agents for surgical wounds healing by secondary intention. Cochrane Database Syst Rev. 2004;2004(2):Cd003554. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD003554.pub2.

Medline via OvidSP 6 February 2003

Scopus via scopus.com 5 February 2023

Artiklar som exkluderats efter fulltextläsning på grund av bristande relevans