Vetenskap & Praxis
Hur undersöker vi egentligen effekter?
Kommer den här insatsen leda till att fler personer kan försörja sig? Kommer det nya arbetssättet medföra att färre ungdomsbrottslingar återfaller i brott? Och hur är det med eventuella negativa konsekvenser?
Barn: Flera program verkar kunna förebygga psykisk ohälsa
Fyra preventiva program som riktas till föräldrar och ett som inriktas mot barn i förskolan och lågstadiet verkar kunna förebygga utagerande beteende. Andra skolprogram tycks ge visst skydd mot ångest och depressivitet. Och när det gäller att förebygga suicidförsök och suicid kan två så kallade universella program ha betydelse. Det visar SBU:s senaste vetenskapliga utvärderingar av förebyggande program mot psykisk ohälsa hos barn.
Viss effekt av hjärnträning vid mild till måttlig demens
Så kallad kognitiv träning för personer med mild till måttlig demens ger troligen viss allmän kognitiv förbättring under en period, och förbättrar möjligen även ordflödet i tal, jämfört med sedvanliga insatser, ospecifika aktiviteter eller ingen insats. Det visar en välgjord systematisk översikt från Cochrane som SBU har granskat* och kommenterat. Sammanlagt 2000 personer deltog i de 33 ingående studierna, varav de flesta randomiserade. Träningen bedrevs ofta individuellt under månader, och effekten verkade bestå 3–12 månader efter avslutad insats.
Flera insatser kan hjälpa vid måttlig depression hos personer med demens
När det gäller att minska lätta till måttliga depressiva symtom hos personer med demens kan en rad icke-farmakologiska behandlingar vara lika effektiva som läkemedel, eller mer effektiva. Det är resultatet av en systematisk översikt publicerad i British Medical Journal som SBU har granskat* och kommenterat. Författarna har bland annat använt nätverksmetaanalys av 213 studier för att indirekt jämföra effekten av många behandlingar – en statistisk metod som är relativt ny, komplicerad och svår att granska. Resultaten, som enligt SBU bör tolkas försiktigt, har inte heller evidensgraderats.