Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Att förebygga sjukdom i hjärta och kärl genom befolkningsinriktade program

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Publicerad: Rapportnr: 134

Syfte

Utredningens huvudsakliga syfte har varit att:

  • systematiskt granska, sammanställa och utvärdera befolkningsinriktade program syftande till att förebygga hjärtkärlsjukdom,
  • beskriva och analysera tendenserna vad gäller förekomst och utveckling av hjärtkärlsjukdom i Sverige,
  • utforma rekommendationer avseende befolkningsinriktade program till beslutsfattare och personal som arbetar med folkhälsofrågor.

Metod

Systematisk översikt av litteraturen och kostnadsanalys.

Insamling av primärdata

Enkät till experter inom det förebyggande hjärtkärlområdet för att identifiera förebyggande program som uppfyllde inklusionskriterierna. Insamlande av rapporter direkt från projektföreträdare och genom datoriserade litteratursökningar.

Granskning av rapporten

Intern genomgång i arbetsgruppen, granskning av SBU:s styrelse och expertgrupp samt granskning av externa experter.

Inkluderade projekt

Följande inklusionskriterier har använts:

  • programmet ska ha varit inriktat mot hela befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område,
  • programmet ska ha varit inriktat mot flera riskfaktorer,
  • programmet ska ha haft kontrollerad design dvs en referensbefolkning ska finnas,
  • resultaten redovisade som ändring i kardiovaskulära riskfaktorer eller i kardiovaskulär sjukdom ska ha varit publicerade.

Även projekt som ej uppfyller ovanstående kriterier har översiktligt redovisats.

Slutsatser och rekommendationer

Inalles åtta projekt som uppfyller uppställda kriterier har granskats. I flera av dessa har riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom minskat men inte påtagligt mera i interventionsbefolkning jämfört med kontrollbefolkning. Inte heller har kunnat påvisas en större minskning i sjuklighet eller dödlighet i interventionsbefolkning jämfört med kontrollbefolkning.

Det finns således inget vetenskapligt underlag för att starta nya storskaliga projekt med den inriktning som här utvärderats.

Program som ej uppfyller uppställda inklusionskriterier redovisas översiktligt. I flertalet av dessa rapporteras sjunkande riskfaktornivåer men adekvata kontrollbefolkningar saknas som regel. I randomiserade projekt inriktade mot riskfaktorer hos högriskindivider har man som regel inte kunnat redovisa påtagligt större effekter i interventionsgrupp jämfört med kontrollgrupp.

Det är emellertid uppenbart att riskfaktorer som rökning, högt blodtryck, ohälsosamma kostvanor, bristande motion och sociala faktorer spelar en stor roll för uppkomsten av hjärtinfarkt och slaganfall och att dessa sjukdomar delvis kan förebyggas om sådana riskfaktorer undanröjes. Det finns ett stort behov av metodutveckling på detta område. Erfarenheterna talar för att mindre och lokalt förankrade projekt kan utgöra en bättre grund för studier av hur hjärtkärlsjukdomar effektivare ska kunna förebyggas i befolkningen.

I Sverige pågår ett stort antal hjärt-kärlförebyggande projekt. Den vetenskapliga kompetensen måste stärkas i dessa så att effekterna av de förebyggande insatserna verkligen kan beömas.

Projektgrupp

  • Lundvall O
  • Asplund K
  • Cohen D
  • Emmelin M
  • Eriksson C
  • Janlert U
  • Jonsson E
  • Klepp K-I
  • Lindholm L
  • Marshall D
  • Råstam L
  • Weinehall L
  • Werkö L
Sidan publicerad