Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Bindningsstyrka hos dentala universaladhesiv – effekt av olika etsningstekniker
För att fyllningsmaterial av komposit ska binda till tandens emalj och dentin (tandben) behövs ett mellanliggande skikt, ett så kallat adhesiv, som binder till både tanden och fyllningen. Olika typer av adhesivsystem har utvecklats över tid för att bilda starkare bindningar mellan tand och fyllningsmaterial samt för att minska antalet arbetsmoment som krävs för att göra en fyllning. Universaladhesiv tillhör den senaste generationen. Tillverkarna menar att dessa kan användas antingen efter etsning med fosforsyra som sedan sköljs bort (ets- och sköljteknik) eller som ett självetsande adhesivsystem.
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Fråga till SBU:S upplysningstjänst
Vad är skillnaden i bindningsstyrka för ett universaladhesiv om man väljer att syraetsa dentinet (tandbenet) först eller att bara använda själv-etsning?
Frågeställare: Praktiserande tandläkare
Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst
Upplysningstjänstens litteratursökning har identifierat en systematisk översikt av Rosa och medarbetare från 2015 som undersökte universaladhesivens bindning med olika etsningstekniker till tandsubstans i utdragna tänder. Översikten innefattade tio studier där bindningsstyrkan mättes med ”microtensile bond strength” (muTBS) eller ”micro-shear bond strength” (muSBS). Dessa metoder används ofta för att ranka och jämföra bindningsstyrkan hos olika adhesivsystem. Det finns dock ingen gräns för när en förändring av bindningsstyrkan är av betydelse för fyllningens kvalitet och livslängd.
Översiktsförfattarna fann att de milda universaladhesivens bindning till emalj blev starkare med ets- och sköljteknik än med självetsning. Det var dock inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan teknikerna när det gällde bindning till tandens dentin. Ett ultramilt adhesivsystem som ingick i jämförelsen band dock starkare till dentin efter ets- och sköljteknik än med självetsning. Författarna drog slutsatsen att bindningen av de milda universaladhesiven till emalj förbättrades av etsning med ets- och sköljteknik jämfört med självetsning, men att det inte gav en starkare bindning till dentin.
I upplysningstjänstens litteratursökning identifierades också flera primärstudier som var publicerade efter den systematiska översikten av Rosa och medarbetare. Primärstudierna undersökte effekten av olika etsningstekniker på universaladhesivens bindning till dentin. En del av dessa studier, som kan komma att ingå i framtida systematiska översikter, visade på resultat som överensstämde med översikten medan andra redovisade resultat som motsade översikten.
SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt de enskilda studiernas kvalitet eller vägt samman resultaten. Här redovisar vi därför endast de enskilda författarnas slutsatser.
Litteratursökning
Projektgrupp
Detta svar är sammanställt av Irene Edebert vid SBU.
