Prediktionsmodeller i tandvården

Huvudbudskap

Kunskapsläget för riskbedömning av sjukdomar eller tillstånd i munnen är oförändrat och bristen på välgjorda studier tyder på både vetenskapliga och etiska utmaningar. Det kan därför finnas behov av att undersöka nyttan med nuvarande praxis, där tandvårdspersonalens kliniska erfarenhet utgör en viktig del.

Resultat

SBU har uppdaterat tidigare kartläggningar av sammanställd forskning som har utvärderat prediktionsmodeller för de sjukdomar och tillstånd i munnen där förebyggande åtgärder eller tidig behandling kan innebära en fördel. Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att bedöma tillförlitligheten av riskbedömningar, varken för generella prediktionsmodeller eller prediktionsmodeller för enskilda sjukdomar eller tillstånd i munnen. I samtliga inkluderade systematiska översikter har författarna bedömt det vetenskapliga underlaget som bristfälligt eller att det saknas helt.

Hur kan de viktigaste resultaten förstås?

De prediktionsmodeller som har utvärderats har inte utvecklats för en helhetsbedömning av samtliga sjukdomstillstånd i munnen. För vissa tillstånd har modeller utvärderats som bygger på olika riskfaktorer, vilka vägts samman enligt förutbestämda kriterier eller med hjälp av maskininlärning. För andra modeller grundas bedömningen främst på enskilda riskfaktorer.

Att ta fram en generell modell kan medföra flera utmaningar eftersom riskfaktorer för sjukdomstillstånd med olika orsaker behöver vägas samman, vilket kan påverka modellens träffsäkerhet för enskilda sjukdomstillstånd. Målet att ta fram en modell för en helhetsbedömning av individers risk för sjukdomar och tillstånd i munnen kan därmed vara svårt att nå.

Vetenskapliga studier om risker kräver att riskfaktorer registreras utan att någon prevention eller behandling ges, vilket inte är etiskt försvarbart då förebyggande vård måste ges enligt bästa kliniska praxis. Det finns därför behov av väl genomförd forskning som undersöker nyttan med nuvarande praxis, där tandvårdspersonalens kliniska erfarenhet utgör en viktig del, samt analys av eventuella hälsoekonomiska fördelar med prediktionsmodeller.

Vad handlar rapporten om?

En prediktionsmodell innebär att man kombinerar ett antal förutbestämda faktorer av betydelse för sjukdomsutveckling. Prediktionsmodeller kan användas i form av till exempel checklistor eller digitala verktyg. För att fånga upp individer med risk för att utveckla en viss sjukdom eller visst tillstånd, kan man ta hjälp av en mer specifik prediktionsmodell som kan ge en prognos för den enskilda individen och vara ett stöd vid det kliniska beslutsfattandet.

SBU har fått i uppdrag av regeringen (S2024/01262) att stödja Socialstyrelsen i myndighetens arbete med att utveckla en nationell prediktionsmodell inom tandvården.

Vilka systematiska översikter ligger till grund för resultaten?

Totalt inkluderades tio systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias. Inga översikter identifierades som utvärderade generella prediktionsmodeller för användning i tandvården. Tre översikter utvärderade prediktionsmodeller för karies, två för tandlossning, en för bettavvikelser, två för bettfysiologiska tillstånd och två för munslemhinneförändringar. Litteratursökningen genomfördes under oktober och november år 2024.