Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Välfärdsteknik – digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa
En kartläggning av systematiska översikter
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Vad tillför denna kartläggning?
- För äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa finns det översikter som visar att utbildning i och användning av dator och internet kan minska ensamhet men evidensläget är svagt. Kunskapsluckor finns för domänerna livskvalitet, ADL-förmåga (Aktiviteter i det Dagliga Livet), kognition, självständighet samt användbarhet av tekniken. Rapporten är ett kunskapsunderlag och ska inte ses som någon rekommendation.
Bakgrund
Välfärdsteknik inrymmer digitala verktyg som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Välfärdsteknik kan fungera som ett hjälpmedel för den enskilde och utgörs av medicintekniska produkter alternativt konsumentprodukter vilka kan köpas i öppna handeln. Välfärdsteknik antas kunna bidra till ett aktivt och hälsosamt åldrande, även för åldrandeprocesser som sker genom hela livet och ter sig olika för varje individ.
Syfte
Syftet med SBU:s rapport är att kartlägga vetenskaplig kunskap samt vetenskapliga kunskapsluckor. Detta baseras på systematiska översikter som undersökt effekter, upplevelser eller erfarenheter av digitala verktyg som social stimulans för att minska eller förebygga psykisk ohälsa bland äldre personer.
Metod
En systematisk kartläggning innebär att frågeställningen och domäner identifieras. Dessa ligger sedan till grund för en systematisk litteratursökning. Efter litteratursökningen identifieras, relevans- och kvalitetsbedöms systematiska översikter och slutligen sammanställs resultaten i de inkluderade systematiska översikterna. Kartläggningen inkluderar ingen kvalitetsbedömning av de studier som ingår i de systematiska översikterna. Denna kartläggning utgår från sju översikter av medelhög kvalitet från åren 2012 till 2017 och presenterar data från både kvantitativ och kvalitativ forskningsdesign. I kartläggningen görs ingen evidensgradering. Mer detaljerad information kring metod samt avgränsningar finns i rapporten.
Huvudresultat
I kartläggningen ingår sju systematiska översikter av medelhög kvalitet som visar på kunskap eller kunskapsluckor inom de identifierade domänerna.
Domän | Kunskap finns | Vetenskapliga kunskapsluckor |
Ensamhet | ✓ | |
Social isolering | ✓ | |
Social interaktion eller socialt stöd | ✓ | |
Delaktighet,samhörighet eller social inkludering | ✓ | |
Självkänsla och egenmakt | ✓ | |
Depression | ✓ | |
Kognition | Bristfälligt underlag | |
Livskvalitet, livstillfredsställelse eller välbefinnande | Bristfälligt underlag | |
Fysisk hälsa eller fysisk aktivitet | ✓ | |
ADL-förmåga | Översikter saknas | |
Självständighet | Översikter saknas | |
Användbarhet | Bristfälligt underlag | |
Säkerhet eller risk | ✓ |
Etiska aspekter
Etiska aspekter utifrån den välfärdsteknik som är i fokus här har inte tagits upp i översikterna, men diskuteras i kartläggningen. En aspekt är det faktum att människor har olika möjligheter att ta till sig teknik, något som kan leda till ojämlikhet. Emellertid kan tekniken medföra positiva effekter på personers autonomi i termer av beslutsförmåga, det vill säga utöver självständighet. En baksida med internet är de risker som kan vara kopplade till bristande kunskap och medvetenhet om vilka sammanhang man deltar i, till exempel risk för att bli lurad eller utnyttjad.
Bilagor
Citera denna rapport:
SBU. Välfärdsteknik – digitala verktyg som social stimulans för äldre personer med eller vid risk för psykisk ohälsa. En kartläggning av systematiska översikter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2017. SBU-rapport nr 268. ISBN 978-91-88437-09-9.
Projektgrupp
Sakkunniga
- Ellinor Larsson, legitimerad arbetsterapeut, medicine doktor arbetsterapi, verksamhetsutvecklare, Luleå kommun
- Sofi Fristedt, legitimerad arbetsterapeut, filosofie doktor, lektor, Jönköping University, Hälsohögskolan
SBU
- Gunilla Fahlström, projektledare
- Göran Bertilsson, biträdande projektledare
- Agneta Brolund, informationsspecialist
- Sara Fundell, projektadministratör
Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis
Digital teknik för psykiskt sköra äldre
Det är möjligt, men inte säkert, att psykiskt sköra äldre kan bli mindre isolerade om de får lära sig använda digitala verktyg och internet. SBU efterlyser bättre kunskap om effekterna.
Läs artikelnLyssna till podd
Projektledare Gunilla Fahlström berättar om SBU:s rapport i Socialstyrelsens podd På djupet avsnitt 57, Om digitalt utanförskap hos äldre.
Mer inom ämnet
SBU:s kartläggning lämnas nu vidare till Folkhälsomyndigheten
Underlaget kommer att ingå i ett kunskapsstöd som kan användas praktiskt, exempelvis av landets kommuner. Läs mer om projektet här